Nytt kallt krig USA-Ryssland?

[Konigsberg]

1989 bröts den sovjetiska politiska och militära dominansen i östeuropa och 1991 upplöstes själva staten Sovjetunioen. Kommunismen ansågs död samtidigt som begrepp som liberalism, demokrati och marknadsekonomi betraktades som universella sanningar som för alltid hade segrat. Det fanns t.o.m. historiker som i början av 1990-talet talade om att historien hade tagit slut. Det fanns inte längre några maktblock eller ideologier som stod i ett motsatsförhållande till varandra.

Under 1990-talet rubbades maktbalansen i Europa då f.d. Warszavapaktsländer började orientera sig mot väst. Ryssland under Jeltsin var bankrutt och upplevde att man på alla fronter tvingades till eftergifter gentemot USA/NATO. Därmed skadades den ryska självkänslan och ett behov av att återupprätta sin nationella värdighet uppstod. Under 2000-talet har Putins Ryssland med hjälp av enorma naturtillgångar i ryggen återigen lyckats bli en maktfaktor i världspolitiken. Under senare tid har det utkristalliserats allt mer tydligt att ryska och amerikanska intressen kolliderar på allt fler håll.

1. Georgien
2. USAs robotförsvar i Polen och Tjeckien - det ryska svaret att stationera tungt bombflyg på Kuba
3. Kosovofrågan
4. USAs positiva inställning till ett ukranskt närmande till NATO/EU

Tendensen är att Ryssland har satt defenitivt stopp för fortsatta eftergifter gentemot USA, särskilt gäller då detta NATOs fortsatta expansion österut in i områden som under 100-tals år av ryssarna betraktats som sin intressesfär. USAs förklaring att robotskölden i Polen-Tjeckien är ämnad för att stoppa robotar från Iran eller Nordkorea upplevs inte heller som trovärdig. Den uppfattas som ett hot mot Ryssland och ytterligare en förskjutning av maktbalansen. Den amerikanska politiken i östra Europa innebär kraftigt skärpta motsättningar gentemot Ryssland. Allt tyder dessutom på att ryssarna inte längre är beredda att backa för de amerikanska framstötarna. De kraftiga motsättningar som för närvarande föreligger kan innebära att en ny era är på väg att utkristallisera sig. En period där en tidigare skadad och förödmjukad stormakt är på väg att resa sig. Detta har fått omfattande konsekvenser tidigare i historien. Frågan är hur ni ser på det nu?

[Martin Lundvall]

Man kan lägga till flera andra intressekonflikter, USA:s intränganden i Centralasien är ett annat exempel.

Måste det vara så att det är ett kallt krig på gång? USA är fortfarande en global aktör, Ryssland en regional. Kan det inte tänkas att med tiden så kommer de båda länderna hitta kompromisser och ett sätt att komma överrens? Det kan mycket väl bli så att konflikterna eskalerar och vi ser en återgång till det Kalla kriget, men det motsatta är också möjligt.
Ryssland spänner musklerna och visar att nu räcker det, väljer USA konfrontation eller försöker man vara mer diplomatisk?

/Martin

[Osprey]

Kan det inte vara så också att Ryssland nu har större förståelse och stöd i såväl Västeuropa som USA, än vad Sovjetunionen någonsin hade? Isåfall har ju USA ytterligare en faktor och opinion att ta hänsyn till, eller är jag fel ute nu??

[Perra]

Man kan lägga till flera andra intressekonflikter, USA:s intränganden i Centralasien är ett annat exempel.

Måste det vara så att det är ett kallt krig på gång? USA är fortfarande en global aktör, Ryssland en regional. Kan det inte tänkas att med tiden så kommer de båda länderna hitta kompromisser och ett sätt att komma överrens? Det kan mycket väl bli så att konflikterna eskalerar och vi ser en återgång till det Kalla kriget, men det motsatta är också möjligt.
Ryssland spänner musklerna och visar att nu räcker det, väljer USA konfrontation eller försöker man vara mer diplomatisk?

Det verkar inte som om USA är särskilt diplomatiska i nuläget iaf. Utvecklingen kan som sagt gå åt vilket håll som helst, men de senaste åren och särskilt den senaste veckan pekar enligt mig inte åt något positivt håll. Ryssland och USA uppvisar båda en häpnadsväckande arrogans, USA har gjort det i sydamerika i årtionden och Ryssland gentemot de forna sovjetstaterna. Kriget i Tjetjenien, framflyttade positioner i centralasien för att möta den amerikanska närvaron där, tumultet kring sovjetstatyn i Estland, strypningen av gastillförsel till Ukraina och presidentvalet där samt de nuvarande kaoset i Georgien pekar på att Ryssland minsann tänker agera som den stormakt man anser sig vara, och är.

Med risk för att bli tjatig handlar konflikterna nuförtiden i mycket stor utsträckning om energitillgångarna olja och gas samt transportlederna av dessa. USA och Kina är har ett stort importbehov, Ryssland bevakar de resurser de har noga och ogillar starkt att USA fått in en militär fot i området kring kaspiska havet. USA är helt klart den militära giganten, Ryssland är naturresursmakten och Kina växer så pass att de kanske kan bli om de inte är den ekonomiska jätten där de konkurrerar med billig arbetskraft. Alla är de beroende av naturresurserna och det är dessa de med olika medel försöker komma över, prat om demokrati och självständighet och så vidare är egentligen mest retorik. Det finns forskare och författare som länge varnat för att det är i centralasien det kommer att balla ur först och Georgien har specifikt pekats ut som krutdurk av bla Michael Klare, eftersom alla tre är närvarande där och naturresurserna i området är så viktiga. Ryssland har dessutom ett traditionellt inflytande och viss prestige att försvara i regionen.

I skuggan av dessa stormaktskonflikter ligger också en motsättning mellan den kristna världen och den muslimska, hur gärna man än vill att det inte ska vara så så är det så. Terrornätverk och religiös extremism spelar en roll i världen som kan utlösa störra konflikter, är jag rädd för.

Kan det inte vara så också att Ryssland nu har större förståelse och stöd i såväl Västeuropa som USA, än vad Sovjetunionen någonsin hade? Isåfall har ju USA ytterligare en faktor och opinion att ta hänsyn till, eller är jag fel ute nu??

Mjo kanske det, men rysslands stöd är nog inte särskilt högt ändå. Med tanke på vad som hänt de senaste åren och kritiken mot bristen på demokrati som i stigande grad riktats mot landets regering. Samtidigt lider också USA uppenbarligen brist på förtroende i världen efter Irakkriget.

[jonaspalsson]

Situationen är hur som helst utan tvekan bekymmersam om man strävar efter så normaliserande relationer som möjligt. Oavsett om så var intentionen från Rysslands sida eller ej (genom att i så fall på ett eller annat sätt provocera fram ett militärt angrepp från Georgiens sida på Sydossetiens separatiströrelse, för att få en förevändning för en invasion) så har situationen utan tvekan blivit något av ett test för den amerikanska politiken i området, och satt USA i ett dilemma. För om USA inte ingriper tydligare på Georgiens sida vid en konflikt med Ryssland, vad talar då för att man skulle göra det i Ukraina eller Baltikum? Hur mycket är egentligen en liten öststat - NATO-medlem eller ej - värd i amerikanska/västliga ögon om ett ingripande riskerar att i förlängningen trigga ett kärnvapenkrig?

Läs gärna Niklas Ekdals artikel samt ett större specialreportage om saken i dagens DN, om ni inte gjort det.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=816663 (hittar ej reportaget, hänvisar till papperstidningen)

[Robert Sköld]

En kort tanke bara.

Kan det vara så att Ryssland känner att man har mer kapital att ta av nu, så att säga, i och med USAs mycket impopulära krig i Irak och Afghanistan (Globalt sett, och till stor del även inom det amerikanska samhället)? Jag menar att man helt enkelt chansar och kör på sitt race, och tar smällen att EU och NATO länderna protesterar? Jag har inte hört någon ryss påpeka just dessa två impopulära krig i debatten kring Georgienkonflikten.

/Sköld

[Martin Lundvall]

Det verkar inte som om USA är särskilt diplomatiska i nuläget iaf. Utvecklingen kan som sagt gå åt vilket håll som helst, men de senaste åren och särskilt den senaste veckan pekar enligt mig inte åt något positivt håll. Ryssland och USA uppvisar båda en häpnadsväckande arrogans, USA har gjort det i sydamerika i årtionden och Ryssland gentemot de forna sovjetstaterna.

Precis. Felet ligger inte enbart hos Ryssland, jag anser att USA har stor skuld i det hela. Fast vi tenderar att bortse fran detta och pekar med var vanliga ryssskrack ut Ryssland som den stora boven.

Ryssland kan nog ta chansen nar USA ar upptagen pa annat hall men jag tror det sammanfaller med att Ryssland har aterhamtat en del av sin forna styrka och det ger mojligheter som man inte tidigare hade.

/Martin

[Marcus]

Diskussionen om Ukrainia har fått en egen tråd: viewtopic.php?f=22&t=33320

/Marcus

[mythcracker]

Diskussionen om Ukrainia har fått en egen tråd: viewtopic.php?f=22&t=33320

/Marcus

Snälla Marcus, mitt inlägg om Ukraina var ett bidrag till diskussionen om ett eventuellt kallt krig mellan USA och Ryssland. Nu är det inlägget bortflyttat till en helt annan tråd som handlar om enbart Ukraina (iofs ett intressant ämne i sig). Mitt inlägg handlade om Ukrainas roll mellan USA/NATO och Ryssland. Du kan väl fråga inläggets skapare först innan du flyttar det hur som helst.

Mvh,

Mythcracker

[Marcus]

Diskussion om Ukraina och NATO pågick i två olika trådar, det är omlämpligt och därför slogs de inläggen samman.

/Marcus

[varjag]

En period där en tidigare skadad och förödmjukad stormakt är på väg att resa sig. Detta har fått omfattande konsekvenser tidigare i historien. Frågan är hur ni ser på det nu?Konigsberg

En utmärkt sammanfattning!
Medan 'västern' vältrat sig i välstånd i 10-15 år, har Ryssland konsoliderat sina maktresurser. Och sagt ifrån att det inte längre tänker finna sig i den 'amerikanska hegemonin'. Som i dagens läge - faktiskt har lite att sätta emot, engagerade i Irak och Afghanistan.
Rysslands problem - är väl att det alltid varit ett 'fattigland' och att alla, bortom dess gränser- som tvingats smaka den 'tunna ryska soppan' - vet att rysk makt är lika med sänkt levnadsstandard!
'Fattiglandet' har plötsligt blivit rikt - med olja och gas men frukterna syns mest som dachas, yachts, Bentleys och Ferraris i Moskva - men mycket litet bland dom som fortfarande bor i jordkulor i det väldiga Ryssland.
Ryssland - har inget att erbjuda västerlandet! Utom olja och gas - resten kan det få behålla, Varjag

[Marcus]

I vanlig ordning gäller att politiska synpunkter undanbedes, det finns en mängd forum för politiska diskussioner, detta är inget av dem.

/Marcus

[Mathias Forsberg]

Frågan är väl konflikten ska handla om? Före 1990 var det två stater som spred en ideologisk samhällsyn, de erbjöd olika alternativ.

Ryssland har länge markerat sin intressesfär, den är tydligt avgränsad. Men vad är det som Ryssland vill ha och erbjuder stater som vill tillhöra Rysslands sida? Gas? Knappast en vattendelare. Dessutom - vilka är med i Rysslands gäng? De som köper gasen; Tyskland, Italien, Ukraina osv är alla på fel sida.

Nej, lite groll är det. Kanske så pass mycket att det är alarmerande. Men det finns inga ryska motiv för ett "kallt krig" .

[Konigsberg]

Stämmer. Den ideologiska komponenten saknas. Likväl är skillnaderna mellan Ryssland och USA milsvida och ökar. Historiskt sett kan inte relationerna mellan dessa varit så här dåliga sedan början av 1980-talet och det amerikanska utplacerandet av kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar i västeuropa.

[Perra]

Frågan är väl konflikten ska handla om? Före 1990 var det två stater som spred en ideologisk samhällsyn, de erbjöd olika alternativ.

Ryssland har länge markerat sin intressesfär, den är tydligt avgränsad. Men vad är det som Ryssland vill ha och erbjuder stater som vill tillhöra Rysslands sida? Gas? Knappast en vattendelare. Dessutom - vilka är med i Rysslands gäng? De som köper gasen; Tyskland, Italien, Ukraina osv är alla på fel sida.

Nej, lite groll är det. Kanske så pass mycket att det är alarmerande. Men det finns inga ryska motiv för ett "kallt krig" .

Ja, gas! Om EU tror att de har någon möjlighet att ställa krav på ryssland och uppträda som någon slags makt i sammanhanget tror det riktigt fel. Europa sätter sig för varje dag som går mer och mer i knäet på Ryssland som man i stigande grad förlitar sig på för sin energi. Vilka är med i Rysslands gäng? Ja inte är det de länder du räknade upp som sagt, men frågan är hur länge det kan vara så? Ryssland kan potentiellt kapa gas och energiflödet till europa som gör att många städer och länder tvingas ned på en mycket lägre energikonsumtionsnivå. Vad skulle då Ryssland tjäna på det? Och skulle de inte själva förlora på att inte sälja sina resurser? Jo delvis förstås, men till att börja med skulle ett kortare avbrott få europa att fatta vinken. Europa är långt mer beroende av rysk energi än vad Ryssland är av att sälja denna till just oss. Det är Ryssland som sitter på vår energiförsörjning, inte USA som nätt och jämt kan försörja sig själv. Det finns heller ingen marknad med energiöverflöd dit europa kan gå för att kompensera ett bortfall av import från Ryssland. Vad händer när den insikten träder in? Jo då måste europa allt mer tassa på tå för ryssland och på sikt sammarbeta med dem istället för USA. Krav från USA på EU att inte gå i ryssarnas ledband kommer inte att kunna uppfyllas utan att kraftigt sänka energiförbrukningen. EU/Europa blir således beroende av grannen i öst.

Det kan vara dumt att bita den hand som föder en, husse kan bli arg och tröttna på predikningarna om att husse är elak som invaderar Georgien, drar husse undan maten så måste man snart istället börja smöra för honom.

Även om inte lika tydliga ideologiska skillnader finns nu som under kalla kriget, så pågår det ett maktspel som påminner om ett nytt kallt krig.

Ideologierna numera handlar om ren och skär maktpolitik, ekonomi och att hålla "bollen i rullning". "Life as usual" blir inte möjligt utan att foga sig i de nya förhållandena, det finns tre vägar att gå om ryssland hotar att kapa energiförsörjningen.

1) acceptera att vi sitter i skiten men vägra att vara tysta och foga oss i att Ryssland håller i taktpinnen, detta måste leda till drastiskt sänkt energiförbrukning i Europa med allt vad det innebär för ekonomi och industrier i vår del av världen. Rollen som politisk och ekonomisk maktfaktor är över men man åtnjuter USA:s militära beskydd om det skulle bli nödvändigt.

2)Acceptera att vi sitter i skiten och inse att vår enda räddning ur knipan är att rusa i famnen på den ryska björnen, fortsätta köpa energi, gas och olja av Ryssland och därmed ett tag till kunna fortsätta leva som vi är vana så när som på att vi måste vända USA ryggen efter mycket lång period av vänskap. Nato vore förmodligen i och med detta alternativ ett avslutat kapitel.

3) vägra acceptera att vi sitter i skiten och gå i krig mot Ryssland, med eller utan USA:s hjälp. Ett föga lockande eller troligt alternativ men alltid ett som ligger på bordet.

Ryssland kan således använda det sk energivapnet för att få sin vilja fram i diverse ärenden, och jag är ganska säker på att tiden då EU kan komma med moraliska pekpinnar på vad Ryssland tar sig för i centralasien snart är över och att de som nu kommer kan vara de sista någonsin.

Den som är intresserad kan läsa följande uppsats som har studerats på svenska försvaret, gissningsvis utan problem med att hålla sig för skratt.
http://www.uppsatser.se/uppsats/6514528620/