Svenskarna i Kongo

[yxgubbe]

Förresten, var har du fått versionen S29E ifrån? Några Spaningstunnor modifierades med ny vinge om jag inte minns fel, men ny beteckning fick de inte. Och var de helt säkert i Kongo?
Mvh Petter

Jag har läst i listan i Flyghistorisk Revy nr 27, där man kan utläsa att F22 vit B (29906) blev modifierad till E 560101 och F22 vit A (29944) blev E 551221.

[Gutekrigaren]

Och det var Spaningstunnor? Jag har inte fpl-numren i huvudet just nu...

Och de fick väl inte beteckningen E utan kvarstod som S29C trots vingbytet? J29E var ju modfierade och namnbytta Bertil.

Mvh Petter

[yxgubbe]

Jodå, det är modifierade S29C. Däremot kan du ha rätt när det gäller beteckningen av dem. Jag har sett båda uppgifterna och är lite osäker på vad de egentligen kallades. Men vi kan väl i alla fall vara överens om att spaningskärrorna var modifierade till E?

[yxgubbe]

hur många svenskar stred i kongo igentligen?
hur många av dom stupade?

Enligt officiell FN-statistik omkom 19 svenskar tillhörande ONUC i samband med missionen i Kongo.
Efter viss läsning i olika böcker kan man se att av dessa 19 tillhörde 6 st de tekniska kontingenterna, 1 tillhörde bataljon 11G, 1 tillhörde bat 11K, 4 st tillhörde bat 12K, 3 st tillhörde bat 14K, 1 tillhörde bat 18K och 3 st tillhörde F 22.
Därutöver tillkommer Dag Hammarskjöld som tillsammans med 6 civila personer från Transair (förutom 3 redan räknade svenskar) omkom i kraschen i Ndola.

[Gutekrigaren]

Hej!

Konsulterade Lennart Berns antologi idag. Där modifieringen tas upp nämns aldrig att de gavs ny beteckning utan bara att de fick sågtandsvinge. I en bildtext används däremot beteckningen S29E en gång. Eftersom beteckningen S29C används överallt i övrigt, även för plan där modifieringen är gjord (som Kongo-planen), kan vi nog sluta oss till att beteckningen var inofficiell.

Mvh Petter

[Stompe]

Min farsa berättade lite en gång om sin Major när han gjorde lumpen som varit i Kongo, denna var dock alldeles ur gängorna och alkoliserad men han berättade mycket för farsan om tunnan och hur de brukade "skjuta apor i träden"

[Spitfire]

Douglas DC-6B Super Cloudmaster [Sverige]
men jag har inte fått fastslaget att dessa var med FN-märkning.

När Dag Hammarskjöld blev nerskjuten så användes en DC-6, jag såg ett program om händelsen på "Discovery" som hette "Assainations" och handlade om att ett plan från Katanga skulle skjutit ner Hammarskjölds plan.
Vad jag såg på data-rekonstruktionerna så hade planet FN-märkning, eftersom han flög i FN:s namn är det inte så konstigt att han skulle ha dess märkning också.

[Pieter Kuiper]

När Dag Hammarskjöld blev nerskjuten så användes en DC-6, jag såg ett program om händelsen på "Discovery" som hette "Assainations" och handlade om att ett plan från Katanga skulle skjutit ner Hammarskjölds plan.
Vad jag såg på data-rekonstruktionerna så hade planet FN-märkning, eftersom han flög i FN:s namn är det inte så konstigt att han skulle ha dess märkning också.

Jag har nu också hört talas om programmet, och hittade avskrift (på tyska) här:
http://www.minow-film.com/pdf/nachtflug.pdf

Tydligen var det en belgare Beukels som sköt. Men det verkar vara helt okänt i Sverige.
Jag hittar ingenting om det på nätet.

Tillägg: någon skickade mig ett brev av Rösiö, som kritiserar det hela:

Claude de Kemoularia refers to people whose identity he never checked. These individuals claim that Hammarskjöld's DC6 was followed by two Fouga planes operating out of Kolwezi in an attempt to kidnap him and bring him to Kamina. Only one Fouga existed: KAT 92 (factory number 295). KAT 91 had crashed and the UN had impounded KAT 93. KAT 92 was not equipped for night-flying and had no glare shield, which means that a pilot would have been blinded by his own firing. Its range was barely sufficient to reach Ndola from Kolwezi; Kamina was out of the question. The pilot of Hammarskjöld's plane never sent a mayday and there were no bullet holes in the fuselage.

Hughes writes that there were mercenary pilots available. Of the 21 whose logs I have checked, only two were capable of flying a Fouga (in daylight). Neither was in Kolwezi on the night of the crash. There is no record of any Beukels - possibly 'de Troye' has borrowed the name from Beuken, who flew cargo for a Sabena subsidiary in the Congo at the time.

https://www.lrb.co.uk/v23/n18/letters.html

Discovery låter sig förstås inte hindras av sådana små detaljer från att sända om och om igen ett underhållande program med kittlande avslöjanden.

[Pieter Kuiper]

Ju mer man gräver, ju mer gåtfullt det blir.

Från en artikel av någon Rolf Rembe i Svenska Dagbladet 4/2 2002:

Den svenska utrikesledningen förstod inte utredningarnas karaktär av partsagerande. Ingen ettrig Sjöström eller Silbersky med kunskaper i internationell rättsteknik sändes ner utan Sverige företräddes av engelska och rhodesiska advokater. Så nu satt Sverige där med Svarte Petter. Den omkomne generalsekreteraren var svensk. Hans död hade (eventuellt) förorsakats av en svensk besättning. De mest egendomliga omständigheterna kring haveriet skulle aldrig bli undersökta. Men vårt förhållande till utrikes makt förblev gott.

Rykten om attentat fortsatte ännu några år att dyka upp: självmordskandidat ombord på DC-sexan, CIA, Sydafrika, etc. Men inte förrän efter 30 år uppstod något som på allvar kunde hota mossans fridfulla växt över fallet Hammarskjöld. En belgisk flygare vid namn Beukels hade 1967 påstått att han av misstag fått DC-sexan att störta vid Ndola vid ett försök att dirigera om generalsekreterarens resa. Han hade fått hjälp från kontrolltornet med att lokalisera planet och hade gett order per radio till kaptenen att vända. Den svenske diplomaten Bengt Rösiö, som tjänstgjort i Kongo kring 1961 fick UD:s uppdrag att undersöka de närmare omständigheterna. Han avfärdar uppgifterna och råder UD att inte kontakta de belgiska myndigheterna angående Beukels. Inte heller polisen blir besvärad. Rösiö gör heller inget försök att knyta an till den teori han själv förmedlat i ett brev till Knut Hammarskjöld i maj 1962: "Man kan alltså på intet sätt utesluta att SE-BDY tvingades ner genom överraskande manövrer (ej innefattande beskjutning) av ett i Katanga eller Rhodesia från ett litet fält opererande privat plan."
Men Rösiö är diplomat, inte detektiv. Fast mest av allt är han författare. När han lämnat sin rapport om Beukels till UD skriver han en bok om hela historien ("Ndola. En bok om Dag Hammarskjölds död, om FN, Afrika - och ett svek", 1997). Den är välskriven och underhållande och har tydligen hos många (inklusive docenten Villius) vridit uppfattningen av vad som hände vid Ndola ytterligare ett halvt varv. Det som haveriutredarna höll för endera sannolikt eller som ett möjligt alternativ uppfattas nu som ett faktum: haveriet orsakades av besättningen.

I en nyligen utgiven skrift skriver Bengt Rösiö: "Det är egentligen egendomligt att en för Sverige så traumatisk händelse som Hammarskjölds död aldrig gjorts till föremål för en utredning med de personella och andra resurser som ställdes till förfogande ifråga om Wallenberg, Palme och Estonia. Nu är det för sent." Jag instämmer till fullo, utom när det gäller den sista meningen.

[J.K Nilsson]

J.K Nilsson:

Jag är väldigt intresserad av att få läsa dessa uppsatser, eftersom jag fascineras av ämnet. Lägg gärna upp dem på internet.

På begäran: http://www.demokrat.se skall sparka liv i webmästaren så jag får ut lite fler alster.

J.K Nilsson

[Wooster]

En kurios detalj, på tal om historier kring Kongo-veteraner...

För några år sedan så arbetade jag i en mindre västsvensk stad, där det enda man kunde göra för att roa sig på kvällen var att sitta och dricka öl på det lokala haket.

En dag råkade jag och mina arbetskamrater hamna mitt uppe i en återsamling av gamla FN-soldater som tjänstgjort på olika missioner, främst från Kongo och Cypern.

En av de gamla rävarna, en gråhårig gammal man med ganska ovårdat yttre och med en ruskigt sliten fältskjorta med FN-emblem slår sig helt obehindrat ner vid vårt bord utan att ha blivit inbjuden och börjar "tjöta". Men eftersom vi inte har något bättre för oss och dessutom inte har hjärta att börja bråka med den gamle veteranen så pratar vi med honom istället. Han sitter kvar väldigt länge och vi pratar om allt möjligt även om han oftast sluddrar så starkt att det blir svårt att höra vad han egentligen pratar om. Bland annat så anklagar den gamle mannen, halvt med glimt i ögat och halvt med mord i blicken min kamrat för att vara miljöpartist vilket drar ner en del skratt eftersom min kompis är ersättare till riksdagen för moderaterna. Med jämna mellanrum kommer några mer sansade FN-veteraner förbi och frågar "Lasse" hur läget är och vill väl samtidigt se till att inte vi andra känner oss störda av den gamle mannen. Det är vi dock inte, för trots sitt något burdusa sätt är Lasse en duktig underhållare.

Några veckor senare sitter jag och min kamrat återigen på haket och dricker öl och tittar ut på en ganska vindpinad gata. Plötsligt kommer den gamle mannen trallande - nu är han inte på sig sin slitna skjorta utan en stor pösig skinnjacka, solglasögon och en truckerkeps. Han slår sig lika obehindrat ner vid vårt bord som förra gången och börjar prata om allt möjligt. Mitt i samtalet kommer en okänd person fram till honom och ger honom en Jägermeister-shot, varpå han skiner upp men frågar mannen "Vem f-n är du?", främlingen skrattar och gubben skriker argt "äh håll käften!" innan han återgår till oss. Framförallt så berättar han gamla rövarhistorier om vad som hänt på haket där vi sitter, på historier från hans jobb som slaktare i stan och slutligen på historier från Kongo.

Det är inga särskilt detaljerade historier men ganska tragiska. Det handlar väldigt mycket om ångest och rädsla, om att aldrig känna sig säker och om hur svenskarna nästan ständigt gick med laddade och skjutklara vapen - själv hade han haft en revolver under kudden när han sov och i byxlinningen när han arbetade, han var kock. Han berättar också om en enorm hund de hade haft där nere som vakthund och gubben börjar nästan lipa när han berättar hur var han tvungen att skjuta hunden när de skulle åka hem till Sverige igen. Det märks att det är en ganska trasig person vi sitter och pratar med.

Så börjar det skymma och Lasse säger att han skall dra sig hemåt, annars börjar hans familj tjata på honom. Så skrattar han och säger med stolthet att han har "direktnummer" till Taxi, han bara ringer och säger att det är "Lasse Kongo" så kommer de på direkten. Jag skrattar också och frågar lite korkat om det kommer ifrån "Torsk på Tallinn" (Busschauffören Lasse Kongo). Han tittar bara oförstående på mig, säger sen surt "håll käften" och lunkar ut.

Kvar sitter jag och min kamrat och inser att vi just träffat förlagan, den riktige Lasse Kongo, som verkade lyckligt omedveten om att han kommit bli en av Killinggängets klassiska gestalter.

[wreezig]

När Dag Hammarskjöld blev nerskjuten så användes en DC-6, jag såg ett program om händelsen på "Discovery" som hette "Assainations" och handlade om att ett plan från Katanga skulle skjutit ner Hammarskjölds plan.
Vad jag såg på data-rekonstruktionerna så hade planet FN-märkning, eftersom han flög i FN:s namn är det inte så konstigt att han skulle ha dess märkning också.

Jag har nu också hört talas om programmet, och hittade avskrift (på tyska) här:
http://www.minow-film.com/pdf/nachtflug.pdf

Tydligen var det en belgare Beukels som sköt. Men det verkar vara helt okänt i Sverige.
Jag hittar ingenting om det på nätet.

Tillägg: någon skickade mig ett brev av Rösiö, som kritiserar det hela:

Claude de Kemoularia refers to people whose identity he never checked. These individuals claim that Hammarskjöld's DC6 was followed by two Fouga planes operating out of Kolwezi in an attempt to kidnap him and bring him to Kamina. Only one Fouga existed: KAT 92 (factory number 295). KAT 91 had crashed and the UN had impounded KAT 93. KAT 92 was not equipped for night-flying and had no glare shield, which means that a pilot would have been blinded by his own firing. Its range was barely sufficient to reach Ndola from Kolwezi; Kamina was out of the question. The pilot of Hammarskjöld's plane never sent a mayday and there were no bullet holes in the fuselage.

Hughes writes that there were mercenary pilots available. Of the 21 whose logs I have checked, only two were capable of flying a Fouga (in daylight). Neither was in Kolwezi on the night of the crash. There is no record of any Beukels - possibly 'de Troye' has borrowed the name from Beuken, who flew cargo for a Sabena subsidiary in the Congo at the time.

https://www.lrb.co.uk/v23/n18/letters.html

Discovery låter sig förstås inte hindras av sådana små detaljer från att sända om och om igen ett underhållande program med kittlande avslöjanden.

Jag såg för några år sedan ett program där det påstods att Dag Hammarskjölds plan blev nedskjutet av ett eller två rhodesiska Vampire jaktplan.
Rhodesierna skjöt varningskott över DC-6:an men råkade träffa planet och det kraschade , varför dom skulle göra det minns jag inte men jag minns att jag tyckte att planen på filmen var så snygga med den dubbla bakdelen och inte var ett dugg lika Fouga.

[Marco]

Om jag minns rätt så vaktade svenskarna i Leoprardville de vita områderna, stämmer detta?

[J.K Nilsson]

FN-soldaterna gick in med mandatet att ersätta de belgiska soldaterna, vilka också hade uppgiften att bevaka de vita områdena.

Den 4 juli 1960 började ett myteri inom armén där missnöje grott över att inte kongolesiska soldater skulle ha fått några fördelar av självständigheten.(21) Detta myteri spred sig över landet, tydligen var missnöjet stort över hela Kongo och telefonlinjer och radio fungerade till att sprida nyheten till övriga delar. I samband med myteriet tog de frustrerade soldaterna hämnd på sina före detta officerare genom att våldföra sig på officerarnas hustrur. De första veckorna efter självständigheten drabbades de vita av ohyggliga dåd. 251 vita kvinnor våldtogs, 230 vita män och kvinnor misshandlades och 15 vita dödades enligt den belgiska regeringen.(22) Dessa oroligheter ledde till att européer som fanns inom landet flydde i panik ut ur Kongo. Myteriet spred sig Luluabourg där stadens 1200 vita innevånare kände sig hotade och förberedde sig på det värsta. Den 10 juli upphörde oroligheterna och belgiska fallskärmsjägare landsattes, de 1200 människorna i Luluabourg var räddade, och den belgiska interventionen var faktum.

Det är det som är vitsen med en insats, den intervenerande styrkan skall ersätta inhemska säkerhetslösningar såsom de belgiska soldaterna. Likadant skedde i Bosnien, SFOR samlade in vapen mot att SFOR stod för säkerheten. Kanske Thord Wedman kan utveckla det lite?

J.K Nilsson

[Andreas K]

Leoprardville

menar du Leopoldville?