Kungsringning efter Gustaf VI Adolfs död
- Fältmarskalken
- Medlem
- Inlägg: 230
- Blev medlem: 27 april 2002, 23:05
- Ort: Värmland
Kungsringning efter Gustaf VI Adolfs död
Jag satt och läste hur man ringde i tid och otid i kyrkklockorna förr i tiden. Men kungsringning verkar vara något över det vanliga. Kungsringning kunde pågå i flera veckor. Kungsringningarna vid Carl X och Carl XI:s död varade i 136 dagar respektive 232 dagar. Min fundering är hur långa kungsringningar det var vid Gustaf V och Gustaf VI Adolfs död? Den senaste kanske det finns någon här på forumet som minns.
Kungsringningen kommer jag inte ihåg för Gustav VI Adolf.
Men, lite OT, jag kommer ihåg annat...
han dog en lördag kväll i september 1973.
Då satt jag på krogen, när personalen meddelade att kungen hade dött. Det blev helt tyst.
Tillfället var unikt, och man var dessutom i en större krets med publik.
Jag ställde mig upp och ropade högt -Konungen är död, leve konungen.
En sådan klassisk möjlighet får man sällan i ett liv.
F.ö. hade vi ombord hälsat på Kungen två månader tidigare då vi seglade förbi Sofiero med Gladan.
Man tar in toppseglen och jagaren, och hissar dem direkt igen som hälsning. Även det var ett unikt tillfälle.
Men, lite OT, jag kommer ihåg annat...
han dog en lördag kväll i september 1973.
Då satt jag på krogen, när personalen meddelade att kungen hade dött. Det blev helt tyst.
Tillfället var unikt, och man var dessutom i en större krets med publik.
Jag ställde mig upp och ropade högt -Konungen är död, leve konungen.
En sådan klassisk möjlighet får man sällan i ett liv.
F.ö. hade vi ombord hälsat på Kungen två månader tidigare då vi seglade förbi Sofiero med Gladan.
Man tar in toppseglen och jagaren, och hissar dem direkt igen som hälsning. Även det var ett unikt tillfälle.
- Ralf Palmgren
- Medlem
- Inlägg: 2287
- Blev medlem: 17 juli 2004, 16:03
- Ort: Helsingfors
Det finns knappast någon här på skalman som var med om den gången då Konung GUSTAF V av Sverige (1907-1950) avled på söndagen den 29 oktober 1950 i Stockholm. Det skulle dock vara intressant om någon kunde berätta vad ni gjorde den gången. Konung GUSTAF VI ADOLF av Sverige (1950-1973) avled på lördagen den 15 september 1973 i Helsingborg. Han var farfar till den nuvarande statschefen Konung CARL XVI GUSTAF av Sverige (1973-).
För det första. Jag upplevde Gustav den V:s 90-årsdag när han åkte kortege runt hela Stockholm. Förmodligen den enda kungakortege som verkligen gått runt hela stan. Till och med ut på Söder och över Västerbron. Vilket skedde på kungens eget uttryckliga önskemål. Jag växte nämligen upp på Söder. Men i rättvisans namn skall jag påpeka att jag minns inte något av detta. Det är modern som berättat om att vi var ute på Långholmsgatan och kikade.......Och v-gurras begravning minns jag inte heller.
MEN......
Jag minns mycket väl vad jag gjorde på morgonen dagen efter förre kungens död. Jag körde droska i Stockholm. På den tiden körde jag nämligen droska på helgerna medan jag studerade.
Och eftersom jag alltid varit intresserad av att vara med där speciella ting sker så drog jag mig medvetet ned till Kungsträdgården när vaktparaden kom dagen efter att han dog. Vilket var en Söndag. Det blev en helt otrolig upplevelse. Man marscherade med enbart en stoooooor trumkår. Där trummorna var vad jag vill minnas kallas för "förstämda". Det vill säga man har lossat lite på trumskinnen så klangen blir mycket dovare. Och så hade man sorgflor över trummorna. Det gick rysningar genom ryggraden. Bland det häftigaste jag sett i musikväg.
Så jag körde vidare till Slottsbacken och parkerade. Och övervarade uppmarschen till Slottet och vaktskiftet. Jag överdriver inte om jag säger att det var MASSOR med folk närvarande. En otrolig upplevelse helt enkelt. Svårt att beskriva.
Dessutom något som sker endast några få gånger vart sekel. Och som jag sannolikt aldrig kan uppleva igen eftersom knugen är i sin bästa ålder.
Begravningen var inte i närheten av lika stämningsfull.
MEN......
Jag minns mycket väl vad jag gjorde på morgonen dagen efter förre kungens död. Jag körde droska i Stockholm. På den tiden körde jag nämligen droska på helgerna medan jag studerade.
Och eftersom jag alltid varit intresserad av att vara med där speciella ting sker så drog jag mig medvetet ned till Kungsträdgården när vaktparaden kom dagen efter att han dog. Vilket var en Söndag. Det blev en helt otrolig upplevelse. Man marscherade med enbart en stoooooor trumkår. Där trummorna var vad jag vill minnas kallas för "förstämda". Det vill säga man har lossat lite på trumskinnen så klangen blir mycket dovare. Och så hade man sorgflor över trummorna. Det gick rysningar genom ryggraden. Bland det häftigaste jag sett i musikväg.
Så jag körde vidare till Slottsbacken och parkerade. Och övervarade uppmarschen till Slottet och vaktskiftet. Jag överdriver inte om jag säger att det var MASSOR med folk närvarande. En otrolig upplevelse helt enkelt. Svårt att beskriva.
Dessutom något som sker endast några få gånger vart sekel. Och som jag sannolikt aldrig kan uppleva igen eftersom knugen är i sin bästa ålder.
Begravningen var inte i närheten av lika stämningsfull.
Oj! Det låter som en riktig upplevelse, Donkeyman. Själv har jag aldrig upplevt något sådant, det närmaste jag kommit har väl varit när diverse musikkårer har marscherat genom Jönköping. Känslorna man får av marschorkestrar är väldigt underskattade av dagens yngre befolkning(min generation).
Mvh Andreas
Mvh Andreas