Den tidiga jordbruksstatistiken
Den svenska jordbruksstatistiken var relativt ett okänt begrepp innan 1802 när man började att föra jordbruksstatistik lite smått. Innan dess var det mer eller mindre sporadiskt att man gjorde och det var oftast på större herrgårdar eller akademigårdar samt akademikvarnar som man gjorde detta. Därmed känner vi till ganska mycket hur mycket det var på exempelvis herrgårdar, akademikvarnar och dylikt innan det drogs igång under 1800-talets första del. I Sverige var det bondedominerat samhälle under början av 1800-talet. Fast till skillnad gentemot det övriga Europa så utgjorde Sverige av en stark bondeklass som gärna visade kraft på att protestera om det så behövdes. När Sverige skulle införa en enhet på hur stora skördarna var kring sekelskiftet 17/1800-talet så var bönderna skeptiska samt att prästerna inte ville vara "kontrollanter". På det viset kan man dra den slutsatsen att jordbruksstatistiken på den tiden var ofullständigt. Det är också värt att hushållningssällskapen förde en viss form av statistik redan under 1600-talet.
Nu är det ganska mycket känt om det svenska jordbrukets historia och det kan man förstå efter man har gjort en sökning på allehanda litteratur. Det finns mycket att plocka ur den svenska agrarhistorien. Både på mikro- och makronivå, lokalt, regionalt, nationellt och ibland om det behövs internationellt. Svensk jordbruk har funnits i drygt sextusen år och det senaste verket på fem band handlar just om detta. I dessa fem band finns i den bakre delen av varje bok en förteckning med hänvisningar över det som andra författare har kommit fram till samt om man vill veta mer om ett förlopp.
När lantmännen började att skissera marker som i synnerhet hörde till de större godsen under 1620-talet så får man också tillgång till de geometriska kartor som finns på den numera Statens arkiv. Geometriska kartor finns även sökbara på Riksarkivet som numera "lyder" under Statens arkiv. Varje månad kan man läsa om månadens dokument i fråga om kartor eller det som berör detta ämne. Det är ganska mycket att skriva om detta kartunderlag och jordbruket i övrigt, se bl a de tidigare artiklarna på bloggen.
Plocka man ut vissa delar så kan man även skapa en kortfattat svensk agrarhistoriskt artikel. Enligt Åmark så var skörden följande under de tre första decennierna av 1800-talet följande; 7 032 020 deciton mellan 1801-10, 7 716 000 under 1811-20 och 9 550 000 under 1821-30. Men det kan skiljas lite grann mellan olika verk som behandlar den tidiga 1800-talet. Enligt Sundbärg som angavs av Attman var utsäde av råg på 390 000 deciton under det första decenniet av 1800-talet. I Åmark var det 2 170 000 deciton under själva tidsperiod, vilket det är en synbar skillnad. Hannerberg beräknade bl a spannmålsskörden för Närkes län under mitten av 1600-talet och i synnerhet var det i Asker socken i landskapet. Ett citat är hämtat ifrån Hannerbergs bok från 1971, besådd spannmålsareal har ansetts vara hälften av åkerarealen, med tio procent avdrag för annan användning av marken. Vilket det är något av uppskattade värden av den tidiga jordbruksstatistiken.
Man kanske kan dra den slutklämmen att föra fram den tidiga jordbruksstatistiken som relativt beräknat slutsumma. Den hjälp som man hade att få var en del källor som angav hur många tunnor det var under ett år. Men det är också osäkert eftersom det var okänt under vissa år eftersom summan uteblev.
Källor:
Attman Artur, "Den svenska jordbruksstatistiken före 1820", Statistiskt tidskrift, 1956
Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Stockholm, 1998
Gadd Carl-Johan Gadd
***"Järn och potatis, Göteborg", 1983
***"Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, Band 3, 2000
***"Detta är bakgrunden", Sveriges jordbruksstatistik 200 år, 2002
Hannerberg David, Svensk agrarsamhälle under 1200 år, Stockholm, 1971
Rosengren Lage, "Det svenska jordbrukets sextusenåriga historia", NE-artikel, 2001
www.statensarkiv.se
Åmark Karl, Svensk spannmålshandel och spannmålspolitik 1721-1830", Stockholm, 1915