Recension: Dödsmatchen

Användarvisningsbild
Marcus
Medlem
Inlägg: 6804
Blev medlem: 22 mar 2002 21:27
Ort: Sverige

Recension: Dödsmatchen

Inlägg av Marcus » 30 jul 2008 20:23

En recension av "Dödsmatchen" av Andy Dougan har lagts till på sidorna.
Boken utspelar sig i Kiev, Ukraina framförallt 1941-42. Boken startar väldigt lyckligt, med två personer som gifter sig dagen innan Operation Barbarossa inleds. Väldigt snabbt byts tonen från bröllopsglädje till misär när det visar sig att Tyskland är en värre herre än Sovjetunionen. Babij Jar, där över 30 000 judar dödas på två dagar, blir synonymt med ockupationsmaktens brutala politik när det visar sig att även icke judiska personer riskerar att hamna i ravinen,

Dödsmatchen börjar med en snabb genomgång av Ukrainas historia från grundandet till våra dagar. Sedan fortsätter den direkt till Sovjettiden för att sedan landa i höstvintern 1941.

Under den genomgången framkommer att fotboll är något av en ukrainsk nationalsport som har spelats ända sedan 1800-talet. Många ukrainska spelare har alltid varit bland de bättre, och på 30-talet var det ett lag, Dynamo Kiev, som skördade stora framgångar mot både sovjetiska och utländska lag. Många av de här lagen var yrkesmässigt och politiskt organiserade. Dynamo Kiev var inget undantag utan var det lag som stadens poliser och NKVD-officerare spelade i.

Under operation Barbarossa blev det dock slut på allt vad fotboll hette. All energi gick åt till stadens försvar, även om en av Dynamo Kievspelarna faktiskt hade med sig sina fotbollsskor under sina stridsuppdrag eftersom han var övertygad om att oavsett vem som bestämde i Ukraina skulle han kunna spela fotboll. Det visade sig vara en riktig slutsats.

När östfronten passerat Kiev och Ukraina försökte folk så gott det gick återgå till det normala livet. En normaliseringsfaktor var helt logiskt fotbollen. En sportintresserad kievbo jobbade som chef för ett av stadens bagerier. Han lyckades samla många av stadens tidigare sportstjärnor, bland andra fotbollsspelare. Det sattes upp ett lag bestående av de gamla Dynamospelarna som döptes till FK Start. FK Start spelade mot både lokala Ukrainska lag och ockupanternas garnisonslag. FK Start vann ständigt. Trots att spelarna arbetade 12-timmarskift på det automatiserade bageriet och inte hade tid att träna så mycket som sina motståndare vann de ofta med fantastiska resultat, inte sällan utan att ha släppt in ett enda mål själva. Inte en enda gång blev matcherna politiserade, utan ukrainarna kunde slå tyskar, tjecker och andra ockupationsarméer utan att känna av några konsekvenser förutom allas, även många av ockupationsmaktens soldaters, hyllningar. Det spelade ingen roll mot vilka FK Start spelade och vann emot. Ockupationsmakten lade sig inte i.


Ända till FK Start mötte Flakelf vill säga. Flakelf, direktöversatt ”Luftvärnselvan” var ett tyskt Luftwaffelag som i slutet av säsongen skulle spela en match mot FK Start. Det var unga, vältränade soldater. FK Starts spelare var som sagt gamla Dynamospelare. Många hade spelat i klubben i flera år och började bli äldre. Det sades att Flakelf var bland det bästa som Tysklands militär hade att erbjuda. Det skulle bli en hård match, där utgången var långt ifrån säker.

FK Start vann så stort att en spelare till slut vägrade göra mål.

FK Starts spelare var äldre än de i Flakelf. Men i gengäld hade de ett större tekniskt kunnande och erfarenhet. Något som gjorde att styrka förlorade något av sin betydelse. FK Start hade innan matchen i halvt förtäckta ordalag blivit varnade av domaren, som dömde matchen i sin SS-uniform, att det vore ”olyckligt” om Flackelf förlorade.

Veckan därpå stod de båda lagen mot varandra igen. I början av säsongen hade stämningen på dessa matcher varit hjärtlig och festlig. Idag var den tryckt och laddad. Nu skulle FK Start betala för sin vägran att göra mål!

Även den här gången vann de med lätthet. Det resulterade i något av en folkstorm utan dess like. Jubel och glädjeskrik ekade genom hela staden.

Spelarna slapp till en början repressalier, men ett kort tag senare arresterades hela laget inklusive tränare och blev under brutala former förhörda av Gestapo, och tre av spelarna skickades iväg till lägret Syrets, i närheten av Babij Jar…

Dödsmatchen behandlar både en tragedi och också på ett sätt en vändning. Efter FK Starts dundersegrar fick Kievborna en ny självsäkerhet tyskarna trodde de tagit ur dem. Kievborna vågade öppet trotsa och håna ockupanterna på ett tidigare otänkbart sätt. Matchen mellan FK Start och Flakelf var inte avgörande, men bidrog till att förskjuta propagandakriget till Ukrainsk och Sovjetisk fördel.

Boken kretsar också mycket om fotbollshistoria, men kan också läsas som en översikt om Ukrainas historia och livet för civilbefolkningen på östfronten. Om det finns ett intresse för kriget på östfronten, Ukrainas historia eller är Dödsmatchen en måste-läsabok.




(Recenserad av Tomas Ibsen)
/Marcus