Generellt uppskattar jag Wikipedia. Problemen brukar uppstå i historiska frågor då olika folk vill visa upp sin syn på vad som skett. Det som oftast kan vara det största felet, tycker jag, är inte vad som står, utan vad som inte står.
Jag kan taga som exempel artikeln om judar i Lettland. Den bygger ursprungligen på ett judiskt uppslagsverk och generellt sett så är den skriven ur en judisk synvinkel. Naturligt nog med tanke på att ämnet nog mest intresserar judar. Fördelen med Wikipedia är att man klart och tydligt redan i början förklarar att artikelns innehåll är omdebatterat.
http://en.wikipedia.org/wiki/Latvian_Jews
Det som jag ser som problematiskt kan jag ge ett par exempel på. Man tager upp de sovjetiska rättegångarna mot krigsförbrytare. Vilket är bra. Dock, man nämner inte med ett ord att även andra länder haft rättegångar. Man tycker att rättegången mot Arajs borde nämnts då han ju är den lett som haft störst ansvar för dessa brott. Ni kan se stycket nedan.
They include Lohse, the Reich Commissioner for Ostland; Friedrich Jeckeln, chief of police (HSSPF) for Ostland; Drechsler, Commissioner General for Latvia; Rudolf Lange, chief of the security police; Krause, chief of the Riga ghetto and commandant of the Salaspils concentration camp; Sauer, commandant of the Kaiserwald concentration camp; and several dozen other Nazi criminals involved in the destruction of Latvian Jewry. On January 26, 1946, the military tribunal of the Baltic Military District began a trial of a group of Nazi war criminals, among them Jeckeln, one of the men responsible for the Rumbula massacre at the end of 1941. He and six others were sentenced to death by hanging; the sentence was carried out in Riga on February 3, 1946. Other trials were held in the postwar Latvian SSR, but altogether only a small number of Germans and Latvians who had taken part in the murder of Latvian Jewry were brought to justice.
Latvians of varying backgrounds also took part in the persecution and murder of the Jews in the country outside Latvia. At the time of the German retreat in the summer of 1944, many of these collaborators fled to Germany. After the war, as assumed Displaced Persons, they received aid from UNRRA, from the International Refugee Organization (IRO), and other relief organizations for Nazi victims, and some of them immigrated to the U.S. and other countries abroad.
Nästa jag tager upp är från det oberoende Lettland. Man beskriver att det förekommit antisemitisk vandalisering och skriverier 1993. Man tager dock inte och nämner med ett ord att det fanns finns en officiell utlyst sorgedag (obligatorisk flaggning med sorgeband) med anledning av det hebreiska folkmordet. Denna fokus på bara ena sidan gör att helheten inte blir korrekt. Därtill så känns det inte bra att attackera någon för antisemitism om man inte har mer på fötterna. det var åtskilliga judar som samarbetade med kommunisterna, det har definitivt funnits attacker på Lettlands namn från judiska organisationern, och det finns starka judiska affärsmän i Lettland. Att anklaga någon för antisemitism för att man skriver om detta omöjliggör ett fruktbart samarbete, (och resulterar i slutändan förstås till att agget mot judar ökar).
Articles of antisemitic content appeared in the Latvian nationalist press. The main topics of these articles were the collaboration of Jews with the Communists in the Soviet period, Jews tarnishing Latvia's good name in the West, and Jewish businessmen striving to control the Latvian economy.
