Titlar

Diskussioner kring litteratur och andra källor till vår historia. Värd: B Hellqvist
Användarvisningsbild
Flensburg
Medlem
Inlägg: 589
Blev medlem: 07 jan 2003 12:07
Ort: Nuewa Estockolmo

Titlar

Inlägg av Flensburg » 26 okt 2003 20:42

Jag vill veta det mesta som finns mellan riddare och kung.. vore intressant om någon kunnig skulle kunna hjälpa en lekare som mig :)

Användarvisningsbild
Galadriel
Medlem
Inlägg: 460
Blev medlem: 09 apr 2002 09:23
Ort: Stockholm

Inlägg av Galadriel » 27 okt 2003 13:45

Greve och hertig borde väl passa in. Och sedan jarl, även om det kanske är ppå samma nivå som kung?

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 okt 2003 11:22

Inlägg av Engan » 27 okt 2003 14:15

Det skulle helt klart underlätta om du begränsade frågan lite. Menar du i Sverige, England, Frankrike, Tyskland? Vilket århundrade är du intresserad av? Titlar har kommit och gått genom historien och du kommer att få extremt olika svar om du söker engelska titlar från 1000-talet jämfört med, säg, svenska titlar från 1600-talet..

Användarvisningsbild
Rubber Duck
Medlem
Inlägg: 458
Blev medlem: 23 jul 2003 13:01
Ort: Sollentuna

Inlägg av Rubber Duck » 27 okt 2003 14:53

Jag citerar mig själv från en tråd om medeltida arvsrätt. Det kanske kan var till hjälp:
Rubber Duck skrev: Lite om västeuropeiska adelstitlar, i rangordning:

Furste (=förste) eller prins (av latinets princeps=furste) var ursprungligen en generell beteckning på en suverän härskare, i synnerhet i mindre stater. Senare kom det i en del länder att bli den främsta adelstiteln, utan att fursten/prinsen nödvändigtvis härskade över ett furstendöme eller ens var medlem i en kunglig familj.

I Tyskland kallades de främsta feodalherrarna för kurfurstar, då de hade rätt att välja (=kora) kejsaren.

Hertig (tyska Herzog) betydde ursprungligen härförare eller befälhavare (jfr här=armé). Titeln syftade då till en folkgrupp, snarare än till ett landområde. Till exempel betyder Herzog von Bayern ursprungligen folkgruppen bayrarnas härförare, snarare än hertigen av landet Bayern. Senare kom titeln att beteckna härskaren i ett område. I Frankrike motsvaras hertig av duc och i Storbritannien av duke, vilket kommer av ett latinets dux, som betyder ledare.

Efter hertig i rank kom greve. Greve betydde ursprungligen ämbetsman och var kungens ställföreträdare eller fogde i ett område. Så småningom blev titeln och egendomen ärftlig. I Frankrike motsvaras greve av Comte, från latinets comes=ämbetsman. I Storbritannien motsvaras greve av earl, vilket kommer av det nordiska jarl.

Det fanns emellertid olika typer av grevar. I det tyska riket kallades grevarna i gränsområdena i öster (markerna) för markgrevar, vilka hade högre rang än vanliga grevar. I Frankrike och Storbritannien kom de att motsvaras av markis (marquis). Dessutom fanns pfalzgrevar, med större makt än vanliga grevar. Ordet pfalz (samma ord som palats) lever kvar i namnet på tyska landskap och har givit namn åt ett svenskt kungahus. I vissa länder fanns dessutom vice grevar (eng viscount, fr vicomte) med lägre värdighet än en vanlig greve.

Den lägsta betitlade adelsvärdigheten var friherre, eller baron. Ordet baron lär vara släkt med ordet bära (baron=bärare=tjänare=vasall; alt baron=bärare=stark man=riddare). Baronen hade fått mark sin mark förlänad direkt av konungen (eller av en annan feodalherre).
viewtopic.php?t=8338&highlight=arvsr%E4tt

Användarvisningsbild
Anckarström
Medlem
Inlägg: 186
Blev medlem: 08 sep 2002 04:35
Ort: Marestad, Suecia

Inlägg av Anckarström » 27 okt 2003 17:40

Titeln jarl kom att ersättas med hertig (lat. dux) efter Birger Magnusson (Birger Jarl) som var den siste som officiellt bar den titeln i Sverige.

Qristin
Medlem
Inlägg: 75
Blev medlem: 08 aug 2003 16:45
Ort: Jönköping

ang. Jarlar

Inlägg av Qristin » 28 okt 2003 12:10

Någon som kan berätta mer om jarla-titelns ursprung? Hur gammal är titeln? Uppstod den då Sverige blev enat, eller fanns det tidigare en jarl i varje landsdel?

Någon som kan rekommendera litteratur om detta?

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1499
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Inlägg av Örjan » 29 okt 2003 00:18

Jarl betydde ursprungligen "fri man". Men under vikingatiden blev det ett namn på lokala och regionala härskare. Från de isländska sagorna känner vi till namnen på ett stort antal jarlar i Norge, Danmark och Storbritannien. I det sistnämnda landet har titeln utvecklats till det engelska namnet för greve, "earl". I Sverige är vi betydligt fattigare på källor och det är först från slutet av 1100-talet som vi känner till jarl-ämbetet. I Sverige fanns det bara en jarl samtidigt och det betraktades som det högsta ämbetet efter kungen. Exakt vilka arbetsuppgifter en svensk jarl hade är osäkert. Men de hade ofta befäl över ledungen (örlogsflottan). Jarlarna var i regel besläktade med kungahuset och Birger Jarls son Valdemar blev den första kungen från Folkungaätten (Bjälbo-ätten). Birger Jarl var som sagt Sveriges sista jarl och när han dog 1266 ersattes jarlämbetet med den från Tyskland importerade titeln hertig. Men både jarl och hertig översattes till dux på latin och det var egentligen ingen skillnad på titlarna.

Användarvisningsbild
Anckarström
Medlem
Inlägg: 186
Blev medlem: 08 sep 2002 04:35
Ort: Marestad, Suecia

Re: ang. Jarlar

Inlägg av Anckarström » 29 okt 2003 00:47

Qristin skrev:Någon som kan rekommendera litteratur om detta?
Jarlens Sekel av Dick Harrison är väl en bra början. Handlar iochförsig om hela det svenska riket under 1200-talet och går inte in på jarlatiteln alltför ingående, men jag rekommenderar den iallafall.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1389
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inlägg av Dan Koehl » 29 okt 2003 22:30

Har någon tillgång till den medeltida Östgötalagen? (ÖgL D XIV)

Där skall talas om konungs bryte i Uppsala bo, jarls bryte i Rodens bo och biskops bryte i stavs och stols bo.

Min tolkning är att det fanns flera jarlar samtidigt, i de olika bona, men att det mot slutet av 1100-talet och början av 1200-talet blev en riksjarl, en värdighet som bäraren var ensam om.

Titeln marsk tex blev till slut riksmarsk, och efter ett tag var han ensam, då kallas han "marsken".

Undrar också om inte jarlatiteln "importerades" till Sverige från Norge, och om inte jarlarna innan kallades "Herse", eller "Härse" i Sveariket.

De tidigsate dokumenterade jarlarna tror jag är Stenkil, sedermera Sveakung vid 1060-talet, och den skånska jarlen Ulf Torgilsson Död 1026 i Roskilde. Gift med Estrid, dotter till Sven Tveskägg av Danmark.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1499
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Inlägg av Örjan » 29 okt 2003 22:58

Dan Koehl skrev: Undrar också om inte jarlatiteln "importerades" till Sverige från Norge, och om inte jarlarna innan kallades "Herse", eller "Härse" i Sveariket.

De tidigsate dokumenterade jarlarna tror jag är Stenkil, sedermera Sveakung vid 1060-talet, och den skånska jarlen Ulf Torgilsson Död 1026 i Roskilde. Gift med Estrid, dotter till Sven Tveskägg av Danmark.
Även Stenkils far Ragnvald benämns som jarl. Men vad innebar den titeln egentligen då? Var de ämbetsmän som styrde över Västergötland eller bara förnäma personer. Kanske de inte bar titeln överhuvudtaget, såvitt jag vet är det bara från de isländska sagorna som Stenkil omtalas som jarl. Kan det vara så att de bytte ut Stenkils egentliga titel mot den i Norge flitigt använda jarl-titeln?

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1499
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Inlägg av Örjan » 29 okt 2003 23:14

Dan Koehl skrev:Titeln marsk tex blev till slut riksmarsk, och efter ett tag var han ensam, då kallas han "marsken".
Titlarna marsk, drots och kansler infördes i Sverige under slutet av 1200-talet. Redan då fanns det bara en innehavare samtidigt och i synnerhet drots-ämbetet var ofta obesatt eftersom det uppfattades som ett hot mot kungamakten. När Gustav Vasa tog makten tillsattes inga nya innehavare. Titlarna återinfördes senare av Johan III som innehållslösa hederstitlar, och det var först då som de fick prefixet riks-. Några egentliga funktioner fick de först i samband med Axel Oxenstiernas reformer i början av 1600-talet.

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1389
Blev medlem: 19 sep 2002 00:38
Ort: Phnom Penh

Inlägg av Dan Koehl » 30 okt 2003 01:44

Örjan skrev:Även Stenkils far Ragnvald benämns som jarl. Men vad innebar den titeln egentligen då? Var de ämbetsmän som styrde över Västergötland eller bara förnäma personer. Kanske de inte bar titeln överhuvudtaget, såvitt jag vet är det bara från de isländska sagorna som Stenkil omtalas som jarl. Kan det vara så att de bytte ut Stenkils egentliga titel mot den i Norge flitigt använda jarl-titeln?

Härligt, Ragnvald hade jag glömt.

Vad titeln innebar växlade säkert, åtminstone lär vi aldrig få en skriftlig redovisning för detta för 1000. Min bild är att det var en vasall, tillsatt av kungen att befalla över ett område, vilket kunde växla i storlek och betydelse. Vad gäller Stenkils far Ragnvald Ulfsson är det väl ganska tydligt formulerat, med tanke på konflikten med Olof skötkonung och hans döttrars respektive giftermål.

Hittade några jarlar till:

Totil Jarl i Kind, Kettil okristen Jarl i Kind, Walgöter av Götaland.

Vad gäller släktskapet till den kungliga familjen, så tror jag inte detta var krav, eller ens vanligt, men däremot inte heller ovanligt.

Och ibland frågar man sig hur det var med jarlnamnet, var det på livstid, och var det kungen som utnämnde en jarl eller valdes man vid tinget?

För jag blir fortfarande inte klok på varför inte Erik den läspe och halte befriade sin? jarl från titeln när det enda han gjorde var att motarbeta honom? Sak samma med Folke jarl.

Användarvisningsbild
UrsusRex
Medlem
Inlägg: 832
Blev medlem: 14 jun 2003 11:29
Ort: Stockholm

Inlägg av UrsusRex » 30 okt 2003 03:24

I rigsthula är Jarl far till Kon Unge....den förste konungen :wink:

I HAvamal säger Oden att ett Jarladöme vore inget mot att få ligga med Billings dotter...Så rätt så "mäktigt" var det nog :wink:

Som jag förstår det är det ungefär en furstlig titel över ett Jaraladöme med visst självstyre och tog en tredjedel av sina "undersåtars" "inkommst" i skatt. Jarlen hade också som plikt att ställa upp en egen häravdelning i kungliga härtåg.

Dock hade Jarlen lägre rang än lyd och skattkungar....alltså inte helt rätt att jämföra med en furste... Som Dan säger är nog vasall bättre!

Orkneyöarna var ett norskt Jarladöme under Harald Hårfager.

Mvh
Björn

Användarvisningsbild
Gyllenewasen
Medlem
Inlägg: 32
Blev medlem: 23 jun 2003 07:34
Ort: Borås

Inlägg av Gyllenewasen » 04 nov 2003 12:35

När det gäller titlar får man skilja på bördstitlar och ämbetstitlar. Greve, baron, friherre mm är bördstitlar. Detsamms gäller hertigar inom kungahuset. I Sverige finns inga grevar eller friherrar under medeltiden till skillnad från både Danmark och Norge, låt gå att norrmännen avskaffade barontiteln omkring 1310.

En jarl är en ämbetsman och titeln genomgick en deflation under medeltiden så att den kom att omfatta allt färre personer. Samma sak, ungefär, gäller för riddare som först var väldigt vanligt, en titel på beridna krigare (i någon form av elitstyrka eller befälsställning kan mankanske säga) för att sedan bli något som bara tillföll de förnämsta adelsmännen.
En riddare titulerades herr följt av förnamnet, aldrig efternamnet och definitivt inget "ättenamn".

Under riddare fanns svenner och män "av vapn" som väl närmast kan översättas med väpnare. Dessa titulerades i regel inte (undantag finns som alltid) med Herr.

Drots, marsk, kansler, bryte, stallare mm är också yrkestitlar medan riksen råd snarare är en uppdragsbenämning. Det senare skrivs alltså inte ut på sigill vilket det första kunde göra. Kansler var nästan genomgående biskopen i Linköping.

Här är det nog på sin plats att säga att latinet inte har ett ord för jarl så dessa män kallas från 1100-talet och framåt för "dux". Det ska inte översättas med hertig (gäller samtliga jarlar, inklusive Birger Jarl) utan jarl rätt och slätt.

Det var en kort sammanfattning och långt ifrån heltäckande. Hoppas att den var till hjälp.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1499
Blev medlem: 20 feb 2003 14:57
Ort: Gustavsberg

Inlägg av Örjan » 04 nov 2003 16:56

Gyllenewasen skrev:När det gäller titlar får man skilja på bördstitlar och ämbetstitlar.
Under medeltiden existerade det inga bördstitlar, inte ens kung var en bördstitel, utan alla fick sina titlar genom val eller utnämningar. En egenhet med ämbeten under medeltiden är att de var näst intill omöjliga att ta ifrån. Hade man till exempel en gång blivit utnämnd till marsk innehade man det ämbetet tills man dog även om man var riktigt usel.
Kansler var nästan genomgående biskopen i Linköping.
Nej, det var hans kollega i Strängnäs som oftast var kansler.
Här är det nog på sin plats att säga att latinet inte har ett ord för jarl så dessa män kallas från 1100-talet och framåt för "dux". Det ska inte översättas med hertig (gäller samtliga jarlar, inklusive Birger Jarl) utan jarl rätt och slätt.

Birger Jarl och hertig Magnus Ladulås hade olika namn på sina titlar men samma ämbete. Hertig-titeln kom från Tyskland och ersatte jarl-titeln i Skandinavien under 1100- och 1200-talet. I Norge kallas till exempel Skule bårdsson omväxlande för jarl eller hertig i källorna.