Enda undantaget är nog Havets vargar, där merparten av kartorna inte hade någon direkt koppling till specifika kapitel och en översikt var bättre.
Jo, när jag tittade i boken Havets vargar såg jag att kartorna hade placerats i början. Men i den boken är det, som du själv skriver, helt befogat.
Detta har ju främst betydelse när man beskriver ett tajt händelseförlopp som innehåller en del spänningsmoment och saknar betydelse vid olika resonemang och analyser.
Håller med! I vissa fall är anfallsmönstren så avgörande att det krävs en karta för varje dag, eller kanske, i vissa fall, varje timme.
Vad gäller grötigheten är jag mer tveksam. Någonting jag inte gillar är vita partier på kartan, där det i själva verket finns orter och dylikt. Jag vill nog att så mycket som möjligt ska vara med, på gränsen till att det blir svårt att hitta enskilda saker. Nu beror det ju helt och hållet på vad kartan föreställer, givetvis. Smile
Jo, men vad jag menade var att det inte ska vara för mycket "förklaringar" eller förtydliganden på själva kartan. Annars ska så många orter, floder, höjdskillnader, om det är nödvändigt, vara med. I vissa böcker har jag sett att siffor, datum, olika frontlinjer för olika dagar har satts ut, då blir det för "grötigt". Är det olika frontlinjer, varför inte bara ha exempelvis fyra olika, mindre kartor?
Akdrig låta författaren göra kartan. Du skulle väl inte låta kocken slakta grisen?? Rätt uppgift till rätt person
.
Varför inte?
Jag kan förstå det av rent arbetsekonomiska skäl. Till en kommande bok kommer jag och min författarkollega att få göra grovjobbet, ett grundmaterial till varenda karta, som i sin tur kommer att "ritas" av en grafiker. Dock är ingen av oss bra på att de program som krävs för att göra snygga kartor. Visst, programmen i sig kanske är lätta att lära sig, men just nu känns inte det som en prioritering, när förlaget redan har gjort klart att andra ska göra dem. Inför kommande böcker ser jag inga som helst problem med att göra egna kartor.
Men som i Michaels fall förstår jag inte varför han inte skulle kunna göra sina egna kartor. De är ju hur proffsiga som helst.
Det är trots allt alltid från författaren som grafikern får sitt material, eller rättare sagt, det är alltid författaren som avgör vad som är viktigt på en karta, eftersom att det är han/hon som vet vad kartan ska illustrera.