Det är sant att tiden alltid spelar roll när det gäller att belägga en berättelse som trovärdig eftersom risken för bias är större ju längre tiden går.a81 skrev: ↑10 jan 2025 22:41Har inte läst hela diskussionen här, men spelar inte närhet i tiden en viss roll? Jag tänker att det är lättare att använda intervjuer som metod om det gäller t.ex. 1990-talet än t.ex. 1940-talet.
Jag tänker också att urvalet kan skevt om man går långt tillbaka i tiden. Om vi exempelvis tänker att vi idag intervjuar svenskar om deras minnen från andra världskriget, så kommer de som intervjuas ha varit barn, tonåringar eller mycket unga vuxna under kriget, en stor majoritet vara kvinnor, många ha relativt hög socioekonomisk position, etc. Det är givitetvis ändå jätteintressant, men det ger inte hela bilden.
När det gäller andra världskriget finns det alltid risken att personen som intervjuas har läst om liknande händelser i andra källor och anammat dem som sina egna upplevelser. Något som hänt till exempel vid intervjuer med sådana som överlevt koncentrationslägren i Tyskland under andra världskriget.
Singulära källbevis är förstås alltid problematiska, men det är nog större risk att vår kunskap om medeltiden drabbas av det problemet än en intervju med t.ex. en överlevare från förintelsen, där flera berättelser kan jämföras med varandra. Överlevaren är ju sällan ensam utan huvuddelen av berättelsen kan styrkas av andra berättelser och av skriftliga och andra fysiska bevis.
Det jag försökt säga är att berättad historia är ETT verktyg man kan använda i historieforskningen, och som absolut inte utesluts ur forskningsperspektiv, men det är sällan det enda verktyget man använder.
