Vad läser du just nu?

Diskussioner kring litteratur och andra källor till vår historia. Värd: B Hellqvist
Skriv svar
Användarvisningsbild
Borussia
Medlem
Inlägg: 519
Blev medlem: 30 maj 2015, 19:06
Ort: Karlstad
Kontakt:

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av Borussia » 6 maj 2021, 14:19

eberan.jpg
eberan.jpg (57.27 KiB) Visad 1526 gånger
Detta är den femte och sista boken i Barbro Eberans bokserie, Tysk-europeisk historia i nazismens skugga. De fyra första böckerna tar egentligen upp varsina fria ämnen och infallsvinklar som ändå nuddar vid varandra medan den här femte boken är en sammanfattning av dem alla. Förutom denna bokserie så skrev hon redan 2002 den förträffliga boken, Vi är inte färdiga med Hitler på länge än. Som i alla hennes böcker brottas Eberan med orsakerna till Hitler och Förintelsen, ett arv som alla generationer har tacklat på sina sätt utifrån sina politiska, sociala, ideologiska och historiska kontexter de befunnit sig i. Framförallt, och kanske av förklarliga skäl så har hon fokus på Västtyskland, Östtyskland och sedermera Tyskland.

Eberan är i grunden journalist och varje kapitel, stycke och mening bär en journalist prägel, det är innehållsrikt, det är tempofyllt och det är träffande. På gränsen att det ibland blir för mycket av det goda, det är inte alltid en träffande och bra artikel anpassade för tidskrifter blir till bra böcker när flera artiklar ska samsas i en bok med begränsat utrymme. Kan emellanåt tycka att hon nästan slår knut på sig själv med alla analyser och förklaringar av det som hände. Hon vill emellanåt lite för mycket för att det ska vara till bokens bästa. Det krävs också att läsaren är mer än intresserad av ämnet, i alla fall om man ska läsa en hel bok.

I denna bok lyfter hon fram tio förklaringsmodeller till varför kunde det ske, Förintelsen alltså. Här finns det historiska perspektivet, det politiska, ideologiska, kulturella, psykologiska, religiösa, demoniska, sociologiska, samtida, nutida, inte sällan går dom in i varandra. Måste ändå säga att i denna bok lyckas hon lägga lite band på sig, hon håller igen i jämförelse med de fyra övriga i bokserien. Det gör boken till en bra, intressant och trevlig läsning. Hon kryddar den också med en intressant genomgång av hur Öst och Väst blev ett, Tyskland alltså. Ett ämne och arv som alltjämt präglar och fascinerar oss på alla möjliga sätt. Hon har antagligen rätt, vi kommer aldrig att sluta fascineras och skrämmas av Hitler, och vi kommer alltid undra varför kunde det ske.
"I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am."

Användarvisningsbild
Borussia
Medlem
Inlägg: 519
Blev medlem: 30 maj 2015, 19:06
Ort: Karlstad
Kontakt:

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av Borussia » 17 maj 2021, 09:52

myter.jpg
myter.jpg (23.66 KiB) Visad 1502 gånger
Sverige under andra världskriget hade den delikata uppgiften att balansera på en skör egg mellan flera stormakter som alla, liksom Sverige, var intresserade av ett "neutralt" Sverige. För svenskt vidkommande var det ju intressant att ge ett sken utav att man hade saker och ting under kontroll och inte stöta sig med någon annan aktör på krigsscenen mer än kanske någon enstaka grymtning. Då den mesta forskningen och litteraturen varit fokuserad på de faktiska krigsscenerna än på de neutrala länder så har detta medfört att både myter och legender skapats kring Sverige under andra världskriget.

I den här boken tar ca tio svenska författare, alla mer eller mindre kända för den initierade läsaren, an händelser som utspelades i Sverige under krigsåren. Alltifrån statsminister Per Albin Hanssons kanske något kaxiga uttryck, Vår beredskap är god, till hemliga utbildningsläger för norska polititroppene i Dalarnas djupa skogar. Men också bombningar av Sverige, svenska "läger", sjökriget i Östersjön, svenskar i tysk tjänst, Finska vinterkriget. Intressant läsning som inte går på djupet men ändå tillräckligt för att läsaren ska få en bra överblick av det hela. Sverige var utsatt, och det gällde att navigera rätt i både lä och i potentiella stormvindar, inte låta sig provoceras eller provocera.

Det är lagom långa kapitel och alla författare kan sin pennföring, ty alla är de författare med böcker på sitt CV. Det är en bra bok som jag även skulle kunna rekommendera till läsare som inte nödvändigtvis har kriget som sin huvudsakliga läsarsyssla. Vad hände i Sverige egentligen under krigsåren? För det är egentligen det som denna bok handlar om, en historisk överblick om något som faktiskt hände, och inte en bok om myter och legender som okontrollerat får frodas och skapa sina egna blandningar av fakta och fiktion.
"I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am."

Användarvisningsbild
Borussia
Medlem
Inlägg: 519
Blev medlem: 30 maj 2015, 19:06
Ort: Karlstad
Kontakt:

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av Borussia » 8 juni 2021, 10:34

Pendeln.jpg
Pendeln.jpg (14.5 KiB) Visad 1466 gånger
Den här boken stötte jag på när jag läste den ovannämnda boken, Sverige under andra världskriget. Kommer inte ihåg i vilket kapitel men det här med skuldkänslor av senare generationer och deras sätt att hantera och förhålla sig till dessa är intressant. Den tysk/svenska journalisten och författaren Barbro Eberan har ju brottats med frågan i ett flertal böcker och barn till mer kända förbrytare har ju också kommit till tals i både böcker och TV. I denna bok är det en mindre obetydlig gärningsmans barnbarn som gräver runt i ett förflutet där brottet i jämförelse med andra kan te sig ganska marginellt i jämförelse med vad vi är vana.

Författaren är alltså barnbarnet till en person (morfar) som tillhörde SS och som i samband med ockupationen övertog/konfiskerade ett antal gårdar i det ockuperade Polen. Styrde gården med nazistisk disciplin och gjorde sig dessutom skyldig till övergrepp vilket fick honom och hans familj att under sextiotalet fly till Brasilien. I vilken utsträckning han även begick mord har inte kunna bekräftas och hans roll har heller inte kunnat kartläggas fullt. Efter kriget var personer med den här belastningen alltför ointressant och fokus låg på betydligt större fiskar än så.

Det är egentligen först långt efter morfaderns död som författarinnan börjat intressera sig för vad hennes familj gjorde under kriget. Utan att egentligen veta vad som hänt började hon ställa frågor och föra samtal med mormodern som alltjämt var vid liv vid tidpunkten då författarinnan började forska. Ganska snabbt kom det fram till att morfadern inte hade rent mjöl i påsen och det för mormodern var ett känsligt ämne. Som regel tog hon sin man i försvar och valde att fokusera på det som hon upplevde var det positiva, inte sällan med en illa dold rasism och fördomar.

Författarinnan reste själv till både Polen och Brasilien för att träffa folk/anhöriga till de som arbetade på gårdarna som morfadern förvaltat för att höra deras historia. En känslosam resa då hon inte kunde undvika att känna en form av skuld för det hennes släkt/folk åstadkommit, men samtidigt viktig för henne att reda ut för att få inre ro för dels henne och hennes barn. I Brasilien träffar hon familj och de har mer en ambivalent förhållningssätt till familjens förflutna. De finner inga problem med att prata om det eftersom de inte tycker det är så mycket att prata om, rycker lite på axlarna åt det hela, nazismen var liksom både bra och dålig i samma veva.

Boken började bra, bygger upp förväntningar, men blommar aldrig ut så att säga. Den står många gånger och stampar och när det väl börjar bli intressant så visar det sig att det inte finns nåt intressant. Hade gärna velat veta mer om morfadern både under och efter kriget men här lämnas stora hål som fylls ut med författarinnans känslomässiga förhållande till det hela. Det blir tyvärr för mycket av detta i hela boken som gör att man blir lite besviken som läsare. Hade hoppats på mer från författarinnans resor till både Polen och Brasilien. Mest intressant är läsningen om hennes samtal med mormodern. Samtal som författarinnan finner svåra att hantera eftersom mormodern till stor del försvarar morfadern och den ideologi han tjänade.
"I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am."

Användarvisningsbild
sonderling
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 7122
Blev medlem: 4 april 2002, 14:24
Ort: Oxelösund

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av sonderling » 11 juni 2021, 14:21

Operation Barbarossa : världshistoriens största fälttåg : Hitler mot Stalin / Christer Bergström ; med bidrag av Martin Månsson


Lånade den på bibblan.

Inser när jag börjar läsa att jag aldrig läst om när anfallet börjar, utan kommit in nånstans vid Operation Typhoon. (Har du inte läst tillräckligt med böcker om VK2undrar en del? Nej uppenbarligen inte!) Så det var ju väldigt intressant, spännande och hjärteknipande när man vet vilka olyckor som väntar civilbefolkningen.

Ganska snabbt dödas myten om den overksamma Stalin. Okej han ville inte provocera fram ett anfall men när han väl insåg att det var ett anfall skred han till handling, även om det var försent. Jag hade nämligen alltid undrat över detta och instinktivt känt att nått inte stämde. Och även om ingen i ledningen gjorde nått inte satt ryska soldater bara på sina händer och lät sig dödas? Här får man veta istället att motståndet var hårdare än vad Tyskarna förutsett. Och även om ledningen var handlings förlamad så slogs soldaterna så gott de kunde (låter som att jobba inom det kommunala?) De var heller inte så många som gav sig på samma gång som jag tidigare trott. Det var mer pö om pö som samlades ihop för proganda bilder. Plus att civila i vapenför ålder som dessutom råkat snagga sig kort, också trålas med.

Ännu ett plus är beskrivningen av luftstriderna, här hade jag också ett stort kunskaps hål.

Övergrepp och missdåd från ena eller andra sidan och mest den tyska får fakta rutor, vilket är bra tycker jag. Och får en verkligen att undra hur oskyldiga WH var om man nu trott detta. (Ännu en myt som dödas.) Man ska nog haft karaktär av stål för att inte dras med i slakten. Även de olika gerilla gruppernas illdåd kommer med. Och intressant vilket jag inte visste var hur de olika nationalist gerillorna tog över makten i en del städer i förväg. Eller att de kunde i sin tur vara i luven på varandra som tex Ukrainska och Polska motståndsgrupper.

Att kriget i öst är ett förintelsekrig råder det ingen tvekan om. Detta har man ju vetat om. Man har ju tidigare läst om einzatsgruppen och förintelsen men liksom var för sig. Här förstår man ju mer att allt hörde ihop. Även ett stycke om våldtäkter kommer med och hur vi behandlat de olika sidorna olika i litteraturen.

Kartorna är bra eller traditionella. Med pilar som visar framryckning och linjer som visar fronten men jag har börjat undra över hur väl stämmer såna med verkligheten. På visa front avsnitt verkar det rätt samman blandat. Vilket kanske inte är så konstigt med en sådan framrycknings hastighet. Kommer på mig med att fundera hur det skulle tydliggöras men kommer inte på nån lösning. :?

Boken avslutas med Sovjeternas motoffensiv utanför Moskva. Där ryssarna var i minoritet både vad gäller folk och stridsvagnar. Men lyckas trycka tillbaka tyskarna som jag förstår det var mer eller mindre uttröttade med för långa försörjningslinjer.

Minus. Faktum är och det faktum att ordet faktum är återkommande och irriterande ofta. Jag ska va ödmjuk, för Christer är ju inne på forumet ibland. Jag hade 2:a i Svenska och fick sedan läsa om allt på folkhögskola i 30 års åldern men vet endå inte vad ett verb är. Men jag kan vara lite allergisk till upprepningar av det här slaget. Fast det är inget jag minns från boken om slaget om England så jag antar att nån annan påpekat detta innan och det rättats till.

Som sagt andra boken som jag läser av Christer Bergström, måste säga att jag är positivt överraskad. Jag måste erkänna att jag var lite skeptisk i början. Speciellt när det ska till att dödas myter om VK2. Men så mycket fakta och de här rutorna som klämmer in extra info är ju boken en höjdare, hade gärna sett en fortsättning med fall blå. :milsmile:

Sonderling

Användarvisningsbild
sonderling
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 7122
Blev medlem: 4 april 2002, 14:24
Ort: Oxelösund

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av sonderling » 17 juni 2021, 15:41

Ja det är ju nån evighets lång match i fotboll på tv, och frun är som klistrad vid burken, så det blir mycket läst just nu.

Det svenska sveket 1940-45 - Erik Veum

Målar man en tavla svart så blir den ju svart, hörde jag en debattör säga en gång och det stämmer ju överens på den här boken. Det är ingen smickrande läsning precis. Författaren listar kapitelvis de tillfällen där Sverige bistod Tyskland efter 10april i allmänhet och till Norges nackdel i synnerhet. Nackdelen är väl att jag tycker att texten mest blir ett snabbt referat som kokats ur den litteratur förteckning som finns. Det går ganska snabbt att läsa om jag säger så. Ibland tycker jag att faktan får lida när man lite svepande säger att Sverige bistånd Tyskland med vinterkrigs utrustning, tex 2-3 tusen tält (ganska stort spann? och samtidigt åfan är det sant?)
Även det kapitlet med svenska läkare som skulle åkt till Tyskland, på studie besök till KZ-läger, vill jag gärna veta mer om men då inte läsa "det antyds" i fallet med en svensk läkare som önskade att obduktions föremålen först våldtagits och stressas innan sin död.

Men de kapitel som gav mig mest behållning och de som gav mig mersmak att söka mer kunskap gäller Kvarstadsbåtarna, och de svenska säkerhets- och underrättelse tjänsterna. Den svenska säkerhets tjänsten av de brittiska allierande kallat Svestapo var tydligen efter Gestapo Milorgs största hinder i motstånds arbetet. Och C-byrån, måste låna den där boken som kom för ett par år sedan.
Allt detta leder till ett viss svensk-hat i Norge som också tas upp.
Jo sedan var det intressant med historien kring Kurt Gersteins försök att varna omvärlden som misslyckas men endå att det i notis form smyger sig in detaljer om förintelsen i dagstidningarna. Så redan 42 har man ju faktiskt en aning om vad som händer, om man lusläser tidningar vill säga.

Även den period efter Stalingrad då kappan vändes efter vinden, kommer med.

Efter kriget blev det locket på, då Norge var i behov av hjälp och Sverige var i behov av att glömma. Ja jag har inte så mycket att tillägga, jag blir mest nyfiken på de som går mot strömmen och hjälper de allierade, sånt vill jag veta mer om. Att det fanns många i ledande befattning som var tyskvänliga och även antisemitiska det visste man ju redan.


Sonderling

PS Minnes flash när jag läser boken; visst var det en Amerikansk flygöverste (Självaste LeMay?) som hotade att bomba Göteborg av misstag om vi inte slutade med kullager leveranserna till Tyskland?

Användarvisningsbild
sonderling
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 7122
Blev medlem: 4 april 2002, 14:24
Ort: Oxelösund

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av sonderling » 22 juni 2021, 08:52

Borussia skrev:
8 juni 2021, 10:34
Pendeln.jpg
Den här boken stötte jag på när jag läste den ovannämnda boken, Sverige under andra världskriget. Kommer inte ihåg i vilket kapitel men det här med skuldkänslor av senare generationer och deras sätt att hantera och förhålla sig till dessa är intressant. Den tysk/svenska journalisten och författaren Barbro Eberan har ju brottats med frågan i ett flertal böcker och barn till mer kända förbrytare har ju också kommit till tals i både böcker och TV. I denna bok är det en mindre obetydlig gärningsmans barnbarn som gräver runt i ett förflutet där brottet i jämförelse med andra kan te sig ganska marginellt i jämförelse med vad vi är vana.

Författaren är alltså barnbarnet till en person (morfar) som tillhörde SS och som i samband med ockupationen övertog/konfiskerade ett antal gårdar i det ockuperade Polen. Styrde gården med nazistisk disciplin och gjorde sig dessutom skyldig till övergrepp vilket fick honom och hans familj att under sextiotalet fly till Brasilien. I vilken utsträckning han även begick mord har inte kunna bekräftas och hans roll har heller inte kunnat kartläggas fullt. Efter kriget var personer med den här belastningen alltför ointressant och fokus låg på betydligt större fiskar än så.

Det är egentligen först långt efter morfaderns död som författarinnan börjat intressera sig för vad hennes familj gjorde under kriget. Utan att egentligen veta vad som hänt började hon ställa frågor och föra samtal med mormodern som alltjämt var vid liv vid tidpunkten då författarinnan började forska. Ganska snabbt kom det fram till att morfadern inte hade rent mjöl i påsen och det för mormodern var ett känsligt ämne. Som regel tog hon sin man i försvar och valde att fokusera på det som hon upplevde var det positiva, inte sällan med en illa dold rasism och fördomar.

Författarinnan reste själv till både Polen och Brasilien för att träffa folk/anhöriga till de som arbetade på gårdarna som morfadern förvaltat för att höra deras historia. En känslosam resa då hon inte kunde undvika att känna en form av skuld för det hennes släkt/folk åstadkommit, men samtidigt viktig för henne att reda ut för att få inre ro för dels henne och hennes barn. I Brasilien träffar hon familj och de har mer en ambivalent förhållningssätt till familjens förflutna. De finner inga problem med att prata om det eftersom de inte tycker det är så mycket att prata om, rycker lite på axlarna åt det hela, nazismen var liksom både bra och dålig i samma veva.

Boken började bra, bygger upp förväntningar, men blommar aldrig ut så att säga. Den står många gånger och stampar och när det väl börjar bli intressant så visar det sig att det inte finns nåt intressant. Hade gärna velat veta mer om morfadern både under och efter kriget men här lämnas stora hål som fylls ut med författarinnans känslomässiga förhållande till det hela. Det blir tyvärr för mycket av detta i hela boken som gör att man blir lite besviken som läsare. Hade hoppats på mer från författarinnans resor till både Polen och Brasilien. Mest intressant är läsningen om hennes samtal med mormodern. Samtal som författarinnan finner svåra att hantera eftersom mormodern till stor del försvarar morfadern och den ideologi han tjänade.
Köpte boken på rean. Och blev nyfiken efter din recension så jag stoppade in den emellan några böcker. Förstår vad du menar, det går och går men kommer ingenstans. Irriterat börjar jag tänka, - men säg vad gubbfan heter så googlar jag själv!
Det hade inte varit helt fel att ha lite fakta rutor kring de olika begreppen heller.
Verkar annars vara en ny genre, för jag tror jag har en eller två böcker till på samma tema.

Sonderling

Användarvisningsbild
sonderling
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 7122
Blev medlem: 4 april 2002, 14:24
Ort: Oxelösund

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av sonderling » 24 juni 2021, 07:14

Har av och till det senaste året, läst Mussolinis Italy av R J B Bosworth

Den är tyvärr väldigt akademisk, tätt skriven med liten text, vilket gör den svårläst, i alla fall när man som jag är lite hjärntrött. Författaren har ju några år på nacken och mycket påminner om jag får säga om en "old mans ranting", tråden viker liksom av för många ggr. Det är synd för han har endå en viss torr humor emellanåt.
Bestämde mig nu att jag skulle avsluta den men jag nådde endå inte riktigt fram och skipade sista kapitlet om arvet och sammanfattning. (Vilket är ovanligt för mig.) Börjar också undra om jag håller på och tappar hemspråket då jag läste den på Engelska?

I inledningen menar författaren att Italien klarat sig lindrigt undan, att mycket påverkats av populärkultur som "Kapten Corellis mandolin" och att man förleds att tro att Italien var en snällare diktatur och nästan lite charmig men att det var det visst inte, den var minst lika otrevligt som vilken diktatur som helst. Stycket avslutas med att inga Italienska fascister dömdes för de krigsbrott som de gjorde sig skyldiga till under kolonial kriget, i Spanien och andra världskriget. (Om man inte räknar med de som partisanerna gör processen kort med.)

Hur själva fascismen uppstod verkar vara en rörig historia med olika grupper och lite flyttande mellan höger och vänster (Hästsko myten?). Där alla använder sig av både symbolen med faskinen och uttrycket fascister. Men jag erkänner villigt att jag tappade tråden här i den händelse utveckling som inträffade för ganska precis100 år sedan. Hur som helst kokar det till slut ner till den fascism vi känner med Mussolini i spetsen.
Jag får intrycket av att hela rörelsen evolverar organiskt, att det inte finns nån färdig manual eller skrift likt Mein Kampf utan att man hittar på vart eftersom. Och att med tiden blir rörelsen mer repressiv och lite som vi känner till fascismen idag. Det börjar ju för ca 100 år sedan och har ju tiden på sig

Denna bok var ett tips från en forumsmedlem och även om jag fick kämpa med den så uppskattar jag den och tipset. (Det är inte dig det är fel på det är mig som den där tjejen i Göteborg sa)
Det jag fick ut av den, blev ännu en pusselbit i att förstå VK2 i allmänhet och Italiens roll i synnerhet. Sedan gick det ju lättare när man kommer in i VK 2, där man har vissa bakgrunds kunskaper som gör att man kan fylla i luckor. Men vad som kommer fram är ju också att Italien verkar helt oförberedd på krig och inträdet i Vk2 verkar ske lite på vinst och förlust? Och allt verkar helt oorganiserat, där rekryter knappt har kängor och uniformer. Och trupper skickas till Greklands berg i sommarkläder och trupper skickas till Libyen öken i vinteruniformer. (Har man här en ledtråd i den italienska soldatens uselhet?) Sedan när USA inträder i konflikten är inte gemene italienaren så intresserad längre. USA är ju drömlandet dit mången Italienare har släkt. Även axelpartnerns jude förföljelser och brutala krigföring på östfronten är något som förskräcker sin Italienska partner. (Det finns judiska fascister i början men de marginaliseras mer och mer ju mer Italien blir knuten till sin norra granne. Deportationer av judar till Polen börjar först efter september 43.

Italiens kapitulation och den efterföljande ockupationen av Tyskarna med av dem sedvanliga avrättningar och diverse övergrepp gör också att Italien får en offerroll i vk2. Vilket överskuggar det fascistiska styret och deras del i kriget mot sina grannar. Som tidigare nämnt i inledningen av boken.

Som sagt, svår åtkomlig bok men några korn av information lyckades jag nog vaska ut. Och förståelsen för att den Italienska soldaten blev större.

Sonderling

Användarvisningsbild
sonderling
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 7122
Blev medlem: 4 april 2002, 14:24
Ort: Oxelösund

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av sonderling » 28 juni 2021, 13:30

Jag har börjat läsa Ålevangeliet, jag börjar förstå att jag är lite skadad och uppvisar en viss abstinens när jag en bit in i boken kommer på mig att undra: Men? När börjar kriget?

Jag kommer detoxa lite med skönlitteratur och deckare under sommaren. :oops:

Sonderling

Användarvisningsbild
Borussia
Medlem
Inlägg: 519
Blev medlem: 30 maj 2015, 19:06
Ort: Karlstad
Kontakt:

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av Borussia » 4 juli 2021, 08:25

Maurice.jpg
Maurice.jpg (14.5 KiB) Visad 1371 gånger
Spännande och intressant bok om en tidig nära medarbetare och vän till Hitler från en tid då Hitler och nazismen började gro och växa. Maurice var en urmakarlärling som i kölvattnet av första världskriget fann en tillhörighet bland råskinnen på högerkanten och kom på så vi i kontakt med Hitler. Han blev snabbt en nära och kär vän till Hitler och fanns vi hans sida under de tidiga turbulenta åren. Drog sig inte för att delta i slagsmål för att nästa dag sitta bredvid Hitler och lyssna på monologer i sällskap med Münchens societet. Hans lojalitet gjorde att han först blev ansvarig för Hitlers säkerhet och snart därefter hans personliga chaufför. Han deltog också i Hitlers kuppförsök i november 1923 och satt också tillsammans med Hitler i fängelse för kuppförsöket.

Men hans närhet till Hitler gjorde honom också utsatt för intriger och Hitlers oberäkneliga kynne. Rivaler letade snabbt upp saker som låg honom till last och det värsta som kunde hända en person som Maurice ställning var judiskt påbrå. Ett påbrå som inte på något vis kom att påverka hans dittills våldsamma antisemitism, men han var därefter medveten om att han var utsatt, från både rivaler och Hitler personligen. Efter en förlovning med Hitlers systerdotter Geli Raubal hamnade han på kant med Hitler och förlovningen bröts upp. Under trettiotalet och fyrtiotalet kom han därför att hamna allt längre ifrån Hitler. Men Hitler glömde aldrig sin "dubroder", han skyddade honom och utnämnde honom till "hedersarier" vilket gjorde att rivaler som Himmler aldrig kom åt honom. Maurice överlevde kriget och dog 1972.

Det är välskriven bok som hela tiden är intressant, men lika mycket som det är en biografi över Maurice så är det nästan lika mycket en biografi över Geli Raubal. Men det gör inget för det är precis lika intressant, kanske t.o.m. än mer intressant. För att vara en biografi så försvinner faktiskt huvudpersonen bitvis i boken vilket skulle kunna vara störande i normala fall. Det gör att titeln blir lite missvisande vilket är synd, Geli må vara med omslaget, att hon är med och bär upp boken framgår först när man läser den. Tycker att sådana här böcker om personer långt ifrån den historiska uppmärksamheten är spännande. De har alla sin plats i historien men hittar sällan fram till läsare som inte redan är lite insnöade på ämnet, som jag m.a.o.
"I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am."

Användarvisningsbild
Borussia
Medlem
Inlägg: 519
Blev medlem: 30 maj 2015, 19:06
Ort: Karlstad
Kontakt:

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av Borussia » 22 juli 2021, 08:37

Vysjinskij.jpg
Vysjinskij.jpg (79.38 KiB) Visad 1343 gånger
Min hustru springer mer än gärna på Second butiker och ibland dimper det ner ett sms med en bild på en bok hon tror kan vara av intresse. De flesta gånger har jag redan boken men i detta fall måste jag erkänna att jag inte ens hade hört talas om boken. Kostar den dessutom inte mer än 10-20 SEK så spelar det ju inte så stor roll heller. Jag brukar ibland göra lämna Hitlers och nazismens trygga famn och göra lite avstickare till kommunismen, terrorismen eller skärgårdens ubåtar. Detta var en sån bok och jag ska också medge att jag inte hade nån aning om vem Vysjinskij var, eller i alla fall ingen jag lagt på minnet.

Vysjinskij var tidigare mensjevik men samtidigt en opportunist som förstod att vända kappan efter vinden. Han var utbildad jurist och kom snart att göra sig ett namn som åklagare i de rättegångar som tog sin början i slutet på tjugotalet och nådde sin topp 37-38. Rättegångar där den ena efter den andra framträdande bolsjeviken och militär (och andra) anklagades för förräderi, spioneri och terrorism. Oftast var det Vysjinskij som var dessa rättegångars åklagare där han med lömsk smidighet dömde den ena efter den andra till antingen arkebusering eller långa fängelsestraff. Domar som redan på förhand var bestämda och framtvingade. Uppenbarligen var alla som stod Lenin nära, deltog i oktoberrevolutionen/statskuppen och byggde upp Sovjetunionen förrädare som förtjänade att skjutas som galna hundar.

Vysjinskij var därmed en fruktad man och så länge han hade Stalins ovillkorliga stöd så var han oantastbar. Men han blev aldrig vän med Stalin, tillhörde aldrig den innersta kretsen, blev aldrig bjuden på privata tillställningar, han var mer en offentlighetens man som gav ett anseende till både Stalin och Sovjetunionen. Men samtidigt var han underkuvad Stalin och förstod mycket väl att han var utsatt (och förlorad) om Stalin tog bort sin skyddande hand. Han fruktade framförallt Beria som bara väntade på rätt tillfälle att får "arrestera" Vysjinskij, men Vysjinskij överlevde både Stalin och Beria och dog en naturlig död i egenskap av Sovjetunionens representant i FN.

Boken är en politisk biografi där Vysjinskij privatliv knappt får utrymme. Författaren visar hur utsatt rollen som Stalins medarbetare var under hans ledning. Stalin visste att Vysjinskij i egenskap av tidigare mensjevik skulle göra allt, precis allt, för att vara sin herre till lags. Hans fjäskande och hyllningar visste därmed inga gränser, det Stalin önskade utförde Vysjinkij utan betänkligheter. Det verkar ändå som att när boken skrevs (1990) var tillgången till källor ännu bristfällig vilket gör att boken fylls ut med kvalificerade gissningar. Överlag en enkel och informativ bok om en person som gått lite under radarn i det stalinistiska Sovjetunionen.
"I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am."

Användarvisningsbild
Borussia
Medlem
Inlägg: 519
Blev medlem: 30 maj 2015, 19:06
Ort: Karlstad
Kontakt:

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av Borussia » 30 juli 2021, 12:12

canaris.jpg
canaris.jpg (68.77 KiB) Visad 1309 gånger
Jag törs nog påstå att jag inte har många olästa böcker i min bokhylla. Har aldrig varit någon som köper på mig en massa böcker för att bara sedan ställa in dem i bokhyllan. Köper jag en bok så är ambitionen att inom en närtid också läsa den annars kan det lika gärna vänta. Men det finns de där böckerna som slinker igenom systemet, som blir lite stående och bortglömda, fast ambitionen var att jag skulle läsa den när jag köpte den. Kan därför vara lite roligt när man ibland går igenom böckerna och hittar en stackare som står där inklämd mellan en massa lästa böcker. Den här boken var just en sådan, kommer också ihåg att jag köpte den på ett antikvariat i Norrköping 2016. Har de senaste åren börjat läsa biografier i större omfattning, de är oftast ganska okomplicerade, enkla och raka, krånglar oftast inte till det med några ideologiska och filosofiska villfarelser som till slut gör att man känner sig lika intrasslad som ett par hörlurar man plockar upp ur en byrålåda.

Canaris är en mångfacetterad personlighet som det kan vara svår att få något helhetsgrepp på, men det hör väl liksom till om man är chef för Tredje rikets militära underrättelsetjänst, Abwehr. Canaris var en slug räv som redan under första världskriget gäckade den brittiska flottan utanför Sydamerikas kust. Var lite klippt och skuren för rollen som "spionchef", visste hur en slipsten skulle dras för att samla in värdefull information samt sprida desinformation. Hade ett väl utbrett kontaktnät med en förkärlek för Spanien. Tillhörde falangen som var motståndare till Hitler men lyckades hålla sig på distans ända fram till februari 1944 då han avskedades och fängslades för att till slut avrättas i april 1945. Hans kontakter med utomstående staters likasinnade och den öppna konflikten med SD blev hans fall.

Det är en lagom lång bok, ca 300 sidor, som aldrig hinner bli tråkig. Välskriven, även om man ibland undrar om inte författaren gör sanningar av antaganden. Ger en bra inblick i underrättelsernas snåriga värld som lever sitt egna liv och som på sätt och vis styr krigets inriktning och utveckling. Städer i icke krigförande länder som Lissabon, Madrid, Istanbul, Kairo, Geneve och till viss del Stockholm blir helt plötsligt centrala städer i krigets Europa. Hade dock önskat lite mer fokus på Norra Europa, det blir lite väl mycket Spanien och Sydeuropa. Men å andra sidan var det där Canaris trivdes bäst och hade bäst kontaktnät, så varför inte.
"I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am."

Användarvisningsbild
Borussia
Medlem
Inlägg: 519
Blev medlem: 30 maj 2015, 19:06
Ort: Karlstad
Kontakt:

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av Borussia » 17 augusti 2021, 13:43

Double XX.jpg
Double XX.jpg (59.78 KiB) Visad 1295 gånger
Från Wilhem Canaris och Abwehr till MI5 och Tar Robertsson är det inte långväga, även om jag törs påstå att den förra är vida mer känd och omskriven än den senare, men inte desto mindre intressant. Ska väl erkänna att ämnet spionverksamhet och underrättelsetjänster aldrig riktigt slagit igenom hos mig. Men för några år sedan läste jag författarens bok Operation Mincemeat som jag till min överraskning fann riktigt intressant och inte minst välskriven. Så när jag upptäckte denna bok på en obskyr hylla på mitt lokala antikvariat så tänkte jag, varför inte.

Det är en delad bok som dels handlar om MI5 och dels om de 5 spioner som gäckade tyskarna inför Dagen-D. Den ger en insyn i den hemlighetsfulla och egocentriska värld som omger en underrättelsetjänst där det många gånger verkar vara en slump vem som har de egenskaper som gör dem till lämpliga agenter, och agenters chefer. De fem som den här boken handlar om är en samling äventyrslystna opportunister, giriga, suputer, kvinnojägare, manslukerskor som dessutom var ekonomiskt slösaktiga. Men där var och en hade de egenskaper som gjorde dem till användbara agenter, under rätt handledning vill säga, ibland i alla fall. Inte sällan valde de att gå sina egna vägar så det var många gånger en skör balansgång från MI5 sida att hålla dem i schack.

Precis som boken Mincemeat är även denna väldigt välskriven, dock inte lika intressant, det blir lite väl mycket text fram till det som rör själva D-Dagen. Det blir liksom lite svårt att hålla ordning på alla agenter, dubbelagenter, trippelagenter, kodord och vem som känner vem. Ibland undrar man om de själva visste vem som var vem, vem de kunde lita på och om de inte i själva verket arbetade för den andra sidan utan att veta om det. Ett klart plus till boken är att läsaren får följa vad som hände med huvudrollsinnehavarna efter kriget, och då inte bara "de fem", utan även personer i deras omgivning, både på tysk och på allierad sida.
"I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am."

Användarvisningsbild
Borussia
Medlem
Inlägg: 519
Blev medlem: 30 maj 2015, 19:06
Ort: Karlstad
Kontakt:

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av Borussia » 27 augusti 2021, 20:34

SS.jpg
SS.jpg (28.18 KiB) Visad 1258 gånger
Det här var också en bok som jag haft stående i hyllan sedan urminnes. Minns jag rätt (vilket jag gör) så köpte den någon gång i mitten på nittiotalet vid ett av mina besök i Auschwitz. Har alltid funnit förövarna mer intressanta än offren och vid den tidpunkten var utbudet av böcker i museet betydligt mer begränsat än vad det är idag. Möjligtvis att kanske Höss' biografi fanns att köpa annars tror jag banne mig det här var den enda boken skriven ur SS perspektiv. Numera finns det uppsjö av böcker där Auschwitz ses och avhandlas ur förövarnas perspektiv.

I den här boken är det tre personer som står i fokus, Rudolf Höss, kommendant i Auschwitz, Perry Broad, Gestapo, och Johan Kremer, lägerläkare. Höss självbiografi som han skrev i fängelset är ett unikt vittnesmål skriven av en plikttrogen tjänsteman som bara lydde order, ty för något annat var inte att tänka på. Den är på sätt och vis en redovisning av en lojal nazist som inte visste något annat än att lyda sina överordnande. Det är heller inget han hymlar om och det är så han vill framställa sig inför historien.

Paul Broad tjänstgjorde inom den politiska avdelningen i Auschwitz, m.a.o. Gestapo, en tjänst han innehade från 1942 till 1945. Efter kriget och under sin fångenskap skrev han en redogörelse över sin tid i Auschwitz. Den är avskalad och kortfattad men ändå detaljrik och visar vilken makt Gestapo hade i lägren, oberoende som de var av lägerkommendanten. Självklart ger han inga detaljer om sin egen inblandning mer än att han var på plats vid ”rättegångar”, avrättningar, misshandel och gaskamrarna.

Kremer var läkare som blev inkallad till Auschwitz som vikarie mellan augusti och november 1942. En intensiv period i Auschwitz mordmaskineri. Dagboken är skriven i realtid vilket skiljer sig från de övriga och därmed kanske mer öppen och ärlig. Som läkare närvarade han vid ca 15 ”specialtransporter”. Han ger inga direkta detaljer kring dessa, inte heller om de medicinska experiment han nämner. Desto mer detaljrik och utförlig är han när det kommer till sociala tillställningar, dryck och förtäring.
"I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am."

Användarvisningsbild
sonderling
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 7122
Blev medlem: 4 april 2002, 14:24
Ort: Oxelösund

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av sonderling » 6 september 2021, 13:20

The 9/11 wars av Jason Burke

Hade länge letat efter bok som behandlar hela kriget mot terrorismen. Köpte denna för ca 8 år sedan och blev det inte av att jag läste den. Jag tappade eller orkade inte med konflikten längre som har varit ganska psykologiskt påfrestande. (Ni kan skratta om ni vill det skiter jag i.) Speciellt som att många människor ställt mig till svars för en det ena än det andra, som USA gjort. Vilket ledde till att man var tvungen att ta reda på hur saker och ting förhöll sig, vilket visst kunde vara illa men inte så illa. När jag byte bostadsort och jobb 2013, så mer eller mindre kopplande jag bort det " det långa kriget". Nu skulle jag bli helsvensk.

Planerade nu att läsa denna bok inför 20 års dagen av 11 sept, och sedan kom verkligheten med Kabuls fall och blev det kanske än mer aktuellt.
Ja det hela är ganska beklämmande och sorgligt när man vet att talibanerna tar makten igen. Som att läsa en bok om Saigons fall 75 och veta att USA kommer tillbaka Ho Chi Minh staden -95. :wink: (Fast jag får nog samma beklämmande känsla när jag läser om republiken Spanien 39 eller invasionen av Polen 39, ledsen ni är rökta det tar flera decennium innan ni blir fria igen. )

Hur som helst, boken börjar med Bamyan statyerna. Och i detta får man en kort resumé om al-Qaida och dess födelse. Samt den påverkan de fick på Talibanerna som inte var helt överförtjusta i en massa främlingar och själva var mer introverta i sina mål. Men snart börjar även de påverkas av al-Qaidas retorik och "ranta" om USA som den store satan. Det är också al-Qaida som är drivande i förstörelsen av statyerna.

Redan 1998 var Bin laden efterlyst och USA krävde utlämning av honom från Afghanistan. (Vilka vägrade.) Nej att CIA finansierade al-Qaida är en myt, som författaren härmed dödar. De lekte visserligen i samma sandlåda men hade inget med varandra att göra.

Perioden mellan OEF och OIF kallar han "The Phoney war" perioden. Sedan följer invasionen eller befrielsen av Irak. Författaren drar samma slutsats som jag gjorde, dvs Kriget i Irak tog ca en månad, därefter över gick den till 9/11 wars eller GWOT.
Två olika medieversioner av invasionen av Irak, den västerländska och den arabiska, den senare ryggande inte för grafiska bilder av döda civila. Och följde invasionen i realtid. Förmodligen är Irakierna de första i världshistorien som kunna följa en invasion av sitt land på tv i realtid. Även arabisk tv har sin version av FOX News som eldar på sina massor och får många att söka sig till Irak.

Irak-kriget med alla dess misstag som Amerikanerna gör tas upp, hur man slarvar bort freden, hur motståndet är närmast amatörmässigt i sin början, hur det går över i inbördeskrig, och hur man genom "the Surge" och tillämpningen av en ny COIN war strategi lyckas vända det hela. Mycket som jag förstår det pga Irakierna själva tröttnat på våldet och utländska jihadister som kommer in och gör landet till sitt slagfält.

Den inhemska terrorism som drabbade EU tas upp i ett kapitel, inkl Muhammed karikatyrer och annat.

Upploppen i Paris och Frankrike på 00-talet tas upp och de hade inget med 9/11 kriget att göra, tvärtom så ställde det till det för de islamistiska nätverk som verkade i Frankrike då det ledde till massiv polis insatser. De kapitel som avhandlar kriget i Europa mellan underrättelse tjänst och terrorister, är lite svår tuggad annars.

Det samma gäller det kapitlet som avhandlar Pakistan. Det känns som om man behövt läsa in sig i en hel bok i ämnet. Men jag lärde mig nått nytt. Visste ni att det finns ett autonomt område, en buffert Zon mellan Afghanistan och Pakistan, skapat av Stor Britannien på 30-talet kallat FATA?

Den Arabiska våren kommer med på slutet och författaren poängterar att den lyckades med mer på fredligt vis än vad al-Qaida gjort med bomber. D.v.s störtandet av gamla korrupta ledare. Libyen beskrivs som en Europeisk affär där USA spelar andra fiolen.

Jag tycker att detta var en av de bästa böcker jag läst i ämnet. Den är analytisk och ärlig. Med det menar jag att det tar upp fel som Väst gjorde och men även det som de gjorde bra. Och förförsta gången läser jag i en bok om detta krig att västmedia i allmänhet och arabiska i synnerhet var påverkad av anti-amerikanism i sin rapportering av konflikten. Det är också intressant att få inside info till olika händelser som man minns från nyheterna, som tex slaget om Falludja eller när Benazir Bhutto mördas.

Kriget i Afghanistan avhandlas i flera kapitel och sista heter AFPAK 2010 undertitel Endgame. Så alltså försöker sig på en surge även här. Och här skulle jag beskriva det som att talibanerna bara smälter undan och undviker strid och väntar ut dem. Här börjar man också söka förhandlingar med mer moderata Talibaner.
Så vad hände under de näst kommande 10 åren fram till idag, varför såg vi inte scener från Kabuls flygplats 2011? Detta är väl bokens större brister. Att den slutar förtidigt och jag undrar om författaren trodde att det skulle la la på så här i all oändlighet?

Så vad hände sedan, som sagt själv orkade jag inte med nyheterna längre, med ett halvt öra hörde man ju om IS framgångar tills Kurderna stoppade dem och Afghanistan verkade ju gå på tomgång med Obamas drönar attacker tills plötsligt Trump fick för sig att göra en "Deal", man häpnade ju, ett "peace in our time" ögonblick, han släppte en MOAB och släppte sen 5000 Talibaner. Kriget var inte lönsamt enligt kvartals kapitalistisk teori. Därefter sölar Biden till uttåget, på ett närmast häpnads väckande sätt?!

Det skulle behövas en del 2 eller reviderad version med åren 2011-2021.
Men det får man nog vänta ett par år på, tills dammet lagt sig. Jag brukar tänka att det tar 50 år efter en konflikt tills känslorna lagt sig och en någorlunda nyanserad bild uppstår. Jag hoppas jag lever så länge att jag hinner läsa en sån bok.

Sonderling

Användarvisningsbild
Borussia
Medlem
Inlägg: 519
Blev medlem: 30 maj 2015, 19:06
Ort: Karlstad
Kontakt:

Re: Vad läser du just nu?

Inlägg av Borussia » 19 september 2021, 13:26

myter.jpg
myter.jpg (82.74 KiB) Visad 1209 gånger
Vissa händelser under andra världskriget är mer ihågkomna än andra, delvis genom populärmedias försorg, men också delvis för att det uppstått en myt kring dem som blivit fast förankrad i det allmänna historiska medvetandet och därmed tagits som givna sanningar. Den här boken tar upp ca tjugo "myter" där varje "myt" är skriven av olika författare. Jag har medvetet satt citationstecken kring begreppet "myt" för jag tycker helt enkelt inte att det handlar om myter. En myt är ju ett ganska starkt ord om något som har fabricerats ihop, möjligtvis kan det vara sprunget ur en händelse, men som snabbt skapat en egen aura kring sig.

I själva verket är detta en bok som diskuterar historiska händelser ur andra perspektiv än vad vi kanske är vana vid. Typ att Stalingrad var vändpunkten i andra världskriget, Midway var vändpunkten i Stilla havet, Storbritannien var nära att förlora slaget om England, Patton var de allierades bästa general, Tyskland förlorade kriget pga. Hitler osv. Men detta är enligt mig inga myter, mer att de är allmänna vedertagna sanningar av olika anledningar men det gör dem absolut inte till myter. Enligt mig finns det säkerligen argument att hävda att det var på det viset, men också argument att det inte var på det viset. Det är det senare perspektivet som den här boken handlar, att se händelser ur andra perspektiv eller hitta bakomliggande orsaker till varför vissa sanningar och förklaringar fått större utrymme än andra.

Det är det som gör boken till en bra och intressant läsning, att läsa om en känd händelse som inte nödvändigtvis har en sanning utan flera sanningar där de tillsammans skapar en helhet. Det kan ju vara så att de mindre kända sanningarna skapat förutsättningar för den större sanningen att slå igenom. Men det innebär inte att den går att avfärda som en myt, den är enligt minst lika väsentlig och användbar som andra och i allra högsta grad argumenterbar. Det är egentligen upp till varje enskild individ att själv bedöma vad som är avgörande händelser för en viss utgång. Det beror lite på vilka glasögon man har på sig och vilken bakgrund man har som ligger till grund för det man vill lyfta fram som en avgörande händelse, och det behöver nödvändigtvis inte vara en myt.
"I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am."

Skriv svar