sveahk skrev: ↑17 december 2020, 11:08
Återigen stort tack sonderling för dina härligt personliga bokrecensioner! Alltid lästa med intresse! Hade gärna haft din energi på det området...
Mvh Hans K
Tackar, kan tillägga på den boken att man senare tar två Kinesiska fångar som mycket riktigt varit i Nationalist armén. Får mig att fundera om detta bara är ett sätt att göra sig av med dem eller nåttslags lojalitets prov.
Andra scener som när man flyger ut sårade från en tillfällig landningsbana som för tankar till Stalingrad eller motsvarande med sårade som står i kö och väntar på att flygas ut medan MP kollar så inga simlutanter smugit sig med.
Sen kom historien om den här Corsair piloten
https://en.wikipedia.org/wiki/Jesse_L._Brown som jag läst om innan, borde göras en film om det ödet. I boken var det dock inte lika dramatiskt som jag läst i en militär tidskrift. Dock napalm bombade man hela området efteråt för att inte kroppen och planet skulle hamna i fiendens händer. (I tidskriften så stod det att det kryllade av kineser som plundrade planet och kroppen men inget av det är med i boken.)
Snöade in på Korea och framför allt Norra delen och började läsa:
Nordkorea - tio år på flykt
Eunsun Kim och sebastien Faletti
En person berättelse om livet och flykten från Nordkorea. Kändes lite infantil, vet inte hur mycket man som medhjälpare får korrigera men det kändes som om texten kunde styrts upp lite. Personen i boken kommer från nordöstra hörnet i samma område som beskrivs i nästa bok. Och som jag borde läst först för att få förklarande bakgrund info. Eunsun flyr till Kina blir såld som fru till en kines och fortsätter efter x antal år via mongoliet till sydKorea. Detta får jag senare reda på i boken nedanför, är fattig versionen av flykt.
Såg att ni diskuterat avrättning medelst luftvärnskanon. En publik avrättning beskrivs i boken och att kroppen verkar sönderdelas. Jag får intrycket att vi talar om nått grovkalibrigt, typ en Browning 50 cal eller motsvarande. Här springer dessutom en man fram och börjar äta bitar av hjärnan.
För det är ju det att på 90-talet råder det massvält i Nordkorea. Vilket även drabbar huvudpersonen som barn. men ska jag rekomendera nån bok så är det den nedan, iallafall bör man nog läsa den först innan man läser denna för man får mera bakgrunds info i:
Inget att avundas - vardagsliv i Nordkorea
Barbra Demick
Reportage bok som beskriver flera levnadsöden från olika avhoppare som främst kommer från den regionen i Nordöstra Korea och staden Chongjin som flest avhoppare kommer ifrån, mest därför att det är lättast.. Man kan tydligen vada över gränsfloden till Kina.
Flera olika människoöden beskrivs, samt det kast system som råder i landet. Längst ner finns tex f.d. Sydkoreanska krigsfångar som tydligen blivit kvar efter kriget, verkar som om man hade och välja mellan att dö eller bli medborgare. Sägs väl inte rakt ut men jag får för mig att det råder mans brist i landet efter kriget, därför hålls de kvar. I detta fall känns det än mer tragiskt då soldaten tillfångatogs tre veckor innan vapenstilleståndet. Hur som helst kastsystemet "Songbun" gäller både dem och deras avkomma i tre led.
Så man får följa olika huvudpersoner och deras barn och barnbarn och får därmed en lektion i Nordkoreansk historia. Tex hade jag ingen aning om att landet blomstrade på 60-70-talet, så pass att exil Koreaner flyttade dit från Kina och Japan. Det mesta i byggnadsväg, infrastruktur, jordbruksmaskiner m.m. i Nordkorea härstammar från denna tid.
Det var sedan när Kim jr tog över på 90-talet som svälten kom. Orsaken är väl en sammanblandning av inkompetens och att resten av östblocket föll samman.
Detta beskrivs rätt ingående och man har svårt att fatta det. Ser hela tiden bilder från nått typ 30-40-tal framför mig och måste påminna mig om att det är 90-tal. Det känns överhuvudtaget som en anomali att landet kan fortsätta in på 2020-talet. Jag grubblade mycket på hur en återförening ska ske och när?
Going Solo
Roald Dahl
Boken börjar med att han tar arbete för Shell i Dar es Salam i Tanganyika Afrika mellan1938-39. Hade kunnat bli en jättebra feelgood film i stil med "I vår herres hage" om det inte blir lite för kolonialt putslustigt. Många dråpliga historier och karaktärsbeskrivningar. Men jag tror inte det funkar idag eller vad sägs om när hans "Boy" blir så glad över att det är krig att han smiter iväg och hugger huvudet av den tyske grannen. Som visserligen är ett svin men det är nog beskrivningen av de Afrikanska karaktärerna som skulle halta idag.
Hur som helst kriget bryter ut och han anmäler sig som frivillig till RAF. Får sin flygutbildning på Tiger Moth och sedan tjänst i Gloster Gladiator. Beordras hitta sin squadron i Egyptien, flyger dit, hittar dem inte, nödlandar och blir så pass skadad att han är borta ur leken i 6 månader.
När han är frisk så får han 7 timmars övning i en Hurricane! (Ingen under att tyskarna blev såna ess med det motståndet?) Och skickas till Grekland. Flyger iväg på uppdrag vinkar till bönder kollar in det vackra landskapet....och ni vet man får ju fnatt när man läser det här, för vad händer jo ett fiende plan dyker upp från ingenstans. Men han har tur som en tokig och klarar sig. Reträtt Strider i Grekland innan de måste dra.
Får intrycket att han är en väldigt disträ stridspilot och inte så aggressiv? Hur som helst, flyger luftförsvar över Palestina, Irak och Syrien. Hade ingen aning att Haifa bombades under VK2. Både av Ju88:or från Rhodos och Vichy Martin Maryland's från Syrien. Just Vichy fransmän verkar han verkligen hata, han motvilja mot dem är värre än mot Tyskarna.
Nåväl efter tid gör sig hans gamla skada från nödlandningen påmind och han måste tas ur tjänst och får åka hem och där slutar historien. Han får ihop 5 bekräftade nedskjutningar, 4 Tyskar och 1 fransman.
Sonderling