Skalman.nu Forum

Något slutgiltigt svar har jag inte hittat men jag tycker att det första förslaget låter ganska troligt, det vill säga att det är en ordlek där "Gud som haver" och "hur som helst" slagits samman. En katakres tror jag att man kan kalla det med ett annat ord. Det är värt att notera att uttrycket bland...

Kan det inte ha något med mark att göra? Något som når ned till marken.... Det finns nog ingen direkt koppling mellan markis (föremål) och mark (jordyta), däremot en indirekt. Det står ganska klart att markis (föremål), liksom tyska Markise , är lånat från franska marquise som alltså är den feminin...

Det finns även äldre germanska månadsnamn, som kunde skilja sig åt lite mellan språk. Januari kallades torsmånad och februari göjemånad i en äldre svensk kalender. En äldre kalender med 52-veckors år och skottveckor har haft visst fortsatt bruk på Island. https://sv.wikipedia.org/wiki/Månad#M.C3.A5n...

Med tanke på att man inte skilde på <u> och <v> är ju iutis och uitis bara en omkastning av två bokstäver. Fortfarande är skillnaden lite svårförklarad, dock. Formen <iutis> i runinskriften är lite svårtolkad. Genitiv pluralis av folknamnet i rundanska torde ha varit *iuta medan genitiv singularis n...

I finska traditionen lördag är bastu dagen. I dag är lördag och jag hade traditionel bastun i dag. :D Bastun kanske motsvarar bad, badvatten and lördagen kan möjligen påminna om skandinaviska förlorat tradition om bastun på lördagar. Jo, det låter troligt att den finska traditionen är besläktad med...

Det ser ut som insulär skrift, som användes i England just under den tiden. Då har bokstaven ofta ett runt utseende som liknar vårt <u> mer än det liknar <v>. När du sedan transkriberar handskriften kan du egentligen använda vilken bokstav du vill, antingen <v> eller <u>, eftersom man inte skilde på...

Ja, ändelsen -en på många lands och provinsnamn lär ha uppstått som dativ pluralis till folkgrupper. Tydligen var det särskilt produktivt i tyskan under senmedeltiden (både hög och lågtyska tror jag, och kanske även nederländska även om ändelsen idag inte är lika vanlig där). Ändelsen är nog äldst i...

Tyska Schweden och lågtyska/medelnederländska Sweden anses helt enkelt vara dativ pluralis av Schwede/Swede , alltså nationalitetsbeteckningen ’svear, svenskar’. Så Sweden betydde väl från början ’till svenskarna’ eller något liknande. Detta var tydligen ett produktivt mönster i tyskan och nederländ...

Snart dyker det upp en språkvetare och kan förklara det jag nu skall försöka förmedla på ett mycket bättre sätt, men: Kan det vara en betydelseförskjutning? Svensk är väl från början ett adjektiv? En svensk man fungerar ju, förkortat en svensk. Vad blir adjektivet i singular av svear? Eller i plura...

Just ursprunget till namnet svear (fornisländska Svíar ) är väl rätt omdiskuterat, men det går faktiskt ihop ganska bra om man tänker sig en tillbakaprojicerad protogermansk form *swihô (namnet behöver nödvändigtvis inte gå tillbaka ända till protogermanska, men formen hade sett ut så baserad på dot...

Från början var ju <v> och <u> samma bokstav och vilken form den hade berodde på stilen. På romerska inskriptioner var väl formen kantig som <V>, men redan i romerska handskrifter hade bokstaven en form som liknar <u>. Ungefär så tror jag bokstaven såg ut i de flesta tidigmedeltida handskrifter. Doc...

Engelska. Eller kanske angliska. Engelska och frisiska brukar delas in i en anglofrisisk språkgrupp som delar många viktiga utvecklingar. Det behöver dock inte betyda att engelska och frisiska går tillbaka till ett monolitiskt anglofrisikt urspråk som sedan spritts, det är kanske snarare så att enge...

Angående perssonamn så är ju frågan om de ska ha en moderniserad form (som i listan ovan) eller om de ska ha en samtida form. Man kan utgå från fornnordiska namn och rekonstruera formerna såsom de bör ha uttalats på 400-talets urnordiska. Det är väl ganska sannolikt att många av de senare namnen fan...

Vi har inte särskilt mycket bevarad urnordiska, men vi kan rekonstruera en hel del genom jämförelser mellan senare språkstadier (fornnordiska och framåt) och resten av den germanska språkfamiljen. Mycket av det som är skrivet om urnordiska är utspritt i diverse mer eller mindre specifika framställni...

Så vilka handlar egentligen tråden om? Är det: 1. Förislamiska beduiner som främst använde stenverktyg? 2. Förislamiska beduinder i största allmänhet? 3. Muhammeds stam under förislamisk tid? 4. Förislamiska araber? 5. Alla förislamiska folk på Arabiska halvön? 6. Något annat? I begreppet beduin lig...