Skalman.nu Forum

Och tycker nog fortfarande att Rökning ser väldigt "odanskt" ut... Aah... jag missade bokstaven k. Det kan inte heller ha varit en norrman som skrev det eftersom de stavar det som "røyking". Så förmodligen var det en tysk som inte hade så bra koll på skillnaderna mellan de skandinaviska språken. Vi...

Island använder idag normalt den gregorianska kalendern med välbekanta romerska namn på månaderna. Det finns emellertid en äldre isländsk kalender med andra månadsnamn, men den fungerar också annorlunda i flera avseenden, exempelvis genom att ha 364 dagar på ett år. Den gamla isländska kalendern lär...

Från Noas son Sem, som enligt gammal tradition är stamfader till de (väst-)asiatiska folken. Ham gav enligt samma tankar upphov till de nordafrikanska och Jafet till de sydösteuropeiska. Hamiter och Jafetiter har använts också, men har inte samma spridning som semit, semitisk. Det senare ordet verk...

Hur lät bokstaven i fråga? Enligt Wikipedia var den ett tonat sje-ljud, ungefär som franskt J. Det är omdiskuterat, och det är svårt att veta säkert. Vi kan i alla fall säga följande: Ljudet utvecklades genom Verners lag ur urgermanskt *z, och var alltså från början bara var en tonande motsvarighet...

Det var flera olika ljudförändringar som gjorde att /ʀ/ försvann som ett separat språkljud, och dessa skedde vid olika tider. Flera assimilationer av /ʀ/ (eller dess urgermanska föregångare *z) med omkringliggande konsonanter skedde redan innan runsvensk tid, och vid olika tider. Sammanfallet av /ʀ/...

Hur fungerar räknande i de andra inuit-språken? En av de bättre beskrivningarna jag hittat är för iñupiaq som talas i ett område i norra Alaska och nordvästra Kanada. Iñupiaq verkar ha ett väl utvecklat system baserat på basen 20, med 5 som en underbas (7 är ju till exempel 5+2) och med möjlighet a...

Såvitt jag förstår finns grönländska inhemska räkneord i upp till tjugo, som också har kunnat kombineras för att bilda större räkneord. Dock verkar det ju vara så att de inhemska räkneorden från 13 och uppåt knappt används längre utan har ersatts av danska räkneord. I likhet med andra inuitspråk ver...

Vad gäller de baltiska och slaviska språken (som tillsammans bildar en baltoslavisk gren) är det definitivt ingen tillfällighet, protoindoeuropeiska *médʰu som nämns på kartan är samma ord som har gett upphov till mjöd på svenska och motsvarande ord i andra germanska språk. Det är lite oklart om den...

Intressant karta! Jag funderar ofta på hur objekt förhåller sig till prepositioner. Mycket av det som i dagens svenska uttrycks med prepositioner uttrycks ju i finskan med kasus-suffix. Var urgermanskan, och kanske även fornsvenskan, fattigare på prepositioner till förmån för fler kasus? I dagens ty...

Både årder och ärja är bildade till en urindoeuropeisk rot *h₂erh₃-. Med ett suffix *-trom, som brukar användas för att bilda namn på verktyg, får vi *h₂érh₃trom, som blivit urgermanska *arþrą och svenska årder. Med ett *j-suffix (typ enligt ovan) får vi verbet *h₂éryeti, som blivit urgermanska *arj...

Om jag förstår ovanstående rätt så kan ju exempelvis engelskans inflytande i kulturutbudet påverka resultatet? Ja, fast i engelskans fall är det mer än så. Om man experimentellt vill mäta den språkliga likheten mellan svenskan och engelskan på nämnda sätt är ju det intressanta hur väl svensktalande...

Ploga om åkrar, betydelse 1 i SAOB, är belagt i skrift sedan tidigt 1600-tal. Användningen om snö, betydelse 3, är som nämnts belagt sedan tidigt 1800-tal. Det finns även belägg sedan 1600-talet för en betydelse 2, att ”medelst not- l. kälhyvel (”ploghyvel”) förse (bräder o. d.) med fjäder o. not”....

Det finns flera sätt att mäta, som nog kan ge olika resultat. Jag tror inte att det finns ett standardmått eller metod för att mäta som alla är överens om. Ömsesidig begriplighet (eng: mutual intelligibility), som verkar vara det mått du främst är inne på, går att mäta experimentellt och kvantifiera...

Hur länge fanns pluralformerna av verben i talspråket. Jag tänker att det är nästa knepighet efter titulerandet. Sade 1700-talspersoner som Carl von Linné eller Gustav III "vi är" eller "vi äro"? Enligt Elias Wessén (Svensk språkhistoria del 1) började det generella bruket av singularformer även fö...

Ytterligare en video som mer specifikt går igenom några sätt att identifiera vilket språk det rör sig om, bl.a. utifrån några skillnader i uttalet och vissa vanliga ord.


Länk om videon inte visas här.