Skalman.nu Forum

Går det att förklara vari den större öppenheten ligger? Är det någon passage imunnen som är vidare? Det är i princip tungans position i höjdled som avgör hur öppen eller sluten en vokal är. Hos öppna vokaler (även kallat låga vokaler) är tungan lägre placerad i munnen, så att man får en större öppn...

Vad gäller just hur kasussystem kan utvecklas så rekommenderas förövrigt det här bokkapitlet av Leonid Kulikov: https://openaccess.leidenuniv.nl/bitstream/handle/1887/14531/Kulikov_Handbook_of_case_Evolution.pdf?sequence=1 (Det är en språkvetenskaplig text så det krävs viss förkunskap, men den är vä...

Man kan väl sammanfatta det som att ordböjning oftast uppstår genom att tidigare fristående ord smälter samman med huvudordet. Men det kan vara svårt att avgöra när två ord har övergått till ett. För det första krävs att det faktiskt uttalas som ett ord, men vad det egentligen innebär är väldigt spr...

Franskt talspråk är ett uppmärksammat exempel på ett språk som verkar gå i riktning mot att bli mer syntetiskt, och kanske rent av polysyntetiskt. Den processen har gått relativt långt men är kanske inte helt färdig, och skriftspråket verkar nog bromsande och till att hålla analytiska uttryckssätt m...

Jag tror inte heller att det finns några direkta principer för vilka apostlanamn som är vanliga i olika språk. Ibland kanske det finns en förklaring till att ett visst namn blev populärt i en viss tid och kultur (exempelvis att det bars av någon viktig person) men annars kan det nog tyckas lite slum...

Troligen inte. Gutar och goter är nog ursprungligen samma ord (och var det i fornisländska), från *gutaniz (nominativ pluralis) eller liknande, som alltså kan vara bildat till noll-stadiet av en rot *geut- . Formen med o beror på a-omljud som är vanligare i västliga dialekter än i östliga. Götar kan...

Det är rätt svårt att uppskatta antalet engelsktalande. Det beror ju också på var man drar gränser för att vara engelsktalande. Det krävs ju mer än att förstå ett enda ord, givetvis. David Crystal har gjort några uppskattningar genom åren. I en artikel 1985 (när jordens befolkning var mellan 4,8–4,9...

Den äldsta dialektala skillnaden inom de nordiska språken verkar vara det så kallade a-omljudet. Detta saknas helt i gutniskan, och de är vanligare i västnordiska och västsvenska än i östsvenska. Noreen daterar starten för a-omljudet till första århundradet e.Kr. så det är onekligen en gammal diale...

De flesta europeiska språk betonar i:et om språket tillåter det. Portugisiska Paris, spanska och katalanska París, italienska Parigi, grekiska Παρίσι, ryska Пари́ж, tyska Paris, Nederländska Parijs. Språk med fast eller nästan fast betoning på första stavelsen betonar förstås den. Isländska París (m...

Den äldsta dialektala skillnaden inom de nordiska språken verkar vara det så kallade a-omljudet. Detta saknas helt i gutniskan, och de är vanligare i västnordiska och västsvenska än i östsvenska. Noreen daterar starten för a-omljudet till första århundradet e.Kr. så det är onekligen en gammal dialek...

Jag sökte några tio finska lånord som börjar med p och fann att 9 är lånat från germanska ord som börjar med b. I Finskan ersätter man b med p. Pelto (på svenska fält) är lån från urgermansk ord pelto. Om finsk perjantai skulle vara lån från gammal skandinaviska ord fredag skulle det vara en undant...

Skulle det finnas en utveckling <a> till <y> /ɪ/, menar du? Jag kommer inte på något exempel men helt omöjligt är det väl inte.

Jag sökte några tio finska lånord som börjar med p och fann att 9 är lånat från germanska ord som börjar med b. I Finskan ersätter man b med p. Pelto (på svenska fält) är lån från urgermansk ord pelto. Om finsk perjantai skulle vara lån från gammal skandinaviska ord fredag skulle det vara en undant...

Orden "sus" och "dus" är två ord som i grunden betyder ungefär samma sak, alltså 'sorl, surr, brus' eller någon annan form av 'utdraget, varierande bakgrundsljud'. "Sus" kallas nog ofta lite svagare ljud, typ ljudet av löv i vinden, men det kan också användas om kraftigare ljud. "Dus" används nog kn...

Man får några träffar på "hur som haver skorna skaver" från bloggar och liknande så uttrycket förekommer tydligen. Det klart äldsta belägget jag kunde hitta var dock från Kerstin Ekmans bok.