Skalman.nu Forum

Dialekterna tar sin början under runsvensk tid (800-1200) då man kan tala om ett svenskt språk. Till en början var skillnaderna mycket små, men dessa blir allt större med tid och rum. Givetvis fanns det dialekter även innan runsvensk tid, men då kan man ej tala om svenska dialekter, utan skandinavis...

Så konservativ är inte norskan (vilken variant talar vi om egentligen?) Du har ett poäng där. Norskans konservatism beror på vad för norska vi talar om. Bokmålet är en "norskifisierad" variant av danska och har därmed mängder av danska samt tyska ord. Nynorskan var vid Aasens, dess grundares, tid m...

För er speciellt intresserade kan jag ju nämna att om namnet Karl hade funnits nedärvt i latin, dvs inte var ett germanskt lån, så skulle det heta lat. Gollus med ackusativformen Gollum.

Per-Erik Larsson skrev:Norskan tar ju knappast in några låneord alls, utan hittar på egna.
Tex fjärrsyn i stället för tv.
Varför är det så?

Jag tror du förväxlar norskan med isländskan, som "finner på" egna ord för icke-inhemska företeelser. Vad det gäller no. fjernsyn så kommer det av tyskans Fernsehen.

Jag antar att bestämd slutartikel är detsamma som slutställd bestämd artikel , som det även diskuteras om i tråden Fler språk än svenska utan förartikel? Det jag reagerade på är dock att tyskan inte alls har denna artikel, och ännu mindre böjs de i olika kasus, jfr. fsv. fisk-inn , fisk-ins , fisk-i...

Det är också möjligt att henne och det, alltså henna och he har blandats ihop i det här fallet, då man ju syftar på "det". Varför skulle skulle henne resp. det ha blandats ihop? Jag har lite kännedom till de norrländska dialekterna, men jag tror Hellbastard är inne på något. Övergången þ (th) > h f...

Jag menar att Hexmaster har ett viktigt poäng där. Även de slaviska språken är indoeuropeiska så att vi finner ord i dessa som liknar våra inhemska ord kommer inte direkt som en schock. Men visst har vi slaviska låneord i svenskan och dessa bör stå med i våra etymologiska ordböcker. Förresten så är ...

Det är väl två olika ljud det är på tal om här, eller? Båda två med den samma betydelsen dock, nämligen "ja". Det ena är den norrländska formen med rundade läppar /jhu/, medan det andra /jha/ förekommer i både Norge och Sverige, och även jag har hört att detta sistnämda är oftare förekommande hos kv...

Fann denna information på http://www.edscuola.it/archivio/didattica/unimis.html. Jag beklagar att informationen inte är på svenska, men jag tror att det är förståeligt ändå. Miglio romano antico 1000 passi circa 1480 metri Miglio austriaco 1 Miglio austriaco = 7,585 km. Miglio danese e del Reno (di ...

Stavformen HErren (sic!) har väl knappast något med skrivfel att göra, utan att det under den tiden skrevs alla substantiv med versal, jfr. tyskan. Och eftersom Herren, dvs Gud, inte skall "hädas" eller missuppfattas som ett substantiv så skrevs det med två versaler. Formen JEsus har jag dock aldrig...

Eftersom jag bär det samma namn slänger jag in en liten etymologi till dig. Jag antar att det kan vara av intresse. sv. Karl < germ. kar(i)laz , "fri man", i motsättning til träl. I de moderna skandinaviska språken betyder det enbart "man", sv. karl , no. kar . Under latinsk tid lånades namnet/ordet...

Jag tror att detta har blivit diskuterats på en tidigare tråd på forumet, men jag slänger in ett meddelande ändå. De indoeuropeiska språken saknade i forna dagar någon bestämd artikel. Detta är något som de flesta språken får under medeltiden. I de romanska språken har vi lat. illum samt illam som g...

Finns det inte någon oskriven regel om att man skall välja genuina former där det ej finns svenska? Att använda originala former när det inte finns några svenska val är mycket godtroget. Jag måste sälla mig till Hexmaster i den här frågan, mest för att förhindra omotiverade anglicismer. När det gäll...

Är inte Lublin (Lublina) den västslaviska varianten av det samma namn vi finner Slovenien: Ljubljana (sydslaviskt)? Att det är ett slaviskt namn med roten ljub- samt suffixet -lina är mycket troligt.

Dessa former är ej längre godkända i svenska skrivregler och kan på så vis avskrivas. Men vad sjutton! När hände detta? Stoppa jorden, jag vill gå av. mvh/ Daniel G. Pettersson skriver i son bok Svenska språket under sjuhundra år (s. 162): "Den tryckta publikationen som allra sist övergav verbplura...