Välkomna till avdelningen för idé- och lärdomshistoria!

[Lindir]

Nu när denna avdelning äntligen öppnat tänkte jag försöka presentera litet kortfattat vad den går ut på:

Idé- och lärdomshistoria är i Sverige ett universitetsämne som behandlar vetenskapliga, filosofiska och kulturella idéer och idésystem (citat NE). Detta kanske låter som grekiska för vissa, men i korthet kan man säga att det finns tre klassiska aspekter som det bygger på:

- Facklitteraturens historia. Detta innebär i klartext att man studerar hur olika idéer och företeelser framställts (mer eller mindre officiellt) genom historien. En klassisk frågeställning här på Skalman är t ex hur raserna framställdes på 30-talet, eller hur nazismen beskrevs i Sverige under samma tid. En helt annan fråga skulle kunna vara hur västerlandet såg på exotiska kulturer som Kina eller Indien under 1800-talet. Märk väl, det handlar inte om vad nazismen egentligen är eller hur det var i Kina på 1800-talet, utan just om vilken bild man hade och ville framhäva under under den period man behandlar.

- Idéernas historia. Här handlar det om idéer och idésystem, som t ex renässanshumanismen, platonismen, marxismen, antisemitismen, den filosofiska realismen eller buddhismens tomhetsdoktrin. Det kan dels handla om hur dessa idéer ser ut, och dels (och inte minst) hur det kom sig att de utvecklades just så, just där och just då. Vad var det för idétradition som gynnade framväxten av nazismen, på vilket sätt påverkade de skilda tanketraditionerna skillnaden mellan leninismen och maoismen, varför uppstod renässansidéerna just i Italien, osv. Man kan också, framför allt i detta sammanhang, diskutera grundläggande frågeställningar som vad gick Marx eller Wittgensteins idéer egentligen ut på. Eller sionismen, taoismen, Lutherska reformationen, nyplatonismen, liberalismen eller stoicismen. Osv. Det handlar däremot inte om hur idéerna har påverkat det historiska skeendet (däremot hur de påverkat de följande idéerna), och ännu mindre om huruvida ni tycker idéerna är kloka eller inte. I synnerhet ber jag er, med tanke på forumets allmänna policy, att inte hamna i politiska tyckardebatter eller religiöst propagerande/fördömande.

- Vetenskapshistoria. Detta handlar i första hand om naturvetenskapernas historia, alltifrån antiken till 1900-talet. Den allmänna naturvetenskapliga världsbildens utveckling, kemins övergång från alkemi till modern vetenskap på 1600-talet, den vetenskapliga revolutionen, experimentell vetenskap under medeltiden, Linnés betydelse för biologins utveckling, darwinismen och skillnaden mellan kinesisk och europeisk vetenskap är exempel på tänkbara ämnesområden.

Som ni själva förstår är detta inte tre separata områden, utan bara tre aspekter på ämnet. Ofta berör frågeställningarna flera av aspekterna, t ex förhållandet mellan reformationen och 1600-talets astronomiska vetenskap (och Galileo-debatten). Även frågan om t ex vad idé- och lärdomshistoria egentligen är (eller hur/varför den växt fram) är tänkbar som debattämne här.

Jag hoppas att det med tiden kommer att visa sig tydligare vad ämnesområdet går ut på, förutsatt att vi får i gång några lämpliga debatter. Var inte rädda för att fråga om något är oklart!

[hans lindquist]

Tack Lindir,

jag instämmer i Din programförklaring. När jag i urtiden läste filosofi i Uppsala, fanns en viss, dock vanligtvis godmodig, motsättning mellan kultur-och lärdomshistoriker visavi filosofer. Ett utpräglat analytiskt exemplar av den senare arten utbrast en gång på tal om den förra kategorin:
-Men de söker ju inte sanningen!
Han ville inte nöja sig med att notera vilka uppfattningar som varit i svang i naturfilosofin under romantiken (Schelling och grabbarna) med vederhäftig vetenskaplig dokumentation. Han kände sig även förpliktigad att logiskt analysera varje enskild naturfilosofisk tes från den aktuella perioden sönder och samman - vilket är filosofens uppgift men inte idé- och lärdomshistorikern, som med den vetenskapliga hedern helt i behåll nöjer sig med att trovärdigt påvisa att teserna ifråga verkligen omfattats av Schelling & co.
Båda förhållningssätten behövs.
Med analytisk hälsning
Hasse L