Järnvägsartilleri
Järnvägsartilleri
Jag undrar lite över järnvägsartelleriet. Det förekom i första och andra världskriget har jag sett på bilder. Jag inser fördelen att transportera kanonen på järnväg och att de skjuter långt. Men alla nackdelar: Stora och klumpiga, de är sårbara i och med att de är beroende av järnvägsnätet samt för sabotage och flyg. Fyllde de någon större funktion i krigen? Fortsatte man med dessa monster efter kriget?
-
Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
Jag vet inte mycket om nackdelar men fyllde nån funktion gjorde de nog, dock inte speciellt avgörande.
Historien om världens största kanon någonsin byggd i användning. "Schwere Gustav" (beteckning: 80cm Kanone (E), där E står för eisenbahn) var ett 80-centimetersmonster på 1350 ton. Den användes under belägringen av Sevastopol. Den åkte till Krim-halvön på speciellt utlagda spår, där ingenjörer redan börjat göra i ordning platsen där den skulle stå. 1 500 man hjälpte till att gräva och bygga upp försvarsställningen. Sammanlagt behövdes ungefär 2 000 man för uppgifterna att gräva ställningen och fixa med kanonen. Två vaktkompanier befann sig ständigt i närheten och en liten grupp tekniker från Krupp övervakade vad soldaterna gjorde med kanonen. Den 5:e juni började skjutandet, med att "Gustav" skulle förstöra några kustartilleribatterier ungefär 25 kilometer bort. Efter åtta skott (eldhastighet: max 1 skott var 15:e minut) var målet helt förstört. Ytterligare sex skott sköts mot "Fort Stalin" som även det blev totalförstört samma dag. Nästa dag (den 6:e juni) var "Gustav" återigen behövd. Denna gång förstörde sju skott målet, "Fort Molotov". Nästa mål samma dag var "White Cliff", ett ammunitionsmagasin byggt av ryssarna under jorden under Severnaja-bukten, speciellt konstruerat för att inte kunna bli förstört av något som helst konventionellt vapen, men "Schwere Gustav" var inte heller ett konventionellt vapen, nio projektiler (á 7100kg) borrade sig ner genom vattnet, genom över 30 meter sjöbotten och exploderade sen inuti magasinet. Efter den nionde projektilen fanns inte magasinet mer, och på köpet hade man sänkt en segelbåt. Den 7:e juni förstördes ännu ett fort med sju skott, Fort Siberia föstördes med fem skott den 11:e, och den 17:e juni sköt kanonen sina sista skott mot Fort Maxim Gorkij och dess kustartilleribatteri. Hela 80cm K(E)-projektet hade uppehållit enorma krafter i form av mannskap och bostäder med mera, endast för att skjuta iväg 48 skott mot ett antikt rysk fort. Efter belägringen av Sevastopol (som slutade 1:a juli) så skickades "Gustav" tillbaka till Tyskland där man bytte kanonrör. I maj 1945 var allt som fanns kvar av kanonen spridda rester lite här och var i Europa efter att allierade bombräder ständigt plågat och förstört kanonen.
Några andra berömda kanoner är väl "Karl-gerät" som tillverkades i sex exemplar med kaliber 60cm, med namnen Thor (Tor), Odin (Oden), Adam, Eva, Loki (Loke) och Ziu (Zeus).
/Johan
Historien om världens största kanon någonsin byggd i användning. "Schwere Gustav" (beteckning: 80cm Kanone (E), där E står för eisenbahn) var ett 80-centimetersmonster på 1350 ton. Den användes under belägringen av Sevastopol. Den åkte till Krim-halvön på speciellt utlagda spår, där ingenjörer redan börjat göra i ordning platsen där den skulle stå. 1 500 man hjälpte till att gräva och bygga upp försvarsställningen. Sammanlagt behövdes ungefär 2 000 man för uppgifterna att gräva ställningen och fixa med kanonen. Två vaktkompanier befann sig ständigt i närheten och en liten grupp tekniker från Krupp övervakade vad soldaterna gjorde med kanonen. Den 5:e juni började skjutandet, med att "Gustav" skulle förstöra några kustartilleribatterier ungefär 25 kilometer bort. Efter åtta skott (eldhastighet: max 1 skott var 15:e minut) var målet helt förstört. Ytterligare sex skott sköts mot "Fort Stalin" som även det blev totalförstört samma dag. Nästa dag (den 6:e juni) var "Gustav" återigen behövd. Denna gång förstörde sju skott målet, "Fort Molotov". Nästa mål samma dag var "White Cliff", ett ammunitionsmagasin byggt av ryssarna under jorden under Severnaja-bukten, speciellt konstruerat för att inte kunna bli förstört av något som helst konventionellt vapen, men "Schwere Gustav" var inte heller ett konventionellt vapen, nio projektiler (á 7100kg) borrade sig ner genom vattnet, genom över 30 meter sjöbotten och exploderade sen inuti magasinet. Efter den nionde projektilen fanns inte magasinet mer, och på köpet hade man sänkt en segelbåt. Den 7:e juni förstördes ännu ett fort med sju skott, Fort Siberia föstördes med fem skott den 11:e, och den 17:e juni sköt kanonen sina sista skott mot Fort Maxim Gorkij och dess kustartilleribatteri. Hela 80cm K(E)-projektet hade uppehållit enorma krafter i form av mannskap och bostäder med mera, endast för att skjuta iväg 48 skott mot ett antikt rysk fort. Efter belägringen av Sevastopol (som slutade 1:a juli) så skickades "Gustav" tillbaka till Tyskland där man bytte kanonrör. I maj 1945 var allt som fanns kvar av kanonen spridda rester lite här och var i Europa efter att allierade bombräder ständigt plågat och förstört kanonen.
Några andra berömda kanoner är väl "Karl-gerät" som tillverkades i sex exemplar med kaliber 60cm, med namnen Thor (Tor), Odin (Oden), Adam, Eva, Loki (Loke) och Ziu (Zeus).
/Johan
Re: Järnvägsartilleri
[quote="Mats"]Fortsatte man med dessa monster efter kriget?[quote]
Det fanns egentligen inte några tänkbara mål för dem då (gick bara att hitta ett för Dora) eftersom modern krigföring gör att det är svårt att komma så nära den sortens mål.
Den moderna motsvarigheten är snarast större bomber, alltifrån Tallboy och Grand Slam (5,5 respektive 10 ton varav ungefär hälften Torpex, går igenom 5 respektive drygt 7 m betong) till GBU-28 (2,5 ton, också drygt 7 m betong, träffar dessutom exakt rätt och räknar våningar).
Bra site om järnvägsartilleri: http://www.railwaygun.co.uk/
Det fanns egentligen inte några tänkbara mål för dem då (gick bara att hitta ett för Dora) eftersom modern krigföring gör att det är svårt att komma så nära den sortens mål.
Den moderna motsvarigheten är snarast större bomber, alltifrån Tallboy och Grand Slam (5,5 respektive 10 ton varav ungefär hälften Torpex, går igenom 5 respektive drygt 7 m betong) till GBU-28 (2,5 ton, också drygt 7 m betong, träffar dessutom exakt rätt och räknar våningar).
Bra site om järnvägsartilleri: http://www.railwaygun.co.uk/
80 Cm Dora
Tack John Elisson for detaljerna om kanonens krigsinsats vid Sevastopol.
Var hittade du allt det?
Tyska nyhetsjournaler fraan 1943,klippte in bilder av Dora, saasom
skjutande mot det allierade brohuvudet i Anzio eller Salerno, jag har
glomt vilket, en typisk Goebbels-grej.
Har last naagonstans att de allierade vid krigsslutet hittade ett komplett
eldror lagrat vid Meppen (Krupps 'egen skjutbana') men litet annat som
gav hanvisning till kanonens vidare oden. Ar det inte troligt att tyskarna
sjalva efter de '48 skotten' skrotade elandet och gjorde naagot verk-
sammare av staalet?
Var hittade du allt det?
Tyska nyhetsjournaler fraan 1943,klippte in bilder av Dora, saasom
skjutande mot det allierade brohuvudet i Anzio eller Salerno, jag har
glomt vilket, en typisk Goebbels-grej.
Har last naagonstans att de allierade vid krigsslutet hittade ett komplett
eldror lagrat vid Meppen (Krupps 'egen skjutbana') men litet annat som
gav hanvisning till kanonens vidare oden. Ar det inte troligt att tyskarna
sjalva efter de '48 skotten' skrotade elandet och gjorde naagot verk-
sammare av staalet?
-
Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
-
subskipper
- Medlem
- Inlägg: 1226
- Blev medlem: 23 mars 2002, 16:30
- Ort: Örebro (Äntligen hemma igen)
-
Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
insatser
Var sattes dom mindre kanonerna in i beskjutningar? Hade inte tyskarna järnvägsburet artilleri i WW1 med? en 21cm som beskjöt paris elelr nått åt det hållet.
/Martin
/Martin
-
Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
Jag vet inte hur "Pariskanonen" (21cm K12(E)) användes förutom att den besköt Paris i WWI. 
Men kalibern var i alla fall 21cm, skotten sköts med mycket hög utgångshastighet upp i de övre, och tunnare, luftlagren och kunde på så vis få den enorma räckvidden av 120km. Efter 70 skott hade kanonens eldrör slitits så mycket att kalibern nu var 23,2cm.
Fransmännen använde en 40cm, järnvägsburen, haubits i WWI.
/Johan
Men kalibern var i alla fall 21cm, skotten sköts med mycket hög utgångshastighet upp i de övre, och tunnare, luftlagren och kunde på så vis få den enorma räckvidden av 120km. Efter 70 skott hade kanonens eldrör slitits så mycket att kalibern nu var 23,2cm.Fransmännen använde en 40cm, järnvägsburen, haubits i WWI.
/Johan
Tjocka Bertha, Pariskanonen och 1:a VK
Till Wreezig och Elisson; Dicke Bertha var en kortskjutande haubits.
The fanns aven en Schlanke Bertha men vad jag minns var det inte
'Pariskanonen'. Den var en pjas som (till armens fortret...) tillhorde
Tyska Flottan och var hade ett groteskt laangt eldror och maaste ta
exterior stagning till hjalp for att in bojas for mycket av sin egen tyngd.
Tillbaka till 80cm kanonen saa fanns det forutom 'vanlig' ammunition
aven tvaa eller tre typer av Pfeilgeschosse, Pilgranater som lar ha haft
en rackvidd av over 70 km!
Bagge var, som John Keegan saa traffande skrev; underbara experiment
i applicerad ballistik men totalt vardelosa som militara vapen.
The fanns aven en Schlanke Bertha men vad jag minns var det inte
'Pariskanonen'. Den var en pjas som (till armens fortret...) tillhorde
Tyska Flottan och var hade ett groteskt laangt eldror och maaste ta
exterior stagning till hjalp for att in bojas for mycket av sin egen tyngd.
Tillbaka till 80cm kanonen saa fanns det forutom 'vanlig' ammunition
aven tvaa eller tre typer av Pfeilgeschosse, Pilgranater som lar ha haft
en rackvidd av over 70 km!
Bagge var, som John Keegan saa traffande skrev; underbara experiment
i applicerad ballistik men totalt vardelosa som militara vapen.
Tyskarna hade mycket stor nytta av sitt riktigt tunga artilleri under 1vk då de skulle skjuta bort de större befästningarna i Belgien under krigets inledningsskede.
Det tyska utnyttjandet av tunga kanoner i Italien tycker jag är ett praktexempel på hur dessa vapen kunde användas på bästa sätt. Avlossa - dra in kanonen i en järnvägstunnel - ladda om - dra ut kanonen
- avlossa o.s.v.
Som kuriosa kan nämnas att vissa tyskar, under andra världskriget, funderade på att använda de tunga kanonerna mot stridsvagnar...
Det tyska utnyttjandet av tunga kanoner i Italien tycker jag är ett praktexempel på hur dessa vapen kunde användas på bästa sätt. Avlossa - dra in kanonen i en järnvägstunnel - ladda om - dra ut kanonen
- avlossa o.s.v.
Som kuriosa kan nämnas att vissa tyskar, under andra världskriget, funderade på att använda de tunga kanonerna mot stridsvagnar...
-
Johan Elisson
- Medlem
- Inlägg: 3530
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:58
- Ort: Rikets värn i väst.
T.ex. Hitler...Som kuriosa kan nämnas att vissa tyskar, under andra världskriget, funderade på att använda de tunga kanonerna mot stridsvagnar...
Läste i en på biblan lånad bok någon gång om att Hitler ville använda, jag tror det var "schwere Gustav" (inte säker) som pansarvärnsvapen, men konstruktörerna förstod inte hur han kunde tro att en sådan kanon, där det mellan varje skott tog en närmare en halvtimma, skulle kunna användas effektivt...
/Johan
Tungt tyskt jarnvagsartilleri
Elisson, paa biblan kan du hitta bocker som t.o.m. havdar att Hitler
ville anvanda toalettpapper som pansar - karl'n var inte idiot.
Hela den tyska satsningen paa supertungt och lattrorligt jarnvagsartill-
eri var fokuserat paa genombrytning av Maginot-linjen dar man ville ha
pjaser som skulle kunna slaa igenom aven mycket tjocka betongtak.
Genom Manstein-planens succe 1940 blev allt det dar onodigt och man
satte in dessa vapen dar det passade och fanns tid och tillfalle.
ville anvanda toalettpapper som pansar - karl'n var inte idiot.
Hela den tyska satsningen paa supertungt och lattrorligt jarnvagsartill-
eri var fokuserat paa genombrytning av Maginot-linjen dar man ville ha
pjaser som skulle kunna slaa igenom aven mycket tjocka betongtak.
Genom Manstein-planens succe 1940 blev allt det dar onodigt och man
satte in dessa vapen dar det passade och fanns tid och tillfalle.