Har alltid känt mig skeptisk till denna tolkning. kröningen föregick av ett mycket aktivt kristnande av framför allt saxare, och beskydd av Rom, samt centralisernade av all makt kring Karl själv, samt utrotande av eventuella konkurrenter om den högsta makten.hasseman skrev:Anledningen till detta var att han inte ville upprepa Karl den stores misstag. Karl den store blev ju överraskad av Påvens tilltag att kröna honom nu var han ju krönt av kyrkan och det var ju en kamp mellan den världsliga och den andliga makten under hela medeltiden.
När karl den store står där i en katedral i Rom och bär kejsarkronan tror jag inte han var förvånad, jag tror inte ens överraskad, han kan i verkligheten tom ha krävt detta av påven, och vilket fall som helt borde han ha fattat att nu blir jag nog krönt till kejsare, det kan knappt ha varit fråga om något annat.
Om han inte visste detta, och blev så förvånad, vad trodde Karl att han egentligen gjorde där denna dag?
Varför, frågar jag mig, har man i historien alltid velat göra honom ovetande till att han skulle få en kejsarkrona på huvudet?
Kan möjligen se att detta var hans krav för att inte provocera Östrom, att det liksom skulle heta, oh, nej hade jag ingen aaaaning om att jag skulle krönas. Alltså viss osann diplomati. Annars saknar uppgiften logik?