Flottans fredsbaseringar 1980

[sheepskin]

Jag jobbar på ett scenario för det eminenta spelet "Command: Modern Air/Naval Operations" där Sverige invaderas av Sovjet maj 1980. Spelet är väldigt dynamiskt och innehåller i princip alla svenska enheter som existerat inom flygvapnet och flottan från kalla kriget till nutid.

Jag behöver lite hjälp med var de svenska örlogsfartygen hade sina fredsbaseringar, alltså hemmahamnar. Med hjälp av wikipedia har jag kommit fram till att svenska flottan i maj 1980 innehöll följande enheter (minus minsvepare och en del annat som inte kommer vara relevant):

Torpedbåtar
2 x Plejad
6 x Spica
12 x Norrköping

Patrullbåtar
9 x Hugin

Minfartyg
HMS Älvsborg
HMS Visborg

Jagare
HMS Halland
HMS Småland

HMS Östergötland
HMS Södermanland
HMS Gästrikland
HMS Hälsingland

Ubåtar
HMS Näcken
HMS Sjöormen
HMS Sjölejonet
HMS Sjöbjörnen
HMS Sjöhunden
HMS Sjöhästen

HMS Draken II
HMS Gripen II
HMS Vargen
HMS Delfinen II
HMS Nordkaparen II
HMS Springaren

Frågan är alltså var dessa fartyg hade sina fredsbaser/hemmahamnar. (Karlskrona/Muskö/Berga/Göteborg?)

[FNP]

Hej,

Med risk att jag framstår som ite korkad, vad är det du egentligen vill veta?

Som frågan är ställd blir den analog med frågan "Hur långt är ett snöre?"

Svaret blir i bägge fallen det: "Det beror på"

Är det flottans beredskapsläge vid ett givet datum, utbildningsrytmen och bemanningläget i utbildningsoraganisationen vid ett givet tillfälle eller något annat?

Fredsorganisation kontra krigsorganisation?

Forumet kan säkert få fram det mesta av dessa uppgifter

/FNP

[sheepskin]

Hej,

Med risk att jag framstår som ite korkad, vad är det du egentligen vill veta?

Som frågan är ställd blir den analog med frågan "Hur långt är ett snöre?"

Svaret blir i bägge fallen det: "Det beror på"

Är det flottans beredskapsläge vid ett givet datum, utbildningsrytmen och bemanningläget i utbildningsoraganisationen vid ett givet tillfälle eller något annat?

Fredsorganisation kontra krigsorganisation?

Forumet kan säkert få fram det mesta av dessa uppgifter

/FNP

Okej, kanske lite otydligt av mig.

Jag vill alltså endast veta var respektive fartyg hade sin fredsbasering runt 1980. T.ex. var väl HMS Halland baserad på Muskö likväl som hela eller iaf majoriteten av ubåtarna?

[FNP]

Okej, kanske lite otydligt av mig.

Jag vill alltså endast veta var respektive fartyg hade sin fredsbasering runt 1980. T.ex. var väl HMS Halland baserad på Muskö likväl som hela eller iaf majoriteten av ubåtarna?

Ok, jag vet inte om du läst boken "Kustflottan" som behandlar de svenska sjöstridskrafterna under 1900-talet, men här kommer en lite förenklad genomgång av hur situationen var ca 1980:

Flottans anställda personal (regements-, kompani- och plutonofficerare) administrerades (dvs placerades) centralt från Marinstaben i Stockholm.

De erhöll kommenderingar (fördelades)) till tjänst( befattning) vid fartyg, skolor, staber, förvaltningar etc, vanligen under ett antal år på samma plats. Viktiga sk kommenderingsdatum (när tjänsten skulle tillträdas) var 1/1, 1/4, 1/7, 1/10.

De värnpliktiga ryckte normalt in till örlogsskolorna i Karlskrona och Berga, tillbringade ett antal månader i land på olika skolor och erhöll sedan kommenderingar till fartyg och förband. Det fanns ett antal olika inryckningsomgångar spridda över året för att täcka behoven för t ex isbrytarförbanden och av beredskapsskäl, men huvuddelen ryckte in för att tjänstgöra under ett utbildningsår motsvarande ett kalenderår.

De allra flesta värnpliktiga erhöll kommendering till Kustflottan som var Försvarsmaktens största utbildningsförband och omfattade runt 90% av de rustade stridsfartygen i örlogsflottan.
1980 var cirka 50 % av örlogsflottans totala bestånd av stridsfartyg rustade och ingick i Kustflottan.
Övriga ej rutade fartyg var förlagda i materielberedskap (sk malpåse) eller befann sig på varv för längre översyner/ombyggnader/reparationer.

Kustflottans fartygsförband påbörjade normalt fartygsvisutbildning till sjöss under våren, vilket följdes av allt mer avancerade övningar i förband från sommaren över hösten. Utbildningsåret avslutades i december, varefter utryckning för de vpl skedde.
Ett antal fartyg hade annan "utbildningsrytm" normalt inryck-sommar, utryck-sommar t ex långrsefartyget och isbrytarna, men ibland även vissa stridsfartyg.

Kustflottans fartygsförband övade runt hela kusten och sammandrogs regelbundet till sk långtidsövningar (LÖ) om cirka två veckorstid normalt åtföljda av en vecka stillaliggande för materielvård och ledigheter. Huvuddelen av minröjningsförbanden övade normalt på västkusten i början av utbildningsåret, men förflyttade sig sedan för att öva "kusten runt" och för att återvända till västkusten inför vintern. Huvuddelen av ubåtsförbanden övade i Östersjön under större delen av året, med avstickare till Västkusten. Ytstridsförbanden övade i Östersjön under större delen, med avstickare till Väst- och Norrlandskusterna. Alla fartg genomförde Örlogsbesök vid ett eller flera tillfällen, vanligen en helg i någon av Östersjöstaterna eller Norge.

Utrustningsansvaret för fartygen och dess materiel (uppbördsansvaret) ålåg Örlogsbas Syd (ca 40% av fartygen), Ost (ca 30%) Väst (ca 20%).

I början och slutet av året låg fartygen vid kaj, normalt i den örlogsbas som hade utrustningsansvaret, men inte nödvändigtvis, då det var underhållsrytmen som bestämde var varsvsförlagt underhåll skulle genomföras dvs vid Karlskronavarvet, Muskö örlogsvarv eller något av de civila varven. Mellan långtidsövningarna låg fartygen också vid kaj, normalt inom den örlogsbas som hade utrustningsansvaret, men inte nödvändigtvis.

Så frågan och svaret kvarstår - "Det beror på".

Jag antar att du med din fråga avser vilka fartyg som utrustades från vilken örlogsbas?

[sheepskin]

Tack för genomgången! Ja, jag har boken Kustflottan men hittade inte så mycket konkret där.

Jag kan väl omformulera frågan lite: "I vilken hamn skulle sannolikt de olika fartygen befinna sig om det skulle blivit allmän mobilisering våren 1980?" Har du någon best guess?

Jag antar att flottan av administrativa skäl (utrustningsansvaret som du nämnde) tvingades att mobilisera fartygen i specifika hamnar för att ha en rimlig chans att få besättningen på plats i tid.

Ett exakt svar är väl omöjligt att få men jag vill egentligen bara ha en uppskattning. Din procentfördelning var bra. Vidare antar jag att det endast var patrullbåtar motsv som eventuellt mobbade på väst- (Gbg) respektive norrlandskusten (Härnösand) medan ytattack och ubåt mobbade i Karlskrona respektive Muskö/Berga/Gålö?

[FredH]

Ja det är inte alltid enkelt, fredstida utbildningsorganisation är inte alltid samma som krigsorganisation.

De åtta partullbåtarna ingick 1980 i 1:a patrullbåtsflotiljen, uppdelade i 3:e och 5:e patrullbåtsdivisionerna. (Jag antar att i din lista med nio ptrllb även räknar med provtursfartyget Jägaren.)
3:e var förlagd vid Gålöbasen och bestod av Vale, Vidar, Mjölner (fr. sept) och Mysing.
5:e var förlagd vid basen utanför Göteborg och bestod 1980 av Hugin, Munin, Magne och Mode (samt Mjölner i depå fram til sept).

Sedan levererades Kaparen och Väktaren i augusti 1980 men finns inte listade i förbanden fören 1981.

Får tillägga att detta var fredsorganisation. Hur krigsorganisationen såg ut före 1987 är inte sådär jätte enkel att reda ut. Speciellt inte vilka fartyg som ingick i vilka förband samt var de grupperades.

Kan faktiskt vara så att vissa fartygsförband faktiskt mobbade i krigsbaser, alltså inte i fredsbaserna.

T.ex. skulle 55:e Patrullbåtsdivisionen som organiserades i krig ha hemmabas i Härnösand från 1987.

Krigsförband på västkusten 1980 hette t.ex. 2:a patrullbåtsdivisionen, men har ingen information vilka fartyg som ingick i det.

[Bjernevik]

1980 fanns väl fortfarande fregatterna Visby och Sundsvall kvar i krigsorganisationen? Vill minnas att de utgick först 1982. De bör ha mobiliserats i Göteborg.

[FNP]

Mellan tummen och pekfingret

Torpedbåtar
2 x Plejad / Göteborg
6 x Spica /Gålö
12 x Norrköping / T131-136 Karlskrona , T137-T142 Gålö

Patrullbåtar
9 x Hugin / Göteborg / Gålö

Minfartyg
HMS Älvsborg /Berga
HMS Visborg /Berga

Jagare
HMS Halland /Karlskrona
HMS Småland / Muskö

HMS Östergötland / Karlskrona
HMS Södermanland /Karlskrona
HMS Gästrikland /Muskö
HMS Hälsingland /Muskö

Fregatter
HMS Visby / Göteborg
HMS Sundsvall / Göteborg

Ubåtar
HMS Näcken / Karlskrona
HMS Sjöormen / Berga
HMS Sjölejonet /Berga
HMS Sjöbjörnen /Berga
HMS Sjöhunden / Berga
HMS Sjöhästen / Berga

HMS Draken II /Karlskrona
HMS Gripen II /Karlskrona
HMS Vargen / Berga
HMS Delfinen II / Berga
HMS Nordkaparen II /Berga
HMS Springaren / Berga

[Stellan Bojerud]

Om även minfartyg skall vara med i spelet må beaktas att färjorna Limhamn - Dragör var förberedda att mycket snabbt mobiliseras som hjälpminfartyg. Hette de Primula och Betula? Minrälsen och övrig militär utrustning låg magasinerad och kunde snabbt tas ombord. Logiskt sett bör de ha mobiliserats vid Kockums i Malmö.

[sheepskin]

Ja det är inte alltid enkelt, fredstida utbildningsorganisation är inte alltid samma som krigsorganisation.

De åtta partullbåtarna ingick 1980 i 1:a patrullbåtsflotiljen, uppdelade i 3:e och 5:e patrullbåtsdivisionerna. (Jag antar att i din lista med nio ptrllb även räknar med provtursfartyget Jägaren.)
3:e var förlagd vid Gålöbasen och bestod av Vale, Vidar, Mjölner (fr. sept) och Mysing.
5:e var förlagd vid basen utanför Göteborg och bestod 1980 av Hugin, Munin, Magne och Mode (samt Mjölner i depå fram til sept).

Sedan levererades Kaparen och Väktaren i augusti 1980 men finns inte listade i förbanden fören 1981.

Får tillägga att detta var fredsorganisation. Hur krigsorganisationen såg ut före 1987 är inte sådär jätte enkel att reda ut. Speciellt inte vilka fartyg som ingick i vilka förband samt var de grupperades.

Kan faktiskt vara så att vissa fartygsförband faktiskt mobbade i krigsbaser, alltså inte i fredsbaserna.

T.ex. skulle 55:e Patrullbåtsdivisionen som organiserades i krig ha hemmabas i Härnösand från 1987.

Krigsförband på västkusten 1980 hette t.ex. 2:a patrullbåtsdivisionen, men har ingen information vilka fartyg som ingick i det.

Tack! Ja, det kommer bli svårt att få någon större realism i krigsbaserna sedan. Har du någon mer info om det är något förutom patrullbåtar utanför Karlskrona eller Stockholm?

[sheepskin]

1980 fanns väl fortfarande fregatterna Visby och Sundsvall kvar i krigsorganisationen? Vill minnas att de utgick först 1982. De bör ha mobiliserats i Göteborg.

Ja, det stämmer enligt Wikipedia som refererar till von Hofsten. Dock finns de två fartygen inte med i den databas jag använder i spelet (finns av någon anledning två databaser varav den senare som jag använder börjar 1980).

[sheepskin]

Mellan tummen och pekfingret

Torpedbåtar
2 x Plejad / Göteborg
6 x Spica /Gålö
12 x Norrköping / T131-136 Karlskrona , T137-T142 Gålö

Patrullbåtar
9 x Hugin / Göteborg / Gålö

Minfartyg
HMS Älvsborg /Berga
HMS Visborg /Berga

Jagare
HMS Halland /Karlskrona
HMS Småland / Muskö

HMS Östergötland / Karlskrona
HMS Södermanland /Karlskrona
HMS Gästrikland /Muskö
HMS Hälsingland /Muskö

Fregatter
HMS Visby / Göteborg
HMS Sundsvall / Göteborg

Ubåtar
HMS Näcken / Karlskrona
HMS Sjöormen / Berga
HMS Sjölejonet /Berga
HMS Sjöbjörnen /Berga
HMS Sjöhunden / Berga
HMS Sjöhästen / Berga

HMS Draken II /Karlskrona
HMS Gripen II /Karlskrona
HMS Vargen / Berga
HMS Delfinen II / Berga
HMS Nordkaparen II /Berga
HMS Springaren / Berga

Stort tack, precis vad jag var ute efter!

Jag kommer sen att utgångsgruppera dem till det basområde som är närmast enligt de utritade områdena i boken "Kustflottan". Blir ungefärligt men tillräckligt bra.

Scenariot kommer bli väldigt plåttrigt med alla enheter och installationer så bland annat därför jag inte tar med några andra mindre fartyg som t.ex. minsvepare.

[FNP]

Precis som Stellan skriver så ingick ett antal bilfärjor som hjälpminfartyg i krigsorganisationen. Dessutom samtliga isbrytare, men dessa kanske inte finns eller går att lägga in i scenariot.

Det marina djupförsvaret byggde vid denna tid i hög uträckning på utsjömineringar.

Vad gäller krigsorganisationen och basering finns det en hel del uppgifter som inte längre är belagda med sekretess publicerade i offentliga verk och på nätet .

[sheepskin]

Precis som Stellan skriver så ingick ett antal bilfärjor som hjälpminfartyg i krigsorganisationen. Dessutom samtliga isbrytare, men dessa kanske inte finns eller går att lägga in i scenariot.

Det marina djupförsvaret byggde vid denna tid i hög uträckning på utsjömineringar.

Vad gäller krigsorganisationen och basering finns det en hel del uppgifter som inte längre är belagda med sekretess publicerade i offentliga verk och på nätet .

Ja, det finns fasta installationer att importera direkt in i spelet där bland annat många minlinjer ingår (tillsammans med bland annat fast KA och kustradarstationer). Wedman här på forumet har f.ö. vad jag förstått stått för en stor del av det bakgrundsjobbet.

[JohnT]

Stort tack, precis vad jag var ute efter!

Jag kommer sen att utgångsgruppera dem till det basområde som är närmast enligt de utritade områdena i boken "Kustflottan". Blir ungefärligt men tillräckligt bra.

Scenariot kommer bli väldigt plåttrigt med alla enheter och installationer så bland annat därför jag inte tar med några andra mindre fartyg som t.ex. minsvepare.

Jag har spelat Harpoon i PC sedan 2.14 (om jag minns rätt)

Och gjorde en hel del Svenska scenarion i gamla versioner där databaserna och kartan satt ihop ("Battle sets")

Ja, det blir plottrigt med alla svenska radarstationer, jag vill minnas att mitt Scenario för Hela svenska flygvapnet blev för plottrigt att spela för en spelare.

Annars är tipset att tänka på att man bör ha någon form av utgångsläge som man har sparat en version av scenariot som inte är spelbart bara används som utgångsmaterial, så kan man variera förutsättningarna i olika inspel/ utgångslägen.

Lycka till
/John