Livet i finnskogarna

Harkett · Inlägg av **Harkett** » 2 augusti 2007, 12:30

Har besökt norra Värmlands gamla finnmarker. I söder hör man aldrig någon berätta om sina finska rötter på samma sätt som i norr. Här är det mer att alla har vallonskt påbrå osv. Men i Värmland hör man om skogsfinnarna osv. Det är uppfriskande för en som själv har finskt påbrå eller är andra generationens sverigefinne.

Det finns många vandringssägner som omtalar hur fyndigheter i Bergslagen upptäckts av finnar. Enligt en uppteckning från 1640talet skall malmen i Stora Kopparberget ha upptäckts av finnar. Vidare finns uppgifter om att Nordmarks gruvor utanför Filipstad och Sala silvergruva skulle ha upptäckts av finnar. Den första uppgiften är felaktig och de två andra osäkra. Men det finns också trovärdiga uppgifter om finnar som på 1500-1600-t stött på rika malmådror: Nya Kopparberget i Ljusnarsberg (Mårten Finne 1628) och Hällefors silvergruva (1639). Finnar skall ha jobbat i gruvor och hyttor i Bergslagen redan vid 1500-tlats mitt. Till de eg. finnmarkerna kom de först under 1580- och 1600-t början. Det var en medveten kolonisationspolitik initierad av Karl IX. Det finns en felaktig föreställning om att de skall ha tvingats att flytta. Under 1630-t genomfördes restriktiva påbud syftande till att motverka svedjebruket (i Bergslagen). Konkurrens om skog för träkolsframställningen. Svedjebruket avskaffades inte utan kontrollerades mera. Här uppstod myter om att s.k. finnkrig skulle ha existerat mellan finnar och svenskar. På sikt drevs finnar till boskapskötsel och nya former av åkerbruk.

1821 reste C. A. Gottlund genom Värmland och Norges finnmarker. Då utgjorde 17-18 % av Värmlands befolkning av finnättlingar (25.000). I finnmarkerna låg enstaka gårdar eller glesa bybildningar på höjder inne i skogarna. Svedjebruket möjliggjorde att finnarna kunde försörja sig i skogarna gm en teknik specifik för gruppen. Etniska gränser upprätthölls gm detta kulturella särdrag. Den siste kände finskkunnige i Värmlands finnskogar var Henrik Olsson (1895-1980). i 350 år hade finska levt utan skriftspråk, isolerad från Finland.

millgard · Inlägg av **millgard** » 2 augusti 2007, 12:40

Man skall nog ha i åtanke att "finnar" i gamla källor inte alltid avsåg "riksfinnar" utan kunde nog vara både samer, kareler, ester och andra med ugriskt språk som funnits i Sverige långliga tider. Från 1600 och framåt är det säkert så men om vi pratar medeltid och äldre så kunde nog "finnar" vara nästan vad som helst...

I vissa isländska sagor reser man ju till Värmland/Hälsingland och norröver, tex i Egils saga, och där framgår att finnar eller motsvarande fanns i hela det vi nu kallar Norrland - "more or less".

Harkett · Inlägg av **Harkett** » 3 augusti 2007, 11:56

Den svenska bondebefolkningen blandade nog även ihop tattare och finnar ända in på 1900-talet, har jag läst någonstans.
I långa tider har man i övriga Sverige för övrigt varit okunnig om att det bott en finsktalande minoritet i Värmland.

Olof Trätälja · Inlägg av **Olof Trätälja** » 3 augusti 2007, 13:19

Harkett skrev:I långa tider har man i övriga Sverige för övrigt varit okunnig om att det bott en finsktalande minoritet i Värmland.

Mänskligheten är i själva verket okunnig om det mesta, det man undantagsvis kan är sådant man fått lära sig. Att det idag finns en viss kunnskap i Värmland angående detta beror nog mindre på folkliga legender och mer på radions myckna rapportering om ämnet, främst sedan lokalradion infördes.

Var du bara i skogarna allmännt eller besökte du mer specifikt några torp eller andra lämningar?

Harkett · Inlägg av **Harkett** » 3 augusti 2007, 15:06

Var du bara i skogarna allmännt eller besökte du mer specifikt några torp eller andra lämningar?

Ekshärad/Kyrkheden i Hagfors kommun. Bodde på en gammal bondgård (från 1930). Där fanns otroligt med övergivna hus. Att man överger hus för att det är omgivet av anskrämlig natur håller inte här streck.

(Massor med tyska och holländska samt naturligtvis också norska turister, möjligen lika många som ortsborna). Klarälvsdalen är bland det vackraste jag sett. Besökte även Tiomilaskogen (mig veterligen en genuin finnskog). Såg där ett fallfärdigt torp som skall ha upprests av finnar. Ett besök på finncentret grannkommunen Torsby var inplanerad, men kom aldrig till stånd. Ekshärad anses inte vara den riktigt genuina finnbygden. Bibliotekarien där menade att dessa fanns i väster (Torsby) och mer i öster (Rämmen). Har läst att det finns ca 7000 finska ortnamn nedtecknade, varav 4000 finns i gängse bruk eller fortlever i folkminnet (bl.a. hos Dan Andersson).

Träkyrkan i Ekshärad byggd på 1680-talet är mycket vacker samt smideskorsen. Där fanns ca 450 sådana kors bevarade (flest i hela Sverige enligt broschyrerna). På andra ställen har man förstört dem efter att gravvårdar av sten började användas. Skall jag försöka lägga ut bilder på sådana kors på annan plats?

Harkett · Inlägg av **Harkett** » 3 augusti 2007, 15:23

Man skall nog ha i åtanke att "finnar" i gamla källor inte alltid avsåg "riksfinnar" utan kunde nog vara både samer, kareler, ester och andra med ugriskt språk som funnits i Sverige långliga tider. Från 1600 och framåt är det säkert så men om vi pratar medeltid och äldre så kunde nog "finnar" vara nästan vad som helst...

I Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga återfinns en beskrivning av Dovres häxa. "Gammal är hon. När låg väl ungdomens skära glans över det breda ansiktet med den bruna hyn, som skiner av fett, över plattnäsan och de smala ögonen, som glimma fram ur smutsen liksom eldkol ur grå aska?" Apparitionen är föga smickrande. För mig verkar denna "häxa" inte finsk. Varifrån kan hon ha hämtat inspiration? Samtidens rasbiologiska beskrivningar av finnarna eller samerna? Selma har sagt att hon själv har finskt påbrå. Men hon beklagar detta. Det var på hennes fars eller mors sida som de vackra (svenska) människorna fanns. Företer Selma finska drag (se tjugan)?
Dessutom är finskan farlig. "Mäktig är hon. Hon, trollkunniga finnars dotter, böjer sig inte för någon. Hennes breda fötter sätta inga försagda spår på landsvägarnas grus. Hagel kan hon mana fram, blixt kan hon styra. Hon kan föra hjordar vilse och sända varg på fåren." När jag läste en grundkurs i etnologi nämndes dessa trollkunniga finnar, de skall ha varit både fruktade och ansedda som nödvändiga inom folkmedicinen. I Kejsaren av Portugallien framträder emellertid en Finn-Karin. Där anses käringens trollkonster inte vara vatten värt. Det är den moderna medicinen som behövs osv. När de kör iväg henne söker hon lägga en förbannelse över hushållet (om jag minns rätt). Skall man kunna säga att Selma hade kunskap om Värmlands skogsfinnar?

Olof Trätälja · Inlägg av **Olof Trätälja** » 6 augusti 2007, 18:26

Harkett skrev:
Var du bara i skogarna allmännt eller besökte du mer specifikt några torp eller andra lämningar?
Ekshärad/Kyrkheden i Hagfors kommun. Bodde på en gammal bondgård (från 1930). Där fanns otroligt med övergivna hus. Att man överger hus för att det är omgivet av anskrämlig natur håller inte här streck. (Massor med tyska och holländska samt naturligtvis också norska turister, möjligen lika många som ortsborna). Klarälvsdalen är bland det vackraste jag sett.

Nej men det är väl helt enkelt så att teknikutvecklingen har sprungit ifrån. Med relativt lägre transportkostnader sjunker malmpriserna till nästan dagbrottspriser, vilket man inte hade några kvar i bergsslagen, även om priset just nu skulle vara tillräckligt högt för att bryta. Utan gruvor faller hela idén med så svåråtkommliga järnbruk som i bergslagen. I själva verket hade redan järnvägen inneburit att de nyare järnverken, Luleå, Sandviken och Oxelösund placerats vid kusten. Utan järnbruk faller naturligtvis befolkningen succesivt mot de nivåer som motsvarar områdets övriga naturliga avkastningsmöjligheter, vilka är små. Vi bör komma ihåg att befolkningen faktiskt var ännu mer koncentrerad till mälardalen under vikingatid än vad den är idag, så i viss mån kanske man kan tala om en återflyttning. Tyvärr är det också för långt från tex Stockholm, 3,5 - 4 timmar, för att husen skall vara attraktiva sommarstugor.

Harkett skrev:Besökte även Tiomilaskogen (mig veterligen en genuin finnskog). Såg där ett fallfärdigt torp som skall ha upprests av finnar. Ett besök på finncentret grannkommunen Torsby var inplanerad, men kom aldrig till stånd. Ekshärad anses inte vara den riktigt genuina finnbygden. Bibliotekarien där menade att dessa fanns i väster (Torsby) och mer i öster (Rämmen).

Nej själva klarälvdalen upp till dalby/sysslebäck någonting, dvs där den breda dalgången med jordbruksmark slutar om man åker norrut respektive själva fryksdalen inklusive samhället torsby har nog haft en svensk bondebefolkning länge. Ekshärad/kyrkheden är dock det första området med traditionellt självägande bönder i norra klarälvdalen, längre söderut ägde bruken det mesta av marken, med anställd personal. Kombinerat bergsbruk och när det var säsong för det jordbruk. Detta är en viss skillnad mot tex västmanland där det mer var bönderna själva som arrangerade järnbruket. Man kan tänka sig att det var lättare att komma som nykomling och göra affärer med brukens representanter än att försöka slå sig in bland självägande bönder. Även finnarna hjälpte ju till vid bruken och framförallt kolframställningen så egentligen skiljde det nog inte levnadsvilkoren så mycket utöver att de bodde mer avsides med viss självförsörjning, dock fortfarande beroende av brukens spannmålsimport från resten av riket. Vill minnas att det faktiskt finns en del rester efter gamla kolmilor strax söder om kyrkheden. Vilka som gjort dem låter jag dock vara osagt.

Harkett skrev:Vidare finns uppgifter om att Nordmarks gruvor utanför Filipstad...

Om du kom från Skåne så borde du åkt förbi där. Jag hoppas du stannade för det finns ganska mycket intressant att se, flera gruvor och dagbrott som man dock inte kan gå ner i. Men framförallt finns eller i varje fall fanns en lång stånggång som man brukade köra en del av. Ganska intressant att se hur man förde kraft över avstånd före elektricitetens tid.

Harkett skrev:Skall man kunna säga att Selma hade kunskap om Värmlands skogsfinnar?

Selma hade säkert en del sådan kunnskap, men man får inte glömma att det selma författar är just sagor.

Harkett · Inlägg av **Harkett** » 9 augusti 2007, 14:09

Selma hade säkert en del sådan kunnskap, men man får inte glömma att det selma författar är just sagor.

Hurudant värderas finnkulturen i Värmland allmänt sett? Läser man olika författare kring sekelskiftet får man en relativt nedvärderande bild av skogsfinnarna.

Harkett skrev:
Besökte även Tiomilaskogen (mig veterligen en genuin finnskog). Såg där ett fallfärdigt torp som skall ha upprests av finnar. Ett besök på finncentret grannkommunen Torsby var inplanerad, men kom aldrig till stånd. Ekshärad anses inte vara den riktigt genuina finnbygden. Bibliotekarien där menade att dessa fanns i väster (Torsby) och mer i öster (Rämmen).

Olof skrev:
Nej själva klarälvdalen upp till dalby/sysslebäck någonting, dvs där den breda dalgången med jordbruksmark slutar om man åker norrut respektive själva fryksdalen inklusive samhället torsby har nog haft en svensk bondebefolkning länge.

Bibliotekarien syftade nog på Torsby Finnkulturcentrum. Se:
http://www.finnkulturcentrum.com

Olof Trätälja · Inlägg av **Olof Trätälja** » 9 augusti 2007, 15:04

Harkett skrev: Bibliotekarien syftade nog på Torsby Finnkulturcentrum. Se:
http://www.finnkulturcentrum.com

Ja men själva finnkulturcentret har man placerat i centralorten, vilken alltså inte ligger i finnmarken. Torsby kommun är stor.

Denna karta fanns på deras hemsida, vilket tycks vara det område de främst behandlar:
http://www.finnkulturcentrum.com/V%E4rm ... finnar.jpg

Det bör kanske nämnas att denna finnskog, mot norska gränsen, inte var den som hade mest med bruken att göra, även om de nog producerade och sålde en del träkol. Det fanns också en omfattande finsk grupp på gränsen mot dalarna, dvs vid Rämmen, precis som bibliotekarien påtalade, och den var mer direkt inblandad i bergsbruket. De bosättningarna syns bättre på denna karta:

http://www.finnkulturcentrum.com/Mellan ... finnar.jpg

Olof Trätälja · Inlägg av **Olof Trätälja** » 9 augusti 2007, 15:34

Harkett skrev: Hurudant värderas finnkulturen i Värmland allmänt sett? Läser man olika författare kring sekelskiftet får man en relativt nedvärderande bild av skogsfinnarna.

Jag är inte så säker på att det finns någon allmänn värdering längre. Kulturen har varit försvunnen i över ett halvt sekel och hade dessförinnan varit på väg bort sedan länge. Det räcker nog för att försvinna från det allmänna medvetandet, idag handlar det om ett specialintresse och ett intresse för kulturinstitutionerna och då blir det en helt annan form av värdering.

Däremot var det ju så att invandringen åter kom igång efter att Finland blivit självständigt och i synnerhet mellan 1950-1975. I mitten av 70-talet kom krisen för järnverken. Men då handlar det ju inte längre om en egen kultur på det viset.

Harkett · Inlägg av **Harkett** » 9 augusti 2007, 18:42

Däremot var det ju så att invandringen åter kom igång efter att Finland blivit självständigt och i synnerhet mellan 1950-1975. I mitten av 70-talet kom krisen för järnverken. Men då handlar det ju inte längre om en egen kultur på det viset.

Nej, det handlar inte om samma kultur. Den utdöda värmländska finnkulturen är inte samma som den invandrade generationens kultur. Nu är inte jag såpass gammal att jag minns när Arne Trankells utredning (SOU 1974:69) publicerades. Denna handlar om fördomar som svenskarna hade mot invandrargrupper. Jumboplaceringen här intogs av greker och finnar. Denna orsakade sura uttryck i den finska pressen (har jag läst boken). Du kanske minns denna tid på 1970-talet?

Olof Trätälja · Inlägg av **Olof Trätälja** » 9 augusti 2007, 18:59

Harkett skrev: Du kanske minns denna tid på 1970-talet?

Nej jag kan inte säga att jag minns den särskillt väl. Men av det jag minns så var nog fördomarna fler men fientligheten betydligt mindre. Det fanns ju jobb åt alla så det uppstod ingen fientlighet på grund av att vissa tyckte att invandrarna kom och tog arbetena. Man skall också komma ihåg att det inte fanns särskillt många invandrargrupper då. Egentligen bara Finnar, Norrmän, Tyskar, Greker, Turkar och Italienare vad jag kan minnas. Sedan kom Iranierna, men det var först i början av 80-talet.