Mobiliseringstider -realistiska?

[mattias101]

Undrar om det genomfördes tester med mobiliseringstider på typ bat. storlek. Räknade man med att mobilisera till tiderna?

[MD650]

Undrar om det genomfördes tester med mobiliseringstider på typ bat. storlek. Räknade man med att mobilisera till tiderna?

Det gjorde man nog men man räknade med att mobilseringen inte skulle fortgå ostört. Att räkna med 100% mobbat förband var nog en dröm.

Man skall beakta att alla mobplaner och all övrig krigsplanläggning var väl genomarbetad. Man övade bl.a. under GU att genomföra mobövningar vid skarpa mobförråd.

[Viker]

Man skall beakta att alla mobplaner och all övrig krigsplanläggning var väl genomarbetad. Man övade bl.a. under GU att genomföra mobövningar vid skarpa mobförråd.

Hej
För att inte tala om alla KFÖ:er som genomfördes med inryckning till det egna skarpa förrådet.
Det var tider det...

mvh Christer

[MD650]

Hej
För att inte tala om alla KFÖ:er som genomfördes med inryckning till det egna skarpa förrådet.
Det var tider det...

mvh Christer

Precis!
Möjligen så kunde det varit så att det blev lite slentrian i planerna.

[Sarvi]

KFÖ? Mobförråd? När börjar det nostalgiska snacket om musköterna?

Skämt åsido: man hade ju selektiva beredskapshöjningar. Dvs alternativen var inte A-mob eller intet. Första steget var att inkalla förband med mycket kort mobtid, förband som kunde verka avskräckande på ett kuppanfall med begränsade resurser. Dvs det var div flygstridskrafter (jakt, E1), en del sjöstridskrafter, vissa KA-förband och förband för försvar av hamnar och flygfält. Hade man väl fått dom mobiliserade och insatsberedda skulle det vara betydligt svårare med kuppanfall > större resurser skulle krävas. Och den uppladdningen skulle förhoppningsvis snappas upp av underättelsetjänsten, och sedan förhoppningsvis leda till större mobilisering. A-mob var ju så att säga sista steget, då hade allting verkligen gått på röven.

Svagheten i systemet var nog inte så mycket mobtidernas realism som politikernas vilja att i tid beordra mobilisering.

[MD650]

Partiell mobilisering (P-mob) var före steget att beordra allmän mobilisering (A-mob). Steget innan P-mob var att man kunde kalla in viss nyckelpersonal.

[Urban]

När jag gjorde värnplikten fick man höra att vårt förband, 5. pansarvärnshelikopterkompani, skulle vara snabbmobiliserbart och därför tog man i stort sett ut enbart norrlänningar för detta förband då det var mobplacerat i Boden/norr om Boden. Tanken var även så att om man flyttade för långt söderut efter GU så skulle man tydligen bli omplacerat till annat förband. Det är min minnesbild iallafall.

Sedan var det ju snabb omsättning på dessa oxo, omplacering till lokalförsvar strax efter 30.

[MD650]

När jag gjorde värnplikten fick man höra att vårt förband, 5. pansarvärnshelikopterkompani, skulle vara snabbmobiliserbart och därför tog man i stort sett ut enbart norrlänningar för detta förband då det var mobplacerat i Boden/norr om Boden. Tanken var även så att om man flyttade för långt söderut efter GU så skulle man tydligen bli omplacerat till annat förband. Det är min minnesbild iallafall.

Det låter rimligt.
Många av gränsjägarförbanden och värnförbanden var lokalrekryterat.

[Stellan Bojerud]

Mobilisering

ÖB kunde utan regeringsbeslut höja bredskapen sålunda:
GIVAKT = Högsta beredskap med fredsorganisationens resurser
HEMVÄRNSBEREDSKAP - HEMVÄRNSLARM
MOBPLATSBEREDSKAP - Befäl och mobförberedare inkallas

Regeringsbeslut:
P-mob alternativ mindre (Gul)
P-mob alternativ större (Röd)
A-mob (Vit)

P-mob alt var kombinerat med kodord, t ex TAGE, som angav i vilken del av landet som P-mob skulle genomföras. P-mob kunde alltså varieras geografiskt och antalsmässigt.

Jag var under många år stabschef ARLANDA. Av våra värnkompanier var ett (452) snabbmobiliserande P-mob alt mindre och de övriga normalmobiliserande i A-mob.

I realiteten hade alla tre en slutmobtid som underskred sex (6) timmar. Detta genom att jag hade krigsplacerat personalen manuellt. Majoriteten var bosatta i MÄRSTA och de mest "långväga" i UPPLANDS-VÄSBY. Grupperna var sammansatta av folk som bodde på samma gata eller t o m i samma hus.

Vi genomförde KFÖ med dessa värnkomp i mitten av 1980-talet. Efter mob förflyttades de till HÄSTHOLMEN för skarpskjuting.

Den manuella krigsplaceringen fick såväl väntade som oväntade följder."Repgubbarna" hade roligt och det blev allmän förbrödring, vilket var förutsett. Krogarna i SIGTUNA och MÄRSTA fick högkonjunktur och fylldes med "gräsänkor", som raggade hejvilt. Efterfrågan på tonårspojkar sköt i höjden och många av dessa fick nya eller utökade erfarenheter på många områden.

Efter de glada "repgubbarnas" hemkomst ökade efterfrågan på äktenskapsrådgivning, vilket var något som jag inte förutsett.

När krigsplaceringar gjordes med dator var definitionen på lokalrekrytering att vederbörande var bosatt inom aktuellt militärområde.

Jag sorterade om hela Fo 44 mobverk (ca 25 000 personer) efter postnummer. Sedan krigsplacerade jag förbanden manuellt ett år före planlagd KFÖ samt inkallade omgående plutonchefer och högre till mobiliseringsgenomgång en dag, så att de hann bekanta sig med varandra. Det fungerade förträffligt - tills pengarna tog slut.

På 1980- och 90-talen kostade KFÖ med skyttekomp ca 1 miljon kronor. Dyrast var inom Fo 44 mobansvar luftvärnsbataljon 40/48, som kostade 18 miljoner, främst ammunitionskostnader. Annars var personalkostnaderna dominerande.

Tumregeln var att yrkespersonal kostade inget extra, reservofficerare 1 000 kr/dygn och värnpliktiga 500 kr dygn. Detta inkluderade alla kostnader för KFÖ exklusive artilleri- och luftvärnsammunition.

Jag var chef för territorialförsvarssektionen inom I 1/Fo 44 1993 - 1999. Första året hade jag 125 miljoner för repetitionsutbildning, de tre sista åren sjönk detta till 20 miljoner 1997, 5 miljoner 1998 och 325 000 kr 1999. Sistnämnda år repövades i princip bara hundar och hundförare samt endagars MG med fogruppstaber.

[Donkeyman]

Och jag tillhör dem som flera gånger gjort repmöte med mobilisering till "vårt" mobförråd. Jag var plutonchef och vill nog påstå att övningarna i de flesta fall var genomtänkta och givande. Men vi inom Ingenjörstrupperna hade ju väldigt "hands on" - uppgifter. Som nog var enklare att öva på meningsfullt sätt än inom många andra truppslag.

Fast repmötet var ju också en lång fest där en massa vuxna män samlades i skogen och hade kul. Jag kan bara rekommendera den på sin tid otroligt populära spelfilmen "Repmånad". Den är verkligen tagen direkt på kornet. Antagligen obegriplig för dagens ungdom men den skildrar en synnerligen handfast verklighet som alla män födda före si så där 1970 har upplevt.

[MatsB]

Fast repmötet var ju också en lång fest där en massa vuxna män samlades i skogen och hade kul. Jag kan bara rekommendera den på sin tid otroligt populära spelfilmen "Repmånad". Den är verkligen tagen direkt på kornet. Antagligen obegriplig för dagens ungdom men den skildrar en synnerligen handfast verklighet som alla män födda före si så där 1970 har upplevt.

Råkar man dessutom vara signalist och ha vistats på Polacksbacken i Uppsala, blir filmen en enda lång nostalgitripp.

[Robert Lindqvist]

Om vi pratar om andra hälften av 80-talet. Hur lång tid skulle en mobilisering ha tagit? Vilka förband var så kallade "snabbmobiliserade"? nån som kan ge lite exempel?

Hur stora styrkor skulle ha kallats in vid de olika allternativen P-mob mindre alt. större?

[MD650]

Om vi pratar om andra hälften av 80-talet. Hur lång tid skulle en mobilisering ha tagit? Vilka förband var så kallade "snabbmobiliserade"? nån som kan ge lite exempel?

?

Mobtiderna var 24-96 h beroende på förband.
Vissa värnförband, lvförband och normalt en bataljon i varje brigad var "snabbmobiliserade".

[FNP]

Om vi pratar om andra hälften av 80-talet. Hur lång tid skulle en mobilisering ha tagit? Vilka förband var så kallade "snabbmobiliserade"? nån som kan ge lite exempel?

Hur stora styrkor skulle ha kallats in vid de olika allternativen P-mob mindre alt. större?

Som Stellan skrev tidigare:

"ÖB kunde utan regeringsbeslut höja bredskapen sålunda:
GIVAKT = Högsta beredskap med fredsorganisationens resurser
HEMVÄRNSBEREDSKAP - HEMVÄRNSLARM
MOBPLATSBEREDSKAP - Befäl och mobförberedare inkallas

Regeringsbeslut:
P-mob alternativ mindre (Gul)
P-mob alternativ större (Röd)
A-mob (Vit)

P-mob alt var kombinerat med kodord, t ex TAGE, som angav i vilken del av landet som P-mob skulle genomföras. P-mob kunde alltså varieras geografiskt och antalsmässigt. "

Blir det svårt att ge några siffror, men ur minnet:

GIVAKT: Yrkesofficerare (16 000) +Civilanställda (15 000)+Inneliggande årsklass (45 000) = 85 000
HEMVÄRNSLARM: ca 80 000 HV män

A-Mob:
Armén: 600 000+
Marinen 75 000+ (KA 55 Fl 20)
FV: 75 000+
HV+DV: 100 000+

P-mob: Som exempel (från ett KA brigadförband) så innebar P-mob mindre ca 25-30% personalstyrka och P-mob större ca 50-60%:

Inom Marinen hade samtliga rustade stridsfartyg 24H beredskap, fartyg i depå ofta 48H tim beredskap, som grundberedskap. Inställelsetider prövades för dessa förband vid upprepade tillfällen och befanns i realiteten vara 1 -2 H för att kunna förflytta fartygen.
Normalt sett hade Flottans personal 48H tim mobtid undantaget vissa basförband med upp till 96H. För rustning av hjälpfartygsflottan krävdes därutöver dagar (isbrytare), veckor (färjor/fiskebåtar).
Inom KA förbanden hade normalt sett viss nycklepersonal inom framför allt sjöfrontsbatterierna 24H mobtid. Övrig personal 48/72 och i undantagsfall 96H.

Likaså kunde FV sprida den flygdugliga delen av fpl parken inom ett par timmar i grunberedskap. FV hade i övrigt mobtider liknande Marinen.

[MatsB]

Mobilisering


P-mob alt var kombinerat med kodord, t ex TAGE, som angav i vilken del av landet som P-mob skulle genomföras. P-mob kunde alltså varieras geografiskt och antalsmässigt.

Vilka P-mobs-kodord fanns? Jag känner till SÖREN, NORRE, VIDAR och ÖSTEN för de olika väderstrecken.