Trefaldig fallskärmsjägare död

[Lars Gyllenhaal]

Hej,

I Dagens Nyheter av idag (060224) publicerades delar av en mail från mig till DN:s familjeredaktion om Sivert Rune (Ron) Windh, frivillig fallskärmsjägare på allierad sida under andra världskriget. Eftersom texten enbart publicerats i pappersupplagan och inte kom med fullständigt (bl a strök man att han var från Hässleholm - ett inte oviktigt faktum eftersom han lämnade H. först som 15-åring) så kommer hela texten här nedanför. Som "trivia" för alla med specialintresse för fallskärmsjägare kan jag tillägga att Windh fick både de vanliga amerikanska och brittiska hoppvingarna plus de mycket ovanliga SFHQ-vingarna. OK, nu följer den text jag skickade till redaktionen:

Skånsk sabotör och rymdpionjär

Den sista intervjun fick hans gamla lokaltidning i Hässleholm. Reportern konstaterade i artikeln att "som svensk skrev han rymdhistoria, 45 år före Christer Fuglesang". Vem var han, hässleholmaren Sivert Windh (1922-2007) som sköt upp ett hundratal rymdraketer?

Som 20-årig sjöman på väg från Syd- till Nordamerika såg han döden i vitögat. En tysk ubåt kom upp till ytan vid Windhs fartyg. Ubåten besköt fartyget, som fattade eld. Sivert Windh lyckades ta sig i land. Sedan tidigare var han arg över beslutet att släppa tyska trupptransporter genom Sverige. Nu hade han även personliga skäl att ogilla Nazityskland och beslöt därför anmäla sig som frivillig mot Hitler. "Hade inte ubåten kommit upp så hade det nog inte blivit något för min del", erkände han.

I Amerika började han använda sitt mellannamn Rune, eftersom Sivert var krångligt, och blev så Ron Windh. Han utbildades vid "Vikingbataljonen" och landsteg med den i Normandie 1944 och var i strid fram till Belgien, där han sårades. Snart var han dock i aktiv insats igen och skulle fällas i fallskärm över Norge. Förbandet han då tillhörde var del av OSS, idag CIA. Windhs förbandschef William Colby blev senare chef för hela CIA.

Piloten tog fel och istället för att fällas över Norge fälldes Windh och fyra kamrater flera mil in på svenskt territorium, iklädda amerikansk uniform och beväpnade till tänderna. Windh lyckades dock hemlighålla att han var svensk. Efter att ha släppts av den svenska polisen kunde de fem fallskärmsjägarna ansluta sig till Colby i Norge och där sabotera flera tyska transporter. Efter krigsslutet erhöll Sivert det bevis om amerikanskt medborgarskap som man fick efter en hedersamt genomförd krigstjänstgöring. I sin näst sista intervju berättade han om tiden efter kriget: "Idag inser jag att tiden vid OSS blev min nyckel till rymdindustrin kan man säga. Som tack för min war service fick jag en gratis högre utbildning av den amerikanska regeringen. Jag fick så en möjlighet som jag nog inte hade fått i Sverige och kunde bli raketingenjör".

Sivert/Ron Windh deltog 1961 för första gången i uppskjutandet av en rymdraket. Men eftersom det inte skedde i NASA:s regi utan som del av flygvapnets rymdprogram så talade inte Windh offentligt om saken förrän 2007, för svenska Ny Teknik. Windh var slutligen en "Senior Launch Conductor and Staff Engineer". Han var totalt med om att skicka ut hundratalet raketer i rymden och fällde orden "no go" eller "go" vid start många gånger. Hans särskilda ansvarsområde var raketernas last: spionsatelliter.

År 1962 slog sig Ron och hans maka Arlene ned i det kaliforniska samhället Santa Ynez, nära hans rymdbas och USA:s mest danska stad, Solvang. Efter 1987 njöt han en stillsam pensionärstillvaro. Windh for då och då hem till gamla Sverige och hälsade på släktingar.

Efter att han för Ny Teknik berättat om sin rymdkarriär blev han uppringd av Norra Skåne och lyckades trots stora andningssvårigheter ge en sista intervju bara några timmar före han avled av cancer den 7 februari i år. Från dödsbädden sade Windh: "Mitt liv är snart slut, men det har varit ett spännande liv".

Det enda han klagade över, på sin vackra skånska, var att han på grund av yrkets sekretess inte kunnat vara så social.

Hustrun Arlene avled sju veckor före Ron. Närmast sörjande är dottern Annalisa och sönerna Glenn och Steven.

Hur undertecknad fann Windh? Genom en DN-artikel 1990 skriven av Gösta Olsson, i vilken det stod att amerikanska fallskärmsjägare av misstag fällts över Offerdal. Jag träffade sedan Windh vid tre tillfällen i samband med skrivande av böcker som tar upp hans frivilligtjänstgöring.

---

F.k. avlutades texten i DN med mitt namn och titeln militärhistoriker. Jag titulerar jag mig inte så. Jag är visserligen ledamot av Svenska militärhistoriska kommissionen men anser inte att jag därmed är militärhistoriker. För det krävs enl min åsikt särskild utbildning. Jag är inte utbildad militärhistoriker, inte ens historiker (har enbart genomfört "högre" studier i språk). Kort sagt var det DN som lade till titeln.

[Gutekrigaren]

Läste artikeln i morse, tack Lars för trevlig läsning!

Mvh Petter

[B Hellqvist]

Såg också artikeln! Trevligt att DN tog in den!

[Blixten]

Jag läste den också i DN. Givande läsning. Läser gärna mer! Tackar

[Lars Gyllenhaal]

Hej alla ovan o alla andra som läser detta!

Tack för de värmande orden!

F.k. har jag tipsat ett antal redaktioner om Windhs död och erbjudit gratis text och bilder.

Jag fick för en tid sedan en stor mängd fina och opublicerade bilder av Windh själv. Bilder som visar både vikingabataljonens och OSS vinterutbildning, med arktisk klädsel och specialutrustning.

Hittills har dock bara Norra Skåne, Ny Teknik och DN tagit in nyheten om hans död, och endast med en porträttbild per artikel.

Ett antal nya fascinerande uppgifter om Windhs person har nu tillkommit och jag kommer därför att göra ett till försök med några redaktioner om de skulle vilja ha ett rejält reportage med betoning på Windhs krigstjänstgöring och de nya bilderna, bl a av Windh tillsammans med Colby. Skulle ingen svensk tidning vara intresserad (tyvärr fullt möjligt säger mig min erfarenhet) kommer jag i alla fall att berätta dessa saker i en kommande bok på engelska (klar 2009?) om hela kriget i norr.

Bästa hälsningar,

Lars

[B Hellqvist]

Populär historia skulle kanske kunna vara intesserade?

[Lars Gyllenhaal]

Hej Hellqvist!

Tyvärr, de har tackat nej (dvs. inte hört av sig alls) både till detta uppslag och flera tidigare om IIVK.

Kommer ingen svensk tidning att vilja publicera det reportage jag skissar på så kommer jag här, i denna tråd, att lägga ut några opublicerade bilder av Windh.

Bästa,

Lars

[Stilleben]

Hej,
---------------
I Amerika började han använda sitt mellannamn Rune, eftersom Sivert var krångligt, och blev så Ron Windh. Han utbildades vid "Vikingbataljonen" och landsteg med den i Normandie 1944 och var i strid fram till Belgien, där han sårades. Snart var han dock i aktiv insats igen och skulle fällas i fallskärm över Norge. Förbandet han då tillhörde var del av OSS, idag CIA. Windhs förbandschef William Colby blev senare chef för hela CIA.

Piloten tog fel och istället för att fällas över Norge fälldes Windh och fyra kamrater flera mil in på svenskt territorium, iklädda amerikansk uniform och beväpnade till tänderna. Windh lyckades dock hemlighålla att han var svensk. Efter att ha släppts av den svenska polisen kunde de fem fallskärmsjägarna ansluta sig till Colby i Norge och där sabotera flera tyska transporter.-------------

En oerhört spännande episod också! För vad jag läst i din utomordentliga bok "Slaget om Nordkalotten" så var ju den svenska militären som "tillfångatog" amerikanerna (om jag nu minns rätt!) nära att bli skjutna av dem, eftersom dessa helt naturligt trodde att de var tyskar. I sista stund hörde de dock att det talades svenska!

Men det skulle också vara intressant att veta, hur beslutet att frige dem, beväpna dem på nytt och hjälpa dem över den norska gränsen, så att de kunde fullfölja sitt uppdrag, togs. För det är ju ingen tvekan om att detta var ett mycket grovt neutralitetsbrott!!! Och det hände i slutet av mars 1945, då visserligen utgången av kriget var givet, men långifrån avslutat.

Tyskarna kunde ju mycket väl ha vidtagit militära repressalier mot Sverige om detta, som sagt ovanligt grova neutralitetsbrott, kommit till deras kännedom.

Alltså: Vilka kontakter förekom med (ev.) regeringen, försvarsstaben o.s.v. och vart togs beslutet?

[Lars Gyllenhaal]

Hej igen!

Jag har bokstavligen de allra senaste dagarna fått en ännu mer komplett bild av Windh och inser nu att hans historia är ännu mer fantastisk än vad jag trodde. Han var inte den typen som skröt. Han uppsökte heller aldrig media och även för mig, som han litade på, underlät han att berätta en del spännande detaljer. Men genom hans barn m fl tror jag nu att jag kan skriva ner den kompletta storyn.

Jag meddelar här om någon tidning ger mig chansen, och länkar.

Stilleben - kort sagt får du nog svar på det mesta du funderar över i artikeln. Men en ledtråd skall jag ge dig direkt: C-byrån...

Bästa,

L

[Ori]

Jag hoppas verkligen att du får artikeln inklusive bilder publicerad någonstans, de små tjuvtittar du har bjudit på här har gjort mig riktigt nyfiken och intresserad ! Några intressanta bilder här hade också uppskattats, men jag förstår att eventuella artiklar, böcker osv går före i den kön.

--
Jörgen

[Stilleben]

Hej igen!

Jag har bokstavligen de allra senaste dagarna fått en ännu mer komplett bild av Windh och inser nu att hans historia är ännu mer fantastisk än vad jag trodde. Han var inte den typen som skröt. Han uppsökte heller aldrig media och även för mig, som han litade på, underlät han att berätta en del spännande detaljer. Men genom hans barn m fl tror jag nu att jag kan skriva ner den kompletta storyn.

Jag meddelar här om någon tidning ger mig chansen, och länkar.

Stilleben - kort sagt får du nog svar på det mesta du funderar över i artikeln. Men en ledtråd skall jag ge dig direkt: C-byrån...

Jag emotser verkligen din bok!

Mitt konstaterande ovan, alltså att Sverige begick ett mycket grovt neutralitetsbrott genom att tillåta Windh och hans kompisar att fullfölja sitt uppdrag, hänger samman med att Sverige trots att man på alla sätt stödde motståndsrörelserna i Norge och Danmark, ändå var angelägna om att inte medverka till något som kunde göra att tyskarna uppfattade oss som direkt krigförande! Och vad var då detta.......

Det finns från böckerna om denna tid flera exempel, där man i sin strävan att hjälpa Danmark och Norge gjorde en klar gränsdragning mot detta. Bl.a. betonades risken av att tyskarna kunde slå tillbaka genom att t.ex. från den danska sidan terrorbeskjuta de skånska kuststäderna, vilket de hade stora resurser till.

Så C-byrån....Verkligen oansvarigt om det inte hänskjöts till högre nivå!

[Wooster]

Hej Hellqvist!

Tyvärr, de har tackat nej (dvs. inte hört av sig alls) både till detta uppslag och flera tidigare om IIVK.

Kommer ingen svensk tidning att vilja publicera det reportage jag skissar på så kommer jag här, i denna tråd, att lägga ut några opublicerade bilder av Windh.

Bästa,

Lars

SMB med Pennan och Svärdet? Storyn låter som klippt och skuren för tidningen med det unika tryckteknologin.

Fast det kanske finns andra hinder.

Hoppas du blir publicerad någonstans, ser fram emot att läsa artikeln!

[Lars Gyllenhaal]

Hej Wooster!

Du har rätt men jag har blivit rätt "lack" av att samtliga relevanta dagstidningar (DN, SvD, SDS, SKD) tackat nej till en artikel om Windh. Det var förresten bara en av dem som hade ork att ens svara (numera någon sorts regel inom svenska media - man svarar endast om man är helt tvungen). Så lack att jag bestämt mig för att skriva en bok om Windh istället! När jag nu skall få tid till det..

Mvh,

L

[Wooster]

Hej Wooster!

Du har rätt men jag har blivit rätt "lack" av att samtliga relevanta dagstidningar (DN, SvD, SDS, SKD) tackat nej till en artikel om Windh. Det var förresten bara en av dem som hade ork att ens svara (numera någon sorts regel inom svenska media - man svarar endast om man är helt tvungen). Så lack att jag bestämt mig för att skriva en bok om Windh istället! När jag nu skall få tid till det..

Mvh,

L

Coolt! Då får jag hoppas du får tid väldigt snart istället

[Lars Gyllenhaal]

Igår hedrades Sivert/Ron Windh på flera sätt:

http://www.callutheran.edu/news/press_r ... ry_id=4087

Jag saknar Ron då och då. Hans osjälviskhet och milda, gemytliga sätt liksom hans härliga skånska (tydlig, inte grötig ) kommer jag aldrig att glömma.