Bf 110 - ett misslyckande?

Diskussioner kring militär utrustning och dess utveckling genom tiderna.
Christer Bergström
Medlem
Inlägg: 260
Blev medlem: 17 december 2005, 18:17
Ort: Sverige
Kontakt:

Inlägg av Christer Bergström » 9 februari 2007, 18:46

Belisarius skrev:Mja, även om Luftwaffe hade förfogat över fler Me-110 tror jag inte att resultatet varit annorlunda. Me-110:an var ett lätt byte för RAF.
Lätt byte? Knappast.

Luftwaffes mest framgångsrika jaktförband 1940 var ZG 76, som var utrustat med Bf 110:or. ZG 76 var det första Geschwader som nådde 500 luftsegrar. Messerschmitt 110:an var minst lika framgångsrik som 109:an under slaget om Storbritannien.

Jag har noggrant gått igenom myten om Messerschmitt 110:an och redovisar det ingående i 2006 års upplaga av "Luftstrid över Kanalen".

mvh

Christer Bergström

http://www.bergstrombooks.elknet.pl/

Användarvisningsbild
Ståhlspets
Medlem
Inlägg: 223
Blev medlem: 14 januari 2006, 04:26
Ort: Västerbotten

Inlägg av Ståhlspets » 10 februari 2007, 09:00

Nog hade Bf 110 problem med att fylla sin roll som ett eskortjaktplan under Slaget om England alltid och den erhöll ju tidvis oerhörda förluster i strider mot Hurricanes och Spitfires.

Den 15 Augusti 1940 tex som blev känd som den svarta torsdagen då sköts totalt 26 Bf 110 ned varav 19 st från ZG 76 och över 100 förlorades under denna månad.

Bf 110C fann sig ha svårt att skydda sina bombare enligt de direktiv som Göring utdelat och detta direktiv var den egentliga orsaken till de svåra förlusterna. Ännu värre fann det sig svårt att skydda sig själv och denna situation löstes så att Bf 109E fick skydda de båda flygplanstyperna.

Om Bf 110 fick utföra sina fria jaktuppdrag så klarade de sig bra mot de brittiska jaktplanen och om de fick dyka från hög höjd och avlossa en salva med sina kanoner så var detta förödande för motståndaren.

Totalt förlorades 229 Messerschmitt Bf 110 under Slaget om England och det största ässet var väl Major Erich Groth från II. /ZG 76 med 13 nedskjutna brittiska plan.

Under sen sommaren 1943 så utrustades Bf 110G-2 med raketer att användas mot de amerikanska bombarformationerna men hade ändå svårt med att lösa sina uppgifter.

II./ZG 26 opererade med den högeffektiva Me 410A i Oktober 1943 medans de andra två grupperna hade Bf 110G-2 tills i Mars 1944 och ZG 76 var på utrustade på samma sätt.

Men i slutet av 1944 så upplöstes till slut ZG 76 och deras piloter utgjorde grunden till det nyligen uppsatta III./JG 54 ”Grunherz”.

Christer Bergström
Medlem
Inlägg: 260
Blev medlem: 17 december 2005, 18:17
Ort: Sverige
Kontakt:

Inlägg av Christer Bergström » 10 februari 2007, 16:01

Ståhlspets skrev:Nog hade Bf 110 problem med att fylla sin roll som ett eskortjaktplan under Slaget om England alltid och den erhöll ju tidvis oerhörda förluster i strider mot Hurricanes och Spitfires.
Hela Luftwaffe tillfogades oerhörda förluster under slaget om Storbritannien. Bf 110 var förmodligen bättre än Bf 109 när det gällde att skydda bombplan från förluster under slaget om Storbritannien.
Ståhlspets skrev:Den 15 Augusti 1940 tex som blev känd som den svarta torsdagen då sköts totalt 26 Bf 110 ned varav 19 st från ZG 76 och över 100 förlorades under denna månad.
Här pratar jag om Bf 110-jaktplanen (Zerstörer), inte de Bf 110:or som användes som bombplan eller spaningsflygplan. Sammanlagt 185 Bf 110-jaktplan gick förlorade i strid under slaget om Storbritannien. Det är förvisso mycket, men i förhållande till hur många av motståndarens flygplan man sköt ned, så var Bf 110 troligtvis mer framgångsrik än Bf 109 under slaget om Storbritannien.

Visst gick många Bf 110-jaktplan förlorade den 15 augusti 1940. Men många av dessa var flygplan som skickats iväg från baser i Norge med enorma 1050-liters extratankar under buken (s.k. ”Dackelbauch”). P.g.a. ett tekniskt fel, gick dessa inte att fälla. När de sedan anfölls av brittiska jaktplan, blev dessa otympliga Messerschmittar ett lätt byte – bensinångorna i de nästan tomma extratankarna exploderade av bara en enda träff av en kula. Men detta är en engångsföreteelse. Samma dag vann en annan Bf 110-Zerstörergruppe, V.(Z)/LG 1, elva luftsegrar utan egen förlust.

Se denna bild på en Bf 110 med "Dackelbauch" - inget vidare att gå i jaktstrid med:

Bild

Under augusti 1940 fick tre Gruppen tyska jaktplan tas ur strid därför att de tillfogats så svåra förluster att stridsmoralen slagits i botten – II./JG 51, II./JG 52 och III./JG 52. Samtliga var utrustade med Bf 109:or.

Det tyska jaktförband som tillfogades de största förlusterna under augusti 1940, var Bf 109-utrustade II./JG 3, som under denna månad förlorade 16 jaktplan i strid mot endast 7 bekräftade luftsegrar.

De hårdast drabbade Bf 110-förbanden var under samma period II./ZG 76 och III./ZG 76, som förlorade vardera 13 flygplan i strid under augusti 1940. Men i gengäld förtecknade dessa förband mycket större framgångar. II./ZG 76 ”Haifischgruppe” hade en kvot på omkring fem luftsegrar på varje egen förlust.

Det mest framgångsrika tyska jaktförbandet under augusti 1940 var en annan Bf 110-utrustad Gruppe – II./ZG 26 ”Horst Wessel”, som förtecknades för runt 70 luftsegrar mot 6 egna stridsförluster. Även Bf 109-utrustade III./JG 26 ”Schlageter” förtecknades för runt 70 luftsegrar under augusti 1940, men till ett betydligt högre pris – 15 stridsförluster.

Under september 1940 förbättrade Bf 110-förbanden sina framgångar ytterligare: Under den månaden drog Bf 110-förbanden ännu mer ifrån Bf 109:orna i fråga om framgångar i förhållande till de egna förlusterna, och det blev ännu mer tydligt under de få uppdrag som Bf 110:orna flög i oktober 1940. Men därefter tvingade RAF:s tilltagande bombningar av tyska städer tyskarna att sätta in Bf 110:orna som nattjaktplan.

Om 15 augusti 1940 såg höga Bf 110-förluster, så var 2 september 1940 en av de svåraste dagarna för Bf 109-förbanden. Den dagen gick 23 Bf 109:or förlorade. Detta var också den dag då ZG 76 – som första jaktförband i Luftwaffe – nådde upp i ett sammanlagt antal av 500 luftsegrar – genom den rapporterade nedskjutningen av 17 brittiska jaktplan mot en enda egen förlust.

Ståhlspets skrev:Bf 110C fann sig ha svårt att skydda sina bombare enligt de direktiv som Göring utdelat och detta direktiv var den egentliga orsaken till de svåra förlusterna. Ännu värre fann det sig svårt att skydda sig själv och denna situation löstes så att Bf 109E fick skydda de båda flygplanstyperna.
Bf 110 hade inte svårt att skydda bombflygplanen enligt direktiv som Göring utfärdat. Dock var Bf 110 olämplig för näreskortuppdrag – vilket generalerna vid Engelska kanalen ibland tvingade ut 110:orna på i strid med Görings uttryckliga direktiv! I 2006 års upplaga av ”Luftstrid över Kanalen” har jag gått till originalkällorna och reder där ut vem som sade vad. Det var verkligen inte Göring som beordrade att Bf 110:orna skulle användas för något som de inte var avsedda för!

I ärlighetens namn tillfogades Bf 109-förband minst lika svåra förluster som Bf 110:or när även dessa tvingades till näreskortuppdrag, och inte heller detta ska man lasta Göring för.

Det är en myt att Bf 109:or beordrades att skydda Bf 110-jaktplan. Däremot eskorterades Bf 110-bombare av både Bf 109:or och Bf 110:or.
Ståhlspets skrev:Om Bf 110 fick utföra sina fria jaktuppdrag så klarade de sig bra mot de brittiska jaktplanen och om de fick dyka från hög höjd och avlossa en salva med sina kanoner så var detta förödande för motståndaren.
Med andra ord när Bf 110:an användes enligt det koncept de var avsedda för, och i enlighet med de direktiv som Göring utfärdade. Du kan skriva samma sak om Bf 109 contra I-16 på östfronten: Om Bf 109 fick utföra sina fria jaktuppdrag så klarade de sig bra mot I-16 och om de fick dyka från hög höjd och avlossa en salva med sina kanoner så var detta förödande för motståndaren.

Det finns många förenklade och felaktiga bilder av slaget om Storbritannien. En av de mer sentida är uppfattningen att Bf 109:an var det mest framgångsrika flygplanet under slaget. Detta stämmer inte. Ta en händelse den 18 augusti 1940 som exempel: Mer än 200 Bf 109:or från JG 2, JG 27 och JG 53 eskorterade 85 Ju 87:or från StG 77. Trots att Bf 109:orna flög högre och var många gånger fler än de brittiska jaktplan som gick till anfall, kunde de inte hindra britterna från att skjuta ned 16 Ju 87:or, och de förlorade själva 8 Bf 109:or, medan de sammanlagda brittiska förlusterna i den striden inskränkte sig till 3 förstörda och 8 skadade flygplan. Visst, detta är ett extremfall, men det finns gott om snarlika fall som visar att Bf 109:an inte alls gjorde så väl ifrån sig under slaget om Storbritannien som det ofta hävdas.

Jag är absolut inte ute efter att göra kommersiell reklam (jag skriver inte för att tjäna en massa pengar), men du kanske skulle vilja titta i de ganska utförliga redogörelser för detta som jag presenterar i 2006 års upplaga av ”Luftstrid över Kanalen”?

Användarvisningsbild
Ståhlspets
Medlem
Inlägg: 223
Blev medlem: 14 januari 2006, 04:26
Ort: Västerbotten

Inlägg av Ståhlspets » 10 februari 2007, 19:58

Det är intressanta fakta du presenterar måste jag säga. Det måste vara kontroversiellt i många kretsar det du skriver om att Bf 110 var det mest framgångsrika tyska planet då det anses ha misslyckats i Slaget om England och återfick sitt goda namn först då det övergick till nattjakttjänst.

Endast 7 av de 19 Bf 110 från ZG 76 som sköts ned den 15 Augusti 1940 var av typen Langstrecken Zerstörer Bf 110D.

Hur många av typen D som var utrustade med dackelbauch fälltanken kanske du vet antalet på ?, de resterande var Bf 110C.

Vad som kan tilläggas är att Erpr.Gr. 210 fick 3 av sina Bf 110D nedskjutna denna dag tillsammans med 3 Bf 110C från samma förband, vilket blir 26 st på samma dag.

Då Bf 109 förbanden var i strid betydligt mer ofta och i större antal än Bf 110 förbanden så undrar jag om dina siffror på 500 segrar för Bf 110 verkligen stämmer. Det förekom ju en oerhörd överskattning av segrarna från båda håll men Luftwaffes var värst har det ju framkommit på senare tid.

Att i propagandasyfte vissa tveksamma nedskjutningar blev godkända det får vi ju acceptera men i dessa siffror finns det med andra faktorer. Både RAF och Luftwaffe har stora skillnader i sina siffror och att Luftwaffe hade svårt att verkligen kunna få sina segrar konfirmerade det säger ju sig självt

Deras system med att det måste finnas ett vittne till segern var bra men inte felfritt och i de virvlande flygstriderna så påsköts ibland samma plan av flera piloter och segern tilldelades efteråt till flera piloter och till sist kunde aldrig få bevis i form av rester från flygplanet.

Luftwaffe påstod sig ha skjutit ned 3 058 brittiska plan mot den faktiska siffran som var 915. Alltså totalt 2 143 icke-existerande nedskjutningar och det gjorde att Luftwaffe och framför allt Jagdwaffes siffror var 3 gånger för höga.

Detta faktum gjorde att Luftwaffe och Göring trodde att de höll på att vinna slaget men sanningen var att de höll på att förlora det. Det var inte konstigt att Luftwaffe fick en chock då det som det trodde nästan utraderade RAF plötsligt kunde sända upp stora formationer och möta deras bombattacker.

RAF borde ha alla flygplansvrak på sin mark minus de som störtade i kanalen och sen hade ju även de så klart problematiken med flera piloter som tilldelades en seger för samma flygplan och att många skadade plan rapporterades in som nedskjutna.

Det råder dock inga som helst tvivel om att huvuddelen av anspråk på de segrar som lämnades in för bedömning skedde i god tro.

RAF ansåg sig ha skjutit ned 2 698 tyska plan mot den faktiska siffran som var 1 733 alltså en skillnad på 965 flygplan.

Christer Bergström
Medlem
Inlägg: 260
Blev medlem: 17 december 2005, 18:17
Ort: Sverige
Kontakt:

Inlägg av Christer Bergström » 11 februari 2007, 11:54

Ståhlspets skrev:Det är intressanta fakta du presenterar måste jag säga. Det måste vara kontroversiellt i många kretsar det du skriver om att Bf 110 var det mest framgångsrika tyska planet då det anses ha misslyckats i Slaget om England och återfick sitt goda namn först då det övergick till nattjakttjänst.

Det sistnämnda är en föreställning som blev ”allmän” först ett tag efter andra världskriget, ungefär samtidigt som uppfattningen om alla ”förlorade segrar” etc skapades av tyska generaler som sökte rättfärdiga sina egna misslyckanden genom att plocka fram diverse syndabockar. Tyska och brittiska dokument från andra världskriget ger inget stöd för uppfattningen att Bf 110 allmänt skulle ha betraktats som misslyckad under slaget om Storbritannien.

Brittiska dokument, stridsrapporter etc från slaget om Storbritannien visar att RAF betraktade Bf 109 och Bf 110 som två synnerligen farliga motståndare, utan åtskillnad.

Intressant nog har dock uppfattningen att Bf 110 var mer eller mindre ”värdelös” slagit igenom så mycket att det färgat vissa veteraners minnesbilder. Jag träffade en Bf 109-pilot vars förband förlorade 21 piloter av 33 under slaget om Storbritannien och frågade honom om hans uppfattning om Bf 110:orna. Han svarade: ”Zerstörerförbanden tillfogades fruktansvärda förluster. Våra förluster var måttliga eftersom vi hade Bf 109:or.”

En engelsk pilotveteran som jag intervjuade inför boken, gav uttryck för en lika nedlåtande syn på Bf 110:an. Då påminde jag honom om hans förbands första, chockartade möte med Bf 110:or, då halva formeringen blev nedskjuten. Jo, det höll han med om. När han sedan berättade om sina strider, återkom han till hur han blivit jagad av attackerande Bf 110:or och med nöd och näppe undkommit. Den enda konkreta minnesbild han hade som kunde stödja hans uppfattning om att Bf 110 var ineffektivt, var att ”de alltid gick in i försvarscirkel”. (Detta var en missuppfattning – Bf 110:ornas offensiva taktik var en s.k. ”Angriffskreis”, anfallscirkel.) Sköt han ner någon Bf 110:a? Nej…

Det finns dock gott om andra veteraner som intygar att Bf 110 verkligen var ett högeffektivt jaktflygplan.

De slutsatser om Bf 110 som presenteras i 2006 års ”Luftstrid över Kanalen”, är jag av någon anledning först med att lägga fram. Men speciellt kontroversiellt är det inte – åtminstone inte om man med kontroversiellt menar att det skapar kontroverser. Jag har diskuterat mina slutsatser med åtskilliga andra internationella flyghistoriker, och samtliga ”köper” mina argument utan invändningar – dock med förvåning över att ingen tidigare brytt sig om att undersöka saken närmare.
Ståhlspets skrev:Endast 7 av de 19 Bf 110 från ZG 76 som sköts ned den 15 Augusti 1940 var av typen Langstrecken Zerstörer Bf 110D. Hur många av typen D som var utrustade med dackelbauch fälltanken kanske du vet antalet på ?, de resterande var Bf 110C.
Samtliga 21 Bf 110:or ur I./ZG 76 som från sin bas i Stavanger/Norge skickades ut över Nordsjön den 15 augusti, var Bf 110 D utrustade med dessa stora extratankar. OBS! Inga andra Bf 110:or deltog på det uppdraget. De andra enheterna ur ZG 76 (Stab/ZG 76, II./ZG 76 och III./ZG 76) var förlagda till Normandie-området i Frankrike. Dessa är de förluster som I./ZG 76 tillfogades på detta uppdrag:

1940-08-15 Bf 110D Stab I/ZG 76 Ostküste England
Flugzeugführer Hptm Restemeyer, Werner vermißt
Bordfunker Uffz Eichert, Werner vermißt
Vermißt. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110D Stab I/ZG 76 Nordsee
Flugzeugführer Oblt Loobes, Gustav vermißt
Bordfunker Uffz Brock, Xaver vermißt
Absturz in See infolge Jägerbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110D 3155 M8+CH 1./ZG 76 Streatlam
Flugzeugführer Oblt Kettling, Hans-Ulrich gefangen
Bordfunker Obgfr Volk, Fritz gefangen
Notlandung infolge Jägerbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110D M8+EK 2./ZG 76 Nordsee
Flugzeugführer Fw Ladwein, Klaus gefangen
Bordfunker Obgfr Lenk, Karl †
Absturz in See infolge Jägerbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110D 2./ZG 76 Esbjerg
Flugzeugführer Uffz Richter, Bernhard verletzt
Bordfunker Uffz Geischecker, Hans †
Bruchlandung infolge Jägerbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110D 3./ZG 76 Nordsee
Flugzeugführer Lt Köhler, Heinrich †
Bordfunker Uffz Oelsner, Heinz †
Absturz in See infolge Jägerbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110D 3./ZG 76 Nordsee
Flugzeugführer Ofw Groening, Hans vermißt
Bordfunker Obgfr Hahn, Helmut vermißt
Vermißt. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110D 3./ZG 76
Uffz Meyer, Friedrich verletzt
Jägerbeschuß. Bruch ? %.
1940-08-15 Bf 110D 3./ZG 76
Gefr Pudlick, Josef verletzt
Jägerbeschuß. Bruch ? %.
Ståhlspets skrev: Vad som kan tilläggas är att Erpr.Gr. 210 fick 3 av sina Bf 110D nedskjutna denna dag tillsammans med 3 Bf 110C från samma förband, vilket blir 26 st på samma dag.
Erprobungsgruppe 210 var ett bombförband och dess förluster bör inte räknas in när vi diskuterar Bf 110:ans duglighet som jaktflygplan (Zerstörer). Men OK – ErprGr 210 genomförde två uppdrag den 15 augusti 1940. Det första riktades mot flygbasen Martlesham, som sattes ur spel i två dygn. Vid det tillfället eskorterades ErprGr 210 av Bf 110-jaktplanen i III./ZG 26 ”Horst Wessel”. De Hurricanes från 1, 17 och 32 Squadrons som sattes in mot angriparna, utsattes för attacker ur överhöjdsposition av de eskorterande Zerstörerplanen från III./ZG 26 ”Horst Wessel”. Fem Hurricanes blev nedskjutna och en sjätte tvingades till en nödlandning utan att tyskarna förlorade ett enda plan. På nästa uppdrag sattes Erprobungsgruppe 210 in mot flygfältet Croydon. Vid det tillfället skulle Bf 109-utrustade II./JG 52 svara för eskorten. Brittiska jaktanfall kostade Erprobungsgruppe 210 en förlust av sju Bf 110:or på det uppdraget.

Ståhlspets skrev:Då Bf 109 förbanden var i strid betydligt mer ofta och i större antal än Bf 110 förbanden så undrar jag om dina siffror på 500 segrar för Bf 110 verkligen stämmer. Det förekom ju en oerhörd överskattning av segrarna från båda håll men Luftwaffes var värst har det ju framkommit på senare tid.
Det stämmer säkerligen inte. Det är därför jag skriver ”luftsegrar” och inte ”nedskjutna flygplan”. Alla överdrev sina nedskjutningsanspråk. Men om man jämför Bf 110:ornas nedskjutningsanspråk med Bf 109:ornas, finns det ingen anledning att tro att det ena flygplanets flygare överskattade sina nedskjutningar i högre grad än det andra flygplanets flygare.
Ståhlspets skrev: Luftwaffe påstod sig ha skjutit ned 3 058 brittiska plan mot den faktiska siffran som var 915. Alltså totalt 2 143 icke-existerande nedskjutningar och det gjorde att Luftwaffe och framför allt Jagdwaffes siffror var 3 gånger för höga.
Detta stämmer inte. En stor del av de tyska nedskjutningsanspråken under slaget om Storbritannien gjordes av bombplansskyttar, vars nedskjutningsanspråk ofta vida överstiger de egentliga förluster som man tillfogat motståndaren. Detta av naturliga skäl: bombflygplanen är tvungna att fortsätta sin kurs så besättningen har oftast inte möjlighet att avgöra om ett beskjutet fiendeflygplan störtar till marken eller inte. Genom detaljerade studier av brittiska stridsrapporter, är det uppenbart att förhållandevis få brittiska jaktplan verkligen blev nedskjutna av tyska bombflygplan. Därtill inkluderar din siffra nedskjutningsanspråk av det tyska luftvärnet. Vidare anger din siffra antalet tyska nedskjutningsanspråk. I 2006 års upplaga av ”Luftstrid över Kanalen” går jag noggrant igenom alla dessa siffror och visar att det slutgiltiga antalet bekräftade luftsegrar som tillskrevs jakt- och Zerstörerförbanden, ligger inte mer än högst 20 % över Fighter Commands verkliga förluster.

Därtill är jag inte alls säker på att Fighter Command förlorade 915 jaktplan i strid under slaget om Storbritannien. Det är en vanlig siffra, men en noggrann genomgång av brittiskt källmaterial tyder på att siffran är högre än så. Enligt Wood och Dempster i ”The Narrow Margin” blev 1 140 brittiska jaktplan totalförstörda i strid 10 juli – 31 oktober 1940. Min egen genomgång av samtliga brittiska förlustrapporter under samma period gav en något lägre siffra, men högre än 915.
Ståhlspets skrev:Detta faktum gjorde att Luftwaffe och Göring trodde att de höll på att vinna slaget men sanningen var att de höll på att förlora det. Det var inte konstigt att Luftwaffe fick en chock då det som det trodde nästan utraderade RAF plötsligt kunde sända upp stora formationer och möta deras bombattacker.


Frågan är hur det skulle ha gått om Hitler hade lyssnat på Göring och fortsatt anfalla RAF:s markorganisation istället för att anfalla London.

Ståhlspets skrev: RAF ansåg sig ha skjutit ned 2 698 tyska plan mot den faktiska siffran som var 1 733 alltså en skillnad på 965 flygplan.


Jag har gått igenom varenda tysk flygplansförlustrapport under hela slaget om Storbritannien, och det finns absolut inget belägg för att Luftwaffe ska ha förlorat så många som 1 733 flygplan – vilket är den siffra som Churchill presenterade i sina memoarer kort efter kriget. Jag redovisar de faktiska siffrorna i 2006 års upplaga av ”Luftstrid över Kanalen”. (Jag är medveten om att detta låter som marknadsföring – men det är inte mitt syfte.)
Senast redigerad av 1 Christer Bergström, redigerad totalt 11 gånger.

Användarvisningsbild
predator
Medlem
Inlägg: 3612
Blev medlem: 4 september 2004, 15:22
Ort: Göteborg

Inlägg av predator » 11 februari 2007, 12:02

Vad för man tag i boken och vad kostar den ?

varjag
Saknad medlem †
Inlägg: 48101
Blev medlem: 24 april 2002, 12:53
Ort: Australien

Inlägg av varjag » 11 februari 2007, 12:34

Jag har Christer's 1:a upplaga i bokhyllan - och den största respekt för den noggrannhet och detaljrikedom som han uppenbarligen söker i sin författargärning. Vad beträffar Me 110 så har det alltid slagit mig hur brittiska synpunkter kommit att forma 'historien'. Det förkrossande 'betyg' som sattes på detta flygplan av RAF (och den brittiska propagandan 1940, ej att förglömmas!) saknade stöd i verkligheten. Eftersom britterna var först på plan bland segrarmakterna - har en massa tjafs från deras propaganda - blivit 'sanningar' i litteratur under efterkrigstiden. Skillnaden mellan den tyska 'Zerstörer-tanken' och ett renodlat jaktplan - var ju uppenbar. Idag skulle vi kanske kalla Me 110 för en 'intruder' och av alla de många flygplanstyper som byggdes för samma uppgift på 30-talet kan jag inte erinra mig någon - som fyllde uppgiften sä bra, Varjag

Användarvisningsbild
Ståhlspets
Medlem
Inlägg: 223
Blev medlem: 14 januari 2006, 04:26
Ort: Västerbotten

Inlägg av Ståhlspets » 11 februari 2007, 13:04

Den lista som finns ser ut så här:

I/ZG76, Bf 110D, Haupt. Restemeyer+skytt KIA
I/ZG76, Bf 110D, Oblt Loos+skytt KIA
I/ZG76, Bf 110D, Oblt Ketling+skytt MIA (kod M8+CH)

2/ZG76, Bf 110D, 2 MIA
2/ZG76, BF 110D, 1 KIA+1 WIA

3/ZG76, Bf 110D, Ltn. Kohler KIA+skytt KIA
3/ZG76, Bf 110D, 1 WIA,POW+1 WIA,POW

II/ZG76, Bf 110C, fate of crew not known
II/ZG76, Bf 110C, fate of crew not known
II/ZG76, Bf 110C, 1 KIA+ 1 KIA
II/ZG76, Bf 110C, 1 KIA+1MIA
II/ZG76, Bf 110C, 1 MIA+ 1 MIA
II/ZG76, Bf 110C-4, Oblt. Bremer+ 1 skytt MIA
II/ZG76, Bf 110C, Oblt. Wien+ 1 skytt MIA
II/ZG76, Bf 110C, Ltn. Hahn oskadad.

III/ZG76, Bf110C, Gruppenkommandeur Hptm. Dickore KIA+ 1 skytt MIA.
III/ZG76, Bf 110C, 1 MIA+ 1 MIA
III/ZG76, Bf 110C, Ltn. Miakich KIA+ 1 skytt MIA
Stab/ZG76,Bf 110C, Oblt. Knop MIA

Det skulle vara intressant om du publicerade boken på engelska och därmed få den samlade expertisen som nagelfar det du refererar till om att Bf 110 var det bästa jaktflygplanet. Jag menar svenskan är ju ett "smalt språk som inte många forskare kan läsa.

Christer Bergström
Medlem
Inlägg: 260
Blev medlem: 17 december 2005, 18:17
Ort: Sverige
Kontakt:

Inlägg av Christer Bergström » 11 februari 2007, 17:34

predator skrev:Vad för man tag i boken och vad kostar den ?
T.ex. för 341 kr här:

http://www.internetbokhandeln.se/bok.ht ... 9197589462

…men SMB har den ännu billigare för sina medlemmar.

Du kan läsa mer om boken på en av länkarna här:

http://www.bergstrombooks.elknet.pl/
varjag skrev:Jag har Christer's 1:a upplaga i bokhyllan - och den största respekt för den noggrannhet och detaljrikedom som han uppenbarligen söker i sin författargärning.
1983 års upplaga av ”Luftstrid över Kanalen”? Oj, oj, oj – glöm den snarast möjligt! Allvarligt talat – den kom ut 1983 och återspeglar den tidens forskningsnivå. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna, och 2006 års upplaga (som egentligen är en helt ny bok, om än med samma titel) täcker över massor av missar i 1983 års upplaga. Det är verkligen en helt annan bok!
Ståhlspets skrev:Den lista som finns ser ut så här: …
Ja, och med mer detaljer så här:


1940-08-15 Bf 110C Stab II/ZG 76 Broadlands
Flugzeugführer Uffz Röhrich, Rudolf †
Bordfunker Uffz Neymeyer, Theodor †
Jägerbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110C Stab II/ZG 76 Fl.Pl. Barneville
FF Oblt. Wrede, Karl
Bordfunker Uffz Kukawka, Richard verletzt
Bruchlandung infolge Feindbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110C Stab II/ZG 76 Fl.Pl. Cherbourg-West
Flugzeugführer Lt Hahn, Siegfried verletzt
Bordfunker Uffz Lehner, Willy verletzt
Notlandung infolge Jägerbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110C II/ZG 76 Kanal
Absturz in See infolge Jägerbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110C 4./ZG 76 Kanal
Flugzeugführer Oblt Wien, Max †
Bordfunker Uffz Diebold, Eugen vermißt
Absturz in See infolge Jägerbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110C-4 5./ZG 76
Flugzeugführer Oblt Bremer, Gerhard vermißt
Bordfunker Uffz Pauli, Leo vermißt
Vermißt. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110C M8+BP 6./ZG 76 Isle of Wight
Flugzeugführer Fw Birndorfer, Jakob †
Bordfunker Uffz Guschewski, Max gefangen
Notlandung infolge Jägerbeschuß. Flugzeugführer auf dem Boden abgeschoßen. Bordfunker verletzt. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110C M8+WP 6./ZG 76
Flugzeugführer Fw Wagner, Franz vermißt
Bordfunker Uffz Spörl, Fritz vermißt
Vermißt. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110C 2N+BC Stab III/ZG 76 Weymouth Bay
Flugzeugführer Hptm Dickoré, Friedrich-Karl †
Bordfunker Uffz Templin, Herbert gefangen
Absturz in See infolge Jägerbeschuß. Besatzung mit Fallschirm abgesprungen. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110C 7./ZG 76 Kanal
Flugzeugführer Uffz Kschamer, Herbert vermißt
Bordfunker Uffz Voigt, Heinz vermißt
Absturz in See infolge Jägerbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110C 7./ZG 76 Kanal
Flugzeugführer Uffz Haas, Alois vermißt
Bordfunker Gefr Hoffmann, Ernst vermißt
Absturz in See infolge Jägerbeschuß. Bruch 100 %.
1940-08-15 Bf 110C 9./ZG 76 Kanal
Flugzeugführer Lt von Miakich, Hans †
Bordfunker Uffz Tschoppe, Paul vermißt
Absturz in See infolge Jägerbeschuß. Bruch 100 %.

Som tidigare nämnt får man inte blanda ihop det uppdrag som Stab, II. och III./ZG 76 flög från Normandie mot södra England den 15 augusti med det uppdrag som I./ZG 76 (med Bf 110 D) flög från Stavanger/Norge mot norra England.

Som jag skrev i mitt förra inlägg, gjorde II./ZG 76 mycket bra ifrån sig samtidigt som de tillfogades dessa förvisso svåra förluster. Trots att delar av detta förband tvingades strida ur ett stort numerärt underläge, tillfogade de britterna ännu större förluster. II./ZG 76 ”Haifischgruppe” förlorade 8 Bf 110:or men rapporterade 18 luftsegrar – varav tre av Lt. Hans-Joachim Jabs och två av Hptm. Heinz Nacke. Då ska man veta att dessa Bf 110:or åstadkom detta under ett långvarigt näreskortuppdrag. I 2006 års upplaga av ”Luftstrid över Kanalen” återger jag en lång rapport från II./ZG 76 av detta uppdrag.

Som nämnt tidigare, gjorde andra Bf 110-utrustade jaktförband mycket bra ifrån sig den dagen: III./ZG 26 ”Horst Wessel” skyddade ErprGr 210 från att tillfogas några förluster och sköt ned 5 – 6 brittiska jaktplan utan egna förluster; V.(Z)/LG 1 förtecknades på fri jakt för 11 luftsegrar utan egna förluster.

Det är i sammanhanget viktigt att tänka på att Bf 110:ornas förluster den 15 augusti 1940 var exceptionellt höga, och att det även fanns dagar där Bf 109:orna tillfogades förluster av samma storleksordning. Jag har tidigare nämnt den 2 september 1940. Ett annat mörkt datum för Bf 109-förbanden var den 30 september 1940, då 26 Bf 109:or blev nedskjutna.

P.g.a. att Bf 110:an både hade mer ammunition och en betydligt större räckvidd än Bf 109:an, kunde Bf 110-förbanden stanna i strid mycket längre än Bf 109-förbanden; därför kunde också under ett enstaka uppdrag både antalet luftsegrar och de egna förlusterna för ett Bf 110-förband ibland bli högre än för enskilda Bf 109-förband. Men de ackumulerade resultaten för Bf 110-förbanden var i snitt bättre än genomsnittet för Bf 109-förbanden.

Det finns ett antal som jag skulle vilja kalla ”oförklarliga” bakslag i enskilda luftstrider (fall där ett förband jaktplan fick ordentligt på pälsen trots att det hade ett både numerärt och taktiskt övertag) under slaget om Storbritannien: I samtliga fall handlar det på den tyska sidan om Bf 109-förband.

Ståhlspets skrev:Det skulle vara intressant om du publicerade boken på engelska och därmed få den samlade expertisen som nagelfar det du refererar till om att Bf 110 var det bästa jaktflygplanet. Jag menar svenskan är ju ett "smalt språk som inte många forskare kan läsa.
Ja, det är meningen att den ska ges ut på engelska också. Jag har redan diskuterat mina slutsatser angående Bf 110 med en del av den internationella expertisen – t.ex. Robert Forsyth, Brian Cull, John Vasco, Claes Sundin, Morten Jessen och säkert några till som jag inte kan komma på nu – och samtliga har, när de fått ta del av mitt material, ”köpt” mina slutsatser. Men visst har du rätt – det ska bli mycket intressant när boken kommer en bredare läsekrets till del.

F.ö. en mycket intressant och trevlig diskussion! :)
Senast redigerad av 1 Christer Bergström, redigerad totalt 11 gånger.

Christer Bergström
Medlem
Inlägg: 260
Blev medlem: 17 december 2005, 18:17
Ort: Sverige
Kontakt:

Inlägg av Christer Bergström » 11 februari 2007, 18:14

Här är förresten en lista över II./ZG 76 "Haifischgruppes" luftsegrar på det omtalade uppdraget den 15 augusti 1940:

15.08.40 Hptm. Heinz Nacke 6./ZG 76 Hurricane 18.35

15.08.40 Lt. Hans-Joachim Jabs 6./ZG 76 Spitfire 18.35

15.08.40 Lt. Hans-Joachim Jabs 6./ZG 76 Spitfire ca. 18.40

15.08.40 Hptm. Heinz Nacke 6./ZG 76 Hurricane 18.40

15.08.40 Fw. Max Leschnig 5./ZG 76 Spitfire 18.40

15.08.40 Lt. Siegfried Hahn Stab II./ZG 76 Spitfire S.W. Salisbury: 4.200 m. 18.40

15.08.40 Uffz. Erich Weissflog 6./ZG 76 Hurricane 18.45

15.08.40 Fw. Max Leschnig 5./ZG 76 Hurricane N.W. Portland: 3.500 m. 18.45

15.08.40 StFw. Alfred Kühne 6./ZG 76 Hurricane 18.47

15.08.40 Lt. Hans-Joachim Jabs 6./ZG 76 Hurricane 18.50

15.08.40 Fw. Karl Langenberg 5./ZG 76 Spitfire 18.50

15.08.40 Uffz. Kurt Kunze 5./ZG 76 Spitfire 18.50

15.08.40 Fw. Heinrich Sauerwein 5./ZG 76 Blenheim 19.00

15.08.40 Uffz. Ernst Hammerl 5./ZG 76 Spitfire 19.01

15.08.40 Lt. Walter Borchers 4./ZG 76 Spitfire S. Salisbury: 3.500 m. 19.05

15.08.40 Fw. Karl Langenberg 5./ZG 76 Hurricane 19.10

15.08.40 StFw. Adolf Schmidt 4./ZG 76 Spitfire 15 km. S. Insel Wight: 4.000 m. 19.15

Som synes en serie luftstrider som pågick under mer än 40 minuter.

Användarvisningsbild
Ståhlspets
Medlem
Inlägg: 223
Blev medlem: 14 januari 2006, 04:26
Ort: Västerbotten

Inlägg av Ståhlspets » 11 februari 2007, 18:25

De siffror för nedskjutna på båda sidor som jag skrivit om kommer sig från då de båda sidornas krigsdagböcker och andra arkiv öppnades efter kriget och dessa har sedan seriöst bearbetats av forskarna.

Nu avslutades Slaget om Storbritannien officiellt den 31 Augusti 1940 men din bok är bortom detta datum har jag förstått.

Det är ju oerhört märkligt att när det som du säger att Bf 110 förbanden glänste i strider med RAF så ansåg Luftwaffe att de skulle dras tillbaka och de drogs senare tillbaka pga höga förluster och att typen inte var bra nog.

Det är alltså någonting som inte stämmer med vad du påstår enligt min åsikt.

Dessa siffror finns för Bf 109 förbanden vs Hurricane, Spitfire förbanden.

333 Bf 109 förlorades totalt mot 272 Hurricane och 219 Spitfire eller totalt 491 brittiska jaktplan.

219 Spifire förlorades mot att 180 Bf 109 sköts ned av Spitfire.

272 Hurricane förlorades mot att 153 Bf 109 sköts ned av Hurricane.

Då det gäller Hajkäftsgruppens segrar så är det omöjligt att säga hur många det var som faktiskt sköts ner av denna grupp. Om man tittar på de samlade påstådda segrarna av Luftwaffe den dagen så går de inte alls att på något sätt få ihop. Hur som helst så var RAF:s totala förluster 14 Hurricanes nedskjutna med 7 piloter KIA och 13 skadade Hurricanes med 8 piloter WIA. Spitfire förbanden fick 11 Spitfire nedskjutna med 5 piloter KIA, 3 piloter blev WIA och 1 POW.
Senast redigerad av 1 Ståhlspets, redigerad totalt 11 gånger.

Användarvisningsbild
predator
Medlem
Inlägg: 3612
Blev medlem: 4 september 2004, 15:22
Ort: Göteborg

Inlägg av predator » 11 februari 2007, 18:42

Hur lång tid att varje plan över "kanalen" från både sidorna? Hurricane, Spitfire och BF109 och 110??

Christer Bergström
Medlem
Inlägg: 260
Blev medlem: 17 december 2005, 18:17
Ort: Sverige
Kontakt:

Inlägg av Christer Bergström » 11 februari 2007, 19:52

Ståhlspets skrev:De siffror för nedskjutna på båda sidor som jag skrivit om kommer sig från då de båda sidornas krigsdagböcker och andra arkiv öppnades efter kriget och dessa har sedan seriöst bearbetats av forskarna.
Nåja, historeforskningen går framåt. Som du själv säger, är arkiven numera öppna och tillgängliga för allmänheten. Jag har varit i arkiven i Kew (National Archive) och Freiburg (Bundesarchiv) - samt även åtskilliga privata arkiv som inehåller förbandsdokument som inte finns tillgängliga i de officiella arkiven - och studerat samtliga enskilda flygplansförlustrapporter på båda sidor under slaget om Storbritannien, och funnit att det saknas belägg för Churchills siffror. Modern forskning åberopar knappast längre Churchills felaktiga siffror.
Ståhlspets skrev:Nu avslutades Slaget om Storbritannien officiellt den 31 Augusti 1940 men din bok är bortom detta datum har jag förstått.
Du menar väl 31 oktober 1940? Ja, min bok sträcker sig även bortom detta datum, men de siffror jag här diskuterar handlar om perioden fram till den 31 oktober 1940.
Ståhlspets skrev:Det är ju oerhört märkligt att när det som du säger att Bf 110 förbanden glänste i strider med RAF så ansåg Luftwaffe att de skulle dras tillbaka och de drogs senare tillbaka pga höga förluster och att typen inte var bra nog.
Nu drogs inte Bf 110:orna bort därför att de hade tillfogats särskilt höga förluster, och absolut inte därför att de inte var ”bra nog”. Det saknas belägg för detta. Tvärtom drogs de bort från Kanalen därför att de var så bra: De tilltagande brittiska bombanfallen mot tyska städer hade en allvarlig effekt på den tyska civilbefolkningens förtroende för ledningen, och därför var det nödvändigt att förstärka nattjaktflyget. Således tog Göring sitt bästa jaktplan och använde det för detta synnerligen viktiga uppdrag.

(Däremot drogs flera Bf 109-förband bort därför att de tillfogats så höga förluster. Detta hände hela tiden under slaget om Storbritannien. När JG 27 drogs bort kring månadsskiftet september/oktober 1940, hade striderna enbart under september månad kostat denna eskader 29 Bf 109:or. Den tyska jakteskader som tillfogades störst förluster under september 1940 var JG 53 med 33 Bf 109:or förlorade. Även JG 3 och JG 51 tillfogades höga förluster under september 1940, med 24 resp. 20 Bf 109:or förlorade. Under samma månad förlorade ZG 26 25 Bf 110:or och ZG 2 förlorade 16 Bf 110:or.)

Allt talar för att om Göring haft fler Bf 110:or, hade han behållit dem vid Engelska kanalen. Bf 110-jaktplanen fortsatte att göra mycket bra ifrån sig vid Engelska kanalen in i det sista.

John Foreman skriver i sin bok ”Fighter Command War Diaries”, vol. 2, sid 44, om det uppdrag som ZG 26 flög den 28 september 1940: ”Det sista anfallet genomfördes mot 10 Groups område när en stor formation närmade sig Southampton. Denna visade sig bestå av Bf 110:or och de invecklades i strid med tre Hurricane-Squadrons utanför Selsey Bill. Hurricaneplanen fick stora problem med dessa tvåmotoriga jaktplan. Trots brittiska anspråk på tre förstörda och en skadad, gick inte en enda Messerschmitt förlorad. De tyska flygarna lyckades skjuta ned inte mindre än sex Hurricanes, där fem av piloterna också gick förlorade.”

Eric Clayton från 56 Squadron skildrar hur hans förband massakrerades av ZG 26 den 30 september 1940:

”Uppdraget var att ingripa mot en stor styrka som var på väg mot Westland-verken vid Yeovil. Vår Squadron steg för att anfalla några av de eskorterande Bf 110:orna och i den följande striden blev sju Hurricanes nedskjutna. Dock klarade sig samtliga piloter. Det var bara P/O Higginson (som nyligen anlänt till förbandet) som kunde rapportera en Bf 110 troligen förstörd. Detta var vår Squadrons sista större sammandrabbning med fienden under slaget om Storbritannien.”

Intressant nog tillerkändes ZG 26 sju luftsegrar, samtidigt som förbandet blev helt förskonat från egna stridsförluster den 30 september 1940. (I motsats till Bf 109-förbanden, som förlorade 26 jaktplan i strid den dagen.)

Bf 110:ans sista större jaktuppdrag över Kanalen ägde rum den 7 oktober 1940, då ZG 26 eskorterade Ju 88:or ur KG 51 mot Westlandverken i Yeovil. Britterna satte in sex hela Squadrons jaktplan, men endast få brittiska jaktplan lyckades bryta igenom jakteskorten. KG 51:s förluster inskränktes till två bombplan. Ju 88:orna tog sig fram till Westlandverken, som träffades av åttio bomber.
Under den utdragna jaktstriden blev 11 brittiska jaktplan och 7 Bf 110:or nedskjutna.

Detta var Luftwaffes sista större bombplansoperation mot mål på de brittiska öarna i dagsljus. I fortsättningen utgjordes Luftwaffes operationer över England uteslutande av jaktbombanfall samt ”störningsflygningar” av enstaka bombplan. Därmed minskade behovet av Bf 110:or som Zerstörerplan över de brittiska öarna – samtidigt med att nattjaktflyget var i ett skriande behov av fler Bf 110:or.

Ståhlspets skrev: Dessa siffror finns för Bf 109 förbanden och Hurricane, Spitfire förbanden.
333 Bf 109 förlorades totalt mot 272 Hurricane och 219 Spitfire eller totalt 491 brittiska jaktplan.
219 Spifire förlorades mot att 180 Bf 109 sköts ned av Spitfire.
272 Hurricane förlorades mot att 153 Bf 109 sköts ned av Hurricane.
Vilken är källan till dessa uppgifter?

Att endast 333 Bf 109:or och 491 Spits & Hurris skulle ha gått förlorade under slaget om Storbritannien, är helt enkelt inte korrekt. Eller vilken tidsperiod handlar det om? Hur jag än vrider och vänder på det, kan jag inte hitta någon period under slaget om Storbritannien då 333 Bf 109:or och 491 Spits & Hurris gick förlorade.

Luftwaffes Genst. 6. Abt. (IIIA) redovisade sammanlagt 549 Bf 109:or förstörda som ett resultat av fientlig aktivitet mellan den 1 juli och 31 oktober 1940. (Se t.ex. Jochen Prien et al i ”Die Jagdfliegerverbände der Deutschen Luftwaffe 1934 bis 1945”, Teil 4/5, sid 44.)

Mina genomgångar av samtliga flygplansförluster under slaget om Storbritannien gav resultatet att sammanlagt 534 Bf 109:or gick förlorade i strid över Engelska kanalen mellan den 1 juli och 31 oktober 1940 (därav 4 st före den 10 juli): 40 i juli, 198 i augusti, 191 i september och 105 i oktober.

Envar som gått igenom originaldokumenten vet att det är helt omöjligt att ange så exakta siffror över hur många flygplan som skjutits ned av vilken flygplantyp som du hänvisar till. Ofta visste inte ens den nedskjutne piloten vad det var som skjutit ned honom – för att inte tala om alla de fall där en pilot helt enkelt avskrevs som saknad.

Jag har gjort en liknande uppskattning – gällande statistik för perioden juli – oktober 1940 - på sid 420 i 2006 års ”Luftstrid över Kanalen”, men mitt resultat skiljer sig avsevärt från de siffror som du anger. Jag ger mig där inte på att dela upp de nedskjutna flygplanen i typer (vilket skulle bli alldeles för spekulativt), men vågar mig ändå på att uppskatta antalet i verkligheten nedskjutna fiendeflygplan av de olika jaktplantyperna. Min metod är att helt enkelt utgå från jaktflygarnas genomsnittliga överskattning av sina nedskjutningar och reducera respektive jaktplantyps nedskjutningsanspråk med denna kvot. Resultatet är att Bf 109:orna nog sköt ned betydligt fler brittiska jaktplan än vad din källa anger. Ändå ligger Bf 110:ornas resultat högre i fråga om antalet nedskjutningar per egen förlust.
Ståhlspets skrev:Då det gäller Hajkäftsgruppens segrar så är det omöjligt att säga hur många det var som faktiskt sköts ner av denna grupp. Om man tittar på de samlade påstådda segrarna av Luftwaffe den dagen så går de inte alls att på något sätt få ihop. Hur som helst så var RAF:s totala förluster 14 Hurricanes nedskjutna med 7 piloter KIA och 13 skadade Hurricanes med 8 piloter WIA. Spitfire förbanden fick 11 Spitfire nedskjutna med 5 piloter KIA, 3 piloter blev WIA och 1 POW.
Vilken är din källa till dessa siffror?

RAF Fighter Commands förluster i luftstrid den 15 augusti 1940 var 33 jaktplan (20 Hurricane, 12 Spitfire och 1 Blenheim) och grupperar sig enligt det följande:

1 Sqn: 3 Hurricane
17 Sqn: 1 Hurricane
32 Sqn: 1 Hurricane
54 Sqn: 3 Spitfire
64 Sqn: 2 Spitfire
87 Sqn: 3 Hurricane
111 Sqn: 2 Hurricane
151 Sqn: 1 Hurricane
152 Sqn: 1 Spitfire
213 Sqn: 1 Hurricane
234 Sqn: 4 Spitfire
257 Sqn: 1 Hurricane
266 Sqn: 2 Spitfire
501 Sqn: 2 Hurricane
601 Sqn: 2 Hurricane
604 Sqn: 1 Blenheim
605 Sqn: 1 Hurricane
615 Sqn: 2 Hurricane

Av dessa gick 11 förlorade i den strid där II./ZG 76 ”Haifischgruppe” deltog, vilket dock inte betyder att samtliga sköts ned av II./ZG 76; så var bevisligen inte fallet.

Fighter Command registrerade den 15 augusti 1940 totalt 23 ”pilot casualties” - 13 piloter stupade, 3 tillfångatagna och 7 sårade. Din källa verkar ha fått det hela om bakfoten som anger endast en pilot tillfångatagen (PoW), medan antalet i verkligheten var tre - P/O Roberts från 64 Sqn samt P/O Hardy och P/O Parker från 234 Sqn.
predator skrev:Hur lång tid att varje plan över "kanalen" från både sidorna? Hurricane, Spitfire och BF109 och 110??
Bf 109 hade bensin för cirka 20 - 30 minuter över England om de kom från det område där Engelska kanalen är som smalast.
Bf 110 hade bensin för i princip minst ett par timmars strid över England, så Bf 110:or fick i regel avbryta p.g.a. ammunitionsbrist snarare än bensinbrist.
Ammunitionen till en Bf 109:as automatkanoner räckte för 7 sekunders eldgivning.
Bf 110:an hade tre gånger mer ammunition till sina automatkanoner.
Båda de brittiska jaktplanen Spitfire och Hurricane hade ammunition som räckte till 16 sekunders eldgivning. Eftersom Spitfire och Hurricane opererade över eget område, kunde de vara i strid i princip i upp emot 45 - 50 minuter innan bensinen tröt.

Med vänliga hälsningar

Christer Bergström

http://www.bergstrombooks.elknet.pl/

Användarvisningsbild
Per Andersson
Medlem
Inlägg: 1186
Blev medlem: 24 mars 2002, 21:51
Ort: Stockholm

Inlägg av Per Andersson » 11 februari 2007, 21:01

En hyfsad indikator på hur effektiv Bf 110 var är det faktum att den hölls i produktion kriget igenom.
Hade den varit usel så hade man knappast fortsatt att hänga på två DB 600 motorer på varje maskin, då tillgången på dessa motorer var något av en flaskhals för tysk flygplansproduktion.

Användarvisningsbild
Mathias Forsberg
Medlem
Inlägg: 2986
Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
Ort: Stockholm

Inlägg av Mathias Forsberg » 11 februari 2007, 21:26

Mycket intressant diskussion!

Skriv svar