Användning för svenska fallskärmsjägare
Användning för svenska fallskärmsjägare
Jag har en fråga som jag tänkt lite på gällande det taktiska bruket i krig av fallskärmsjägare i svenska försvaret.
Dessa skall ju användas främst för spaning och i andra hand sabotage, precis som de gamla lapplands- och norrlandsjägarna. För dessa finns/fanns en mängd spaningsplatser redan utsedda i fredstid längs de olika framryckningsvägarna från finska gränsen. Det borde inte heller vara speciellt svårt att hinna bemanna dessa under den förvarningstid som vi av naturliga skäl skulle ha fått.
Min fråga gäller då var det specifika behovet av att luftlandsätta soldater med fallskärm finns? Skulle de nyttjas först "längre in" i ett tänkbart krig, när större delar av Sverige redan ockuperats och behov fanns att få kunskap om förhållanden inne i dessa? Eller fanns det andra spaningsuppgifter i ett tidigt skede där just behovet av fjärrspaning var viktigt?
Dessa skall ju användas främst för spaning och i andra hand sabotage, precis som de gamla lapplands- och norrlandsjägarna. För dessa finns/fanns en mängd spaningsplatser redan utsedda i fredstid längs de olika framryckningsvägarna från finska gränsen. Det borde inte heller vara speciellt svårt att hinna bemanna dessa under den förvarningstid som vi av naturliga skäl skulle ha fått.
Min fråga gäller då var det specifika behovet av att luftlandsätta soldater med fallskärm finns? Skulle de nyttjas först "längre in" i ett tänkbart krig, när större delar av Sverige redan ockuperats och behov fanns att få kunskap om förhållanden inne i dessa? Eller fanns det andra spaningsuppgifter i ett tidigt skede där just behovet av fjärrspaning var viktigt?
Fallskärmsjägarna var tänkta att sättas in på operativt/strategiskt djup t.ex. in i Finland eller längre in. Syftet var att inhämta underrättelser på djupet av fiendens gruppering.
Några förband som benämndes lapplandsjägare har aldrig funnits. Däremot utbildade I 22 Lapplands jägarregemente fristående jägar- och gränsjägarkompanier som hade strid eller spaning som huvuduppgift.
K 4 utbildade norrlandsjägarbataljoner med uppgift att genomföra i huvudsak strid på djupet (läs östra Norrbotten).
I slutet av 90-talet började även I 22 utbilda norrlandsjägarbataljoner.
I början av 80-talet genomfördes försök på I 22 med fjärrjägarkompanier som var avsedda att sätta på djupet av fiendens gruppering likt fallskärmsjägare men då via marken.
Några förband som benämndes lapplandsjägare har aldrig funnits. Däremot utbildade I 22 Lapplands jägarregemente fristående jägar- och gränsjägarkompanier som hade strid eller spaning som huvuduppgift.
K 4 utbildade norrlandsjägarbataljoner med uppgift att genomföra i huvudsak strid på djupet (läs östra Norrbotten).
I slutet av 90-talet började även I 22 utbilda norrlandsjägarbataljoner.
I början av 80-talet genomfördes försök på I 22 med fjärrjägarkompanier som var avsedda att sätta på djupet av fiendens gruppering likt fallskärmsjägare men då via marken.
Det var detta jag hört rykten om och "fiskade" efter.MD650 skrev:Fallskärmsjägarna var tänkta att sättas in på operativt/strategiskt djup t.ex. in i Finland eller längre in. Syftet var att inhämta underrättelser på djupet av fiendens gruppering.
Är detta något som är/var officellt erkänt, då det tveklöst är lite kontroversiellt? I ett läge där Sovjetunionen började avancera genom Finland kunde man ju formellt sätt inte vara riktigt, riktigt säker på att de hade för avsikt att fortsätta västerut sedan.. Att man i detta läge luftlandsätter trupp både i Finland och längre österut är ju en ganska djärv operation, i alla fall med svenska ögon mätt.
-
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
- Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
Vet inte om luftlandsättningar i Finland hade varit så kontroversiella, det fanns ett antal förband i ÖN som hade "skarpa" grupperings platser på andra sidan gränsen. De flesta är numera dock nedlagda. Att svenska förband grupperade inne i Finland ingick också i flera taktiska "kartövingar" som jag deltog i i början av 90-talet.
Det övades med helikopter men det vanligaste sättet var att gömma sig i djupa skogen och låta de bolschevistiska horderna gå förbi - efter lagom tid så börjar man med spanings och "gerilla" verksamhet, då i den lede fi's bakre område.Gutekrigaren skrev:
Hur var detta tänkt att ske? Bkan? Eller ska kompanierna springa hela vägen?
Mvh Petter
MVH
Hans
Det finns en rolig anekdot från det inte så glada kalla krigets dagar. En lokalförsvarsbataljonchef på gränsen mot Finland håller en föredragning för ÖB.
-Första kompaniet är grupperat vid X med uppgift Y, andra kompaniet vid X2 med uppgift Y2, tredje kompaniet vid X3 med uppgift Y3, fjärde kompaniet vid Y4 med uppgift X4, femte kompanie..
-Men stopp och belägg för bövelen, en lokalförsvarsbataljon har ju bara tre kompanier!
-Jovisst herr General men när ryssen står här har grannen kommit.
I gränsområdet hade samordningen mellan det svenska och det finska försvaret skötts lokalt och inte via Helsingfors och Stockholm.
MVH
Hans
-Första kompaniet är grupperat vid X med uppgift Y, andra kompaniet vid X2 med uppgift Y2, tredje kompaniet vid X3 med uppgift Y3, fjärde kompaniet vid Y4 med uppgift X4, femte kompanie..
-Men stopp och belägg för bövelen, en lokalförsvarsbataljon har ju bara tre kompanier!
-Jovisst herr General men när ryssen står här har grannen kommit.
I gränsområdet hade samordningen mellan det svenska och det finska försvaret skötts lokalt och inte via Helsingfors och Stockholm.
MVH
Hans
När jag gjorde värnplikt i mitten av nittiotalet så var vi på en gemensam (och årligt återkommande) samövning/förevisningsvecka i Kalixtrakten för alla KB-elever på alla norrlandsförband. På en presentation nämnde ett befäl just tanken att svenska förband skulle kunna verka inne i Finland, men detta dementerades ganska kraftigt av nästa "talare", som möjligen gick med att det teoretiskt sätt skulle kunna skjutas artilleri över gränsen. Det kändes då som om ämnet var mycket känsligt.Kapten_Gars skrev:Vet inte om luftlandsättningar i Finland hade varit så kontroversiella, det fanns ett antal förband i ÖN som hade "skarpa" grupperings platser på andra sidan gränsen.
Förmodligen inte. Det var hemligt som allt annat.Rickard skrev:Det var detta jag hört rykten om och "fiskade" efter.MD650 skrev:Fallskärmsjägarna var tänkta att sättas in på operativt/strategiskt djup t.ex. in i Finland eller längre in. Syftet var att inhämta underrättelser på djupet av fiendens gruppering.
Är detta något som är/var officellt erkänt, då det tveklöst är lite kontroversiellt? I ett läge där Sovjetunionen började avancera genom Finland kunde man ju formellt sätt inte vara riktigt, riktigt säker på att de hade för avsikt att fortsätta västerut sedan.. Att man i detta läge luftlandsätter trupp både i Finland och längre österut är ju en ganska djärv operation, i alla fall med svenska ögon mätt.
Just i de trakterna gissar jag på att det inte hade skett så mycket brännande eller mördande då framryckningen från deras sida var tvungen att gå längs ett mycket litet antal vägar, som från svensk sida skulle ha sprängts sönder rejält innan och sedan minerats med en oerhörd mängd minor av olika typer. Gissningsvis skulle all befolkning i närheten av dessa vägar ha evakuerats långt tidigare.Psilander skrev:risken hande nog blivit att sovjet bränt och mördat rätt villigt om de framträngde genom en byggd med starka lokalförsvarstraditioner och vilja.
tryggve skrev:Om det är sant så är det ju faktiskt ganska anmärkningsvärt....Hans skrev: I gränsområdet hade samordningen mellan det svenska och det finska försvaret skötts lokalt och inte via Helsingfors och Stockholm.
MVH
Hans
Men det är kanske bara en god historia?
Inofficiellt kan det finnas viss sanningshalt i det påståendet.