Prästernas uppgift i stormaktstidens Sverige

Anonym · Inlägg av **Anonym** » 30 november 2005, 18:45

Vilka var prästernas två viktigaste uppgifter under stormaktstiden?

Marcus · Inlägg av **Marcus** » 30 november 2005, 18:57

Vad har du själv för funderingar kring deras uppgifter?

/Marcus

Anonym · Inlägg av **Anonym** » 30 november 2005, 18:59

De läste upp kungliga förordningar i sina predikningar och såg till att folket löd kungen. De såg ju också till att folket lärde sig att läsa och skriva men jag vet inte om det var prästernas viktigaste uppgifter

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 30 november 2005, 19:08

Anonym skrev:
Vilka var prästernas två viktigaste uppgifter under stormaktstiden?

Välkommen till Skalman förresten.

I Sverige inleddes folkbokföringen under 1600-talet, iallafall den första delen av detta sekel. Men vissa socknar eller församlingar hade en viss form av folkbokföring redan under 1500-talet. Det var i samband med Älvborgs lösen som alla uppgifter om hushåll, boskap, skörd skulle samlas in för exempelvis betala danskarna som hade tagit Bohus fästning strax norr om Göteborg. De längder som samlades in kan du hitta på http://www.svar.ra.se(svarskatalogen på riksarkivets hemsida). I samband med längderna som sköttes av prästerna var dels en uppbördslängd och dels en taxeringslängd.

Prästerna började på allvar sköta om bokföringen under 1600-talet, det var inget som prästerna egentligen inte önskade sig, de ville inte vara kontrollanter åt myndigheterna.

En bra länk som du kan titta på här följande.

http://www.rsv.se/folkbokforing/ovrigt/ ... 04141.html

Där står det bl a vad prästerna gjorde under 1600-talet.

Stefan

Stefan · Inlägg av **Stefan** » 1 december 2005, 09:19

Ja, den viktigaste uppgifter nämner du ju inte. Kristen själavård i vid mening...

Men det är helt riktigt att en mycket viktig uppgift var att "likrikta" folket, se till att de lojalt ställde upp bakom regeringens politik. Detta medelst att läsa upp info insänt uppifrån och dekret, samt i någon mån predikan.

Vet att det finns ett minst ett känt doktorsarbete som skrivs eller rent av är skriven på det temat. - Tyvärr missade jag just den föreläsningen pga olyckliga omständigheter.

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 1 december 2005, 14:27

Soldatinskrivning också, så fort Sverige behövde förstärkningar i armén så tog militären kontakt med sockenprästerna för att får reda på vilka som var "aktuella". På det viset hade prästerna en viktig ställning på lokal nivå, vilken egentligen hade sin början under Gustav Vasas regering, det s k indelta armén, men detta har väl förekommit trådar tidigare vad jag vet. Men utifrån prästerna så finns det ett bra exempel i Nordisk familjebok inom definitionen "indelta".

Från Nordisk familjebok("indelta"), 1911
Dessa utskrifningar, som före Gustaf II Adolfs tid företogos så ofta folk behöfdes, men som efter hans tillträde till regeringen (1611) blefvo årliga, förrättades af konungens tjänstemän med ledning af de längder, som uppgjordes af
prästerskapet. Utskrifningen skedde antingen efter mantal (hufvudtal), då en man uttogs af ett visst antal utskrifningsskyldiga, eller efter gårdtal, då en man uttogs för ett visst antal gårdar.

Den kursiverande texten försöker jag förklara ett ytterligare skäl till prästerskapets uppgifter under 1600-talet. Det var då man började att mantalberäkna gårdarna efter dess storlek, en bra bok som behandlar just befolkningens sårbarhet i samband med krig är Jan Lindegrens bok "Utmönstring och utsugning", han beskrev hur männen blev registrerade som soldater i samband med det 30-åriga kriget. Det var vuxna män, men även hemmahörande söner över 15 år och även lösdrivare blev bundna till att tjänstgöra armén.

De utskrifningsskyldige sammanslogos efter ena eller andra sättet i rotar,af hvilka hvar och en lämnade en man. Först uttogos alltid lösdrifvare, eller män utan fast bostad, eller tjänare, som icke voro i årstjänst. Befriade voro adelns gårdsfolk och i allmänhet de landbönder, som bodde inom frihetsmilen.

Eller slå upp i Nordisk familjebok på internet, http://runeberg.org/nf/

Stefan

Stefan · Inlägg av **Stefan** » 2 december 2005, 00:10

Stefan Lundgren skrev:Först uttogos alltid lösdrifvare, eller män utan fast bostad, eller tjänare, som icke voro i årstjänst.

Ah, precis vad jag länge misstänkt! Kärnan av den svenska armés soldater var alltså folk som i det civila var lösdrivare, bostadslösa samt diverse löst tjänstefolk.

Mxxx, mannamod och morske män var det ja.

Nu vill jag härmed inte ringakta den typiska svenska soldaten, utan snarare är detta en strålande upprättelse av personer som hamnat i marginalen. Att ALLA är värda en andra chans. Ja, detta är faktiskt en kraftfull lans för att tankar om jämlikhet och lika värde - inte bara är vackra ideal - utan något faktiskt och sant.

Donkeyman · Inlägg av **Donkeyman** » 2 december 2005, 03:07

Det fanns också en drivkraft för den som hade ambitioner. Deltagande i krig innebar möjligheter till karriär. Det vill säga att klättra i graderna (dvs på den sociala rangskalan). Det var väl inte så många som lyckades med den saken. Sannolikheten var väl större att man aldrig kom hem igen. Men möjligheten var där och lockade en och annan.

För den som befann sig på samhällets "botten" fanns inte så många andra möjligheter att faktiskt komma sig ett eller annat steg upp på skalan.

medundersåte · Inlägg av **medundersåte** » 2 december 2005, 16:12

Stefan skrev:Ja, den viktigaste uppgifter nämner du ju inte. Kristen själavård i vid mening...

Men det är helt riktigt att en mycket viktig uppgift var att "likrikta" folket, se till att de lojalt ställde upp bakom regeringens politik. Detta medelst att läsa upp info insänt uppifrån och dekret, samt i någon mån predikan.

Vet att det finns ett minst ett känt doktorsarbete som skrivs eller rent av är skriven på det temat. - Tyvärr missade jag just den föreläsningen pga olyckliga omständigheter.

Själavård med predikan och förvaltande av sakramentena (dopet, nattvarden samt möjligen bikten) var onekligen prästernas huvuduppgift. Här återfinns även bland annat nyckelmakten (syndernas förlåtelse och bannlysning).

Menar du Präst, stånd och stat: Kung och kyrka i förhandling 1642-1686 av Cecilia Ihse?
http://www.diva-portal.org/su/theses/ab ... l?dbid=437

/Kristofer

medundersåte · Inlägg av **medundersåte** » 2 december 2005, 16:18

Donkeyman skrev:Det fanns också en drivkraft för den som hade ambitioner. Deltagande i krig innebar möjligheter till karriär. Det vill säga att klättra i graderna (dvs på den sociala rangskalan). Det var väl inte så många som lyckades med den saken. Sannolikheten var väl större att man aldrig kom hem igen. Men möjligheten var där och lockade en och annan.

För den som befann sig på samhällets "botten" fanns inte så många andra möjligheter att faktiskt komma sig ett eller annat steg upp på skalan.

Angående prästerna och tjänstgöring i krigsmakten så var detta det bästa sättet att meritera sig för att få ett gäll som gav höga inkomster. Det fanns oftast mer präster än tjänster vilket gav en hård konkurrens där de som tjänstgjort som fältpräster alltså hade en fördel.

/Kristofer

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 2 december 2005, 17:56

En sak skall man har i åtanke också och det är att prästerskapet var socknarnas ansikte utåt, prästerna hade ju koll på vad dels hände i socknen och dels också var det beslutades på riksnivå. Låt oss tänka oss exempelvis Enåker socken i nordvästra Uppland eller Västmanland län att prästen var den ende i princip som kunde läsa i en socken. Då får man också räkna med att socknen hade runt 400-450 invånare under 1600-talet. Om jag tar hänsyn till folkmängdsuppgiften för 1749 och jämför den med 1810, så kan man på ungefär räkna ut hur mycket Enåker hade under 1600-talet. Det jag ville visa vad ett exempel på läskunnigheten och på den punkten var också prästen viktig.

Stefan

Christer Samuelsson

Stefan Lundgren skrev:Låt oss tänka oss exempelvis Enåker socken i nordvästra Uppland eller Västmanland län att prästen var den ende i princip som kunde läsa i en socken.Stefan

Vi i vårt århundrade känner inte till, de hos allmogen på 1600 talet allmänna färdigheterna beträffande att läsa och förstå skriven text. Har du några andra underrättelser om den saken?
Hälsningar
Christer Samuelsson

Torbjörn J · Inlägg av **Torbjörn J** » 2 december 2005, 18:47

Jag har fått uppfattningen att en hel del kunde läsa, inte minst då i katekesen som hade stor spridning och som det hölls husförhör på av prästerna.
Men också att man hade hustavlan att läsa på. Däremot skrivfärdigheterna ska ha varit sämre.
En lärare visade oss diagram över läsförmågans utveckling i Sverige nu i veckan men jag kommer inte ihåg var uppgifterna kom ifrån.
Det ska dock tilläggas att i de husförhörslängder han visade oss stod det antecknat av prästen ifall personen ifråga verkligen läste upp det,
eller rabblade upp ur minnet vad han/hon lärt sig sen barnsben.

/Torbjörn

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 2 december 2005, 19:14

Jag tog ett exempel på tidig 1600-tal och visserligen kunde vissa människor läsa då, men utgår man ifrån NE så skulle de första husförhöret hållas enligt den kyrkolag som kom 1686. De första längderna av husförhörslängder är från just den tiden runt sekelskiftet 1600- och 1700-tal. På http://www.skatteverket.se kan man får uppgifter när husförhörslängden startade för alla socknar i Sverige och det är ett fåtal som startade under 1600-talet. Tidigare under 1600-talet så känner jag till att prästerna kunde läsa och var en viktig funktion i socknarna.

Om läsning i skolorna

Från NE(folkskola)
År 1842 stadgades om allmän folkskola i Sverige. Långt innan denna skola kom fanns det emellertid en lagstadgad folkundervisning i vårt land. Denna var en uppgift för kyrkan, föreskriven i 1686 års kyrkolag.

Likaså husförhören inrättades i samma skollag från 1686, fr o m 1840-talet blev det obigatorisk för samtliga barn i Sverige. Innan dess kan man nästan utgå ifrån att analfatismen var påfallande större.

När husförhörslängder inleddes hos olika socknar(klicka på bokstav)
http://www.skatteverket.se/folkbokforin ... 03999.html

Det jag vill åsyftar på var att anafatismen var väl högre i Sverige innan husförhören inrättades. Alla kom inte in på de gymnasiumskolor som inrättades under 1600-talet, eller har jag kanske fel i det.

PS: När husförhörslängderna infördes hos ett urval socknar redovisas i forumet för "släktforskning"

Stefan

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 2 december 2005, 19:42

Torbjörn J skrev:Jag har fått uppfattningen att en hel del kunde läsa, inte minst då i katekesen som hade stor spridning och som det hölls husförhör på av prästerna.
Men också att man hade hustavlan att läsa på. Däremot skrivfärdigheterna ska ha varit sämre.
En lärare visade oss diagram över läsförmågans utveckling i Sverige nu i veckan men jag kommer inte ihåg var uppgifterna kom ifrån.
Det ska dock tilläggas att i de husförhörslängder han visade oss stod det antecknat av prästen ifall personen ifråga verkligen läste upp det,
eller rabblade upp ur minnet vad han/hon lärt sig sen barnsben.

/Torbjörn

Några socknar i Dalarna inledde tidigt med att införa husförhörslängder.
Dels får du lite uppgifter kring husförhörslängders införande i olika socknar i en tråd i Släktforskarforumet
Dels via länken till riksskatteverket där ovanför.

Nu har jag iallafall gjort det som jag har kunnat.

Stefan