När hade de flest flygplan, piloter, bränsle mm?
Kan man påvisa något speciellt tillfälle då Luftwaffe allvarligt försvagades och inte kunde återhämta sej ifrån?
När var Luftwaffe som starkast?
Luftwaffe torde väl ha fått en rejäl knäck under Slaget om Storbritannien? De matriella förlusterna kunde väl ersättas, men alla piloter? De måste ha förlorat stora mängder piloter, eftersom striderna skedde över kanalen eller England. En sådan stor förlust av veteraner har jag svårt att tro att Tyskland kunde ersätta, speciellt som kriget fortsatte på nya fronter med nya förluster.
Re: När var Luftwaffe som starkast?
Speciellt tillfälle; november 1943 kom Mustang P-51B, versionen med Merlinmotorn. Först då kunde allierad jakt följa bombplanen hela vägen till de avlägsna målen.Per-Erik Larsson skrev:När hade de flest flygplan, piloter, bränsle mm?
Kan man påvisa något speciellt tillfälle då Luftwaffe allvarligt försvagades och inte kunde återhämta sej ifrån?
Det var en springande punkt, antalet P-51B var inte stort då, men planet var den springande punkten inför framtiden, många tillverkades tämligen snabbt, det ser jag som tillfället du söker.
Amerikanerna tog succesivt över luftherraväldet från de tyska jaktplanen.
Tyskarna hade länge hög produktion på både jaktplan och bränsle, men de erfarna piloterna blev man kort på.
Man tvingade dem att fortsättta flyga stridsuppdrag, svårt mentalt uttröttade tills de avled nedskjutna.
Bättre, som de allierade gjorde, hade varit att dessa duktiga piloter skulle haft tidsperioder då de istället jobbade som flyglärare och kunde lärt de nya utifrån sina egna erfarenheter av strider, och dessutom, inte minst, fått vila från striderna.
Så var det inte, så de nya piloterna blev snabbutbildade av lärare utan riktig kunskap om hur kriget i verkligheten gick till uppe i luften.
De erfarna dog, de nya var inte mkt att ha i strid, vilket betydde mkt förluster av plan och piloter.
German front-line combat aircraft at selected dates sep 1939 - apr 1945.
Sep 1939: 2916
Aug 1940: 3015
Dec 1940: 2885
Jun 1941: 3451
Dec 1941: 2561
Jun 1942: 3573
Dec 1942: 3440
Jun 1943: 5003
Dec 1943: 4667
Jun 1944: 4637
Dec 1944: 5041
Apr 1945: 2175, Allierade tot: 46.752
Källa: World War II Data book, John Ellis
MVH
Sep 1939: 2916
Aug 1940: 3015
Dec 1940: 2885
Jun 1941: 3451
Dec 1941: 2561
Jun 1942: 3573
Dec 1942: 3440
Jun 1943: 5003
Dec 1943: 4667
Jun 1944: 4637
Dec 1944: 5041
Apr 1945: 2175, Allierade tot: 46.752
Källa: World War II Data book, John Ellis
MVH
Tack för dom siffrorna Battler. Jag har alltid varit en beundrare av Luftwaffes förmåga till 'come-backs' gång på gång under kriget och tabellen illustrerar detta väl.Battler skrev:German front-line combat aircraft at selected dates sep 1939 - apr 1945.
Sep 1939: 2916
Aug 1940: 3015
Dec 1940: 2885
Jun 1941: 3451
Dec 1941: 2561
Jun 1942: 3573
Dec 1942: 3440
Jun 1943: 5003
Dec 1943: 4667
Jun 1944: 4637
Dec 1944: 5041
Apr 1945: 2175, Allierade tot: 46.752
Källa: World War II Data book, John Ellis
MVH
Trots kollossala förluster i BoB rasade inte antalet stridsberedda fpl. med mera än ett drygt hundratal mellan augusti och december 1940. För att vid anfallet mot Ryssland igen ha ökat med 550 plan. Sex månader senare, i dec. 1941 - nås lågvattenmärket, man har minskat med 900 flygplan. Men till starten av sommaroffensiven 1942, bara sex månader senare - har Luftwaffe 'kommit igen' med ytterligare 1000 flygplan. En styrka som man i stort sett behåller, trots Stalingrad etc. och ytterligare kan öka med 1500 flygplan till Kurskoffensiven sommaren 1943 och ännu vid slutet av 1943 och fram till invasionen 1944 - redovisar man över 4500 stridsflygplan. Siffrorna efter juni 1944 blir dock alltmera meningslösa, man hade flygplanen - men ont om bränsle att öva flygare i dem - samtidigt som Tysklands reserver av erfarna strids-piloter sakta men säkert maldes sönder i krigskvarnarna. Som Bagheera påpekar - kom de amerikanska Mustangjaktplanen att bli det tyska jaktflygets baneman. Under de första sex månaderna 1944 utkämpades 'slaget' om luftherraväldet över Tyskland. Mustangerna vann - och Luftwaffe förlorade. Vad som fanns kvar - slösades bort på invasionsförsvar - och därefter blev de tyska insatserna alltmer sporadiska och ineffektiva då alltflera flygplan flögs av gröngölingar. Men det fråntar inte Luftwaffe äran av flera 'återhämtningar' - än kanske något annat flygvapen i luftkrigshistorien.
Varjag
I en annan tråd nyligen var det nån som la ut siffror som visade att majoriteten av de tyska jaktplan som engagerades - och förlorades, var egentligen inte i köttkvarnarna över Sovjet - utan i malströmmarna ovanför Tyskland, i kamp med eskortjaktplanen.
Man kanske skulle kunna hårddra lite och säga, att största vinsten med de massiva bombningarna av Tyskland blev inte i första hand effekterna på industrin, utan effekterna på Tysklands jaktflyg, som smalte bort just här...
Eller vad säger ni sakkunniga?
Och bombningarna blev riktigt effektfulla först i slutskedet när man koncentrerade dem på transportkapaciteten.
Man kanske skulle kunna hårddra lite och säga, att största vinsten med de massiva bombningarna av Tyskland blev inte i första hand effekterna på industrin, utan effekterna på Tysklands jaktflyg, som smalte bort just här...
Eller vad säger ni sakkunniga?
Och bombningarna blev riktigt effektfulla först i slutskedet när man koncentrerade dem på transportkapaciteten.
Albert Speer uttryckte i en intervju i slutet av 1970-talet att de intensiva bombningarna av Tyskland blev den andra front som ryssarna efterlyste att västmakterna skulle öppna under kriget. Tyskarna fick också lägga mycket stora resurser på att framställa luftvärnskanoner, bl.a. sin berömda 88 mm-pjäs, för att försvara hemlandet. De hade menade Speer, om bombkriget inte varit, bättre behövts vid den ryska fronten för att bekämpa stridsvagnar.Stefan skrev:I en annan tråd nyligen var det nån som la ut siffror som visade att majoriteten av de tyska jaktplan som engagerades - och förlorades, var egentligen inte i köttkvarnarna över Sovjet - utan i malströmmarna ovanför Tyskland, i kamp med eskortjaktplanen.
Man kanske skulle kunna hårddra lite och säga, att största vinsten med de massiva bombningarna av Tyskland blev inte i första hand effekterna på industrin, utan effekterna på Tysklands jaktflyg, som smalte bort just här...
Eller vad säger ni sakkunniga?
Och bombningarna blev riktigt effektfulla först i slutskedet när man koncentrerade dem på transportkapaciteten.
Senast redigerad av 1 Stilleben, redigerad totalt 14 gånger.
::Clicky::mrvector skrev:Vad gick dessa taktiker ut på? *nyfiken*Fläsket skrev: Zahme Sau och Wilde Sau-taktikerna
Eller var det 1943?
/mvh Viktor
Javisst, jaktplans och pilotförlusterna, i väster var avgörande. Liksom Luftwaffe i Battle of Britain - hade dagraiderna som deluppgift, att TVINGA upp försvarsjakten till strid - så att den kunde nedgjöras. Mustangerna kom inte som 'daddor' åt bombplanen - dom kom 'looking for trouble'. I en grov förenkling kan man kanske säga att bombplanen utgjorde den lilla ostbiten i råttfällan - som blev det tyska dagjaktflygets grav. Under de sista månaderna 1943 - gnagde Luftwaffes jaktflygare hårt på ostbiten...men under 1:a halvåret 1944 slog fällan mest igen - och skillnaden var just den långbenta Mustangjaktplanen som kunde följa bombarna nästan vartsomhelst i Tyskland.Stefan skrev:I en annan tråd nyligen var det nån som la ut siffror som visade att majoriteten av de tyska jaktplan som engagerades - och förlorades, var egentligen inte i köttkvarnarna över Sovjet - utan i malströmmarna ovanför Tyskland, i kamp med eskortjaktplanen.
Man kanske skulle kunna hårddra lite och säga, att största vinsten med de massiva bombningarna av Tyskland blev inte i första hand effekterna på industrin, utan effekterna på Tysklands jaktflyg, som smalte bort just här...
Eller vad säger ni sakkunniga?
Och bombningarna blev riktigt effektfulla först i slutskedet när man koncentrerade dem på transportkapaciteten.
I detta sammanhang skall inte heller den tyska nattjakten förglömmas. Medan dagjaktens största triumfer firades de sista sex månaderna 1943 - hade nattjakten sina glansdagar...hmmm, skall nog vara 'ljusaste nätter' - från slutet 1943 till våren 1944, då RAF's nattbombplan led oerhörda förluster. Till de beundransvärda 'come-backs' som Luftwaffe gjorde - bör betonas de bägge 'bombkriserna' som de allierade tvingades bemästra. Den första var amerikansk, i oktober 1943 - då det stod klart att inte ens USAAF kunde 'bära' de förluster Luftwaffe åsamkade bombplanen. Och hela dagbombningstaktiken kom upp till allvarlig debatt. Den andra - drabbade RAF's Bomber Command i februari-mars 1944, då nattbombarnas förluster blivit av den arten att många ifrågasatte om man kunde fortsätta. Både USAAF och RAF - fortsatte, trots förlusterna - satte hårt mot hårt, och vann till slut. Men Luftwaffe var inte ur räkningen förrän någon månad efter invasionen. Varjag
Tack återigen för en god analys Varjag!
Luftwaffe, RAF och USAAF hade alla tre en otrolig förmåga att fortsätta trots dåliga odds. Också sovjeterna får man ge en eloge för moralen. Vi kan fortsätta med italienare och fransmän m.fl.. Det är väl på något konstigt sätt så att när du spakar ett flygplan så lurar du dig själv till att tro att du har kontroll över situationen...hur skall man annars förklara alla som har mött väldigt dåliga överlevnadssannolikheter? Kanske aningen OT.
MVH
Hans
Luftwaffe, RAF och USAAF hade alla tre en otrolig förmåga att fortsätta trots dåliga odds. Också sovjeterna får man ge en eloge för moralen. Vi kan fortsätta med italienare och fransmän m.fl.. Det är väl på något konstigt sätt så att när du spakar ett flygplan så lurar du dig själv till att tro att du har kontroll över situationen...hur skall man annars förklara alla som har mött väldigt dåliga överlevnadssannolikheter? Kanske aningen OT.
MVH
Hans
I princip all tysk jakt drogs väl bort från Sovjetunionen efter mitten på 1943, vilket gjorde att det sovjetiska flygvapnet fick det betydligt lättare. Ännu en effekt av bomboffensiven således....majoriteten av de tyska jaktplan som engagerades - och förlorades, var egentligen inte i köttkvarnarna över Sovjet - utan i malströmmarna ovanför Tyskland, i kamp med eskortjaktplanen.
I princip 'all' jakt - är nog fel. Man behöll 3-4 Geschwader där (JG 52, 54 och 5 bl.a.) -medan de Fw 190-utrustade attackflygarna blev 'befordrade' till jaktflygare ocksåAnkdamm skrev:I princip all tysk jakt drogs väl bort från Sovjetunionen efter mitten på 1943, vilket gjorde att det sovjetiska flygvapnet fick det betydligt lättare. Ännu en effekt av bomboffensiven således....majoriteten av de tyska jaktplan som engagerades - och förlorades, var egentligen inte i köttkvarnarna över Sovjet - utan i malströmmarna ovanför Tyskland, i kamp med eskortjaktplanen.
M.a.o. - när de fällt sina bomber - skulle dom sedan funka som jaktplan, en hart när omöjlig uppgift.....Varjag