Kunskap kontra intelligens

[Schwalbe]

Intelligenstest mäter ju förmågan att lösa logiska problem, men behöver det betyda att man uppfattas som intelligent?
Om en person skriver väldigt högt på ett sådant test, men spenderar hela dagarna med att spela gitarr så anses han väl inte som särskilt smart?
Om man däremot är väldigt kunnig inom ett teoretiskt område så uppfattas man väl som smart, även om man inte har skrivit högt på testet?

Har snabbtänkthet betydelse för om man är intelligent eller inte?
Jag menar en person som kanske inte tänker blixtsnabbt, kanske ändå kommer fram till väldigt bra slutsatser? Om man tar högskoleprovet tex så handlar ju det om att lösa uppgifterna under ganska stor tidspress, men då gallras ju dyslektiker bort ganska snabbt.
Jag tycker det verkar som om högskoleprovet fungerar som ett slags intelligenstest, trots att det kanske mer handlar om hur allmänbildad man är?

Vad krävs egentligen för att en person ska kallas för intelligent?

[Belisarius]

Jag tror du redan har gett dig själv svaret. "Intelligens" beror väldligt mycket på vilket sammanhang man sätter in det i. Ibland är det att vara bra på logiska problem, ibland är det att kunna mycket, ibland är det att ha en speciell förmåga som att kunna spela bra eller så ...

[Dûrion Annûndil]

Om man tar högskoleprovet tex så handlar ju det om att lösa uppgifterna under ganska stor tidspress, men då gallras ju dyslektiker bort ganska snabbt.

Det finns ett anpassat prov för just dyslektiker.

mvh -Dan

[Belisarius]

Om högskoleprovet, ja... Jag skulle nog inte se det som ett intelligenstest, mer ett kunskapstest. Visst, läsförståelsen och mattedelen är väl kanske inte nåt man bara 'kan', men även de färdigheterna kan övas in. Jag skrev 1.9 senast och ser inte det som någon som helst indikation på hur intelligent, eller inte, jag skulle vara.

[Schwalbe]

Jag skrev 1.5 på högskoleprovet.
Intelligenstest däremot tråkar ut mej- direkt jag ser ett börjar jag gäspa!
Jag är totalt ointresserad av vilken färgad triangel som är den nästa i följden.
Jag tror inte att folk uppfattar mej som särskilt korkad för det

[Hexmaster]

Mensa definierar någonstans intelligens som "förmåga att lösa problem som inte involverar tidigare kunskaper eller erfarenheter". Hur ofta löser man problem där man inte har någon som helst nytta av tidigare kunskaper eller erfarenheter? Deras test är rent logiska och abstrakta, oberoende av kultur, läskunnighet etc. Och då blir det också rutiga trianglar etc. Säkert rättvist på sitt sätt, men inte engagerande.

Deras ordförande beskrev en gång hur han kommit i kontakt med mensaner som gick upp i sina resp. specialintressen i så hög grad, att om han inte vetat att de var medlemmar så hade han inte kunnat gissa det... Säger väl det mesta.

[Sarvi]

Deras ordförande beskrev en gång hur han kommit i kontakt med mensaner som gick upp i sina resp. specialintressen i så hög grad, att om han inte vetat att de var medlemmar så hade han inte kunnat gissa det... Säger väl det mesta.

Min personliga övertygelse är att det enda som intelligenstest testar med någon säkerhet - det är just förmågan att utföra intelligenstest. Huruvida detta är att likställa med det som i folkligt benämns intelligens är jag inte övertygad om. För hugade spekulanter så finns det ett litet test på http://www.mensa.se/.

[Johan Matsson]

Får en känsla av att det är samma sak med högskoleprovet. Jag känner flera snillen som pluggat massor men som ändå skriver kasst på provet. Däremot kan man nog inte ta ifrån den som skriver bra på det att hon/han kan mycket och är smart. Nu har jag i och för sig inte gjort provet så jag skall väl inte yttra mig så mycket. Jag fick 121 på mensa när jag testade och det skall föreställa bra. Hann även med att byta blöjor på dottern och fixa lite käk åt barna under tidspresssen. Kanske ändå inget att skryta med.

[Hexmaster]

Lite tid över, kan dra till med ett längre svar på detta intressanta ämne...

Kärnfrågan först: Ju mer precisa definitioner av "intelligens" man försöker att få till, desto mer långsökta och mindre användbara tenderar de att bli. Den jag nämnde ovan, intelligens som helt frikopplad från kunskap & erfarenhet, är ett typiskt exempel; den har sina poänger, det går att mäta intelligens på ett mycket mer rättvist sätt om man exkluderar ordkunskap etc., men nog tycker de flesta att intelligens på något sätt har med kunskap & erfarenhet att göra, ändå? Eller är det något allmännare "smarthet" vi är ute efter, eller vad?

En viss Howard Gardner föreslog för några år sedan sju sorters intelligens: lingvistisk (språkkänsla), musikalisk, visuell/spatial (att tänka i bilder, även tredimensionellt), kroppslig/kinestisk (dansare, illusionister...), social, självkännedom och logisk-matematisk. En del tycker att det går inflation i intelligens-begrepp, varför inte lika gärna 17 eller 27, men å andra sidan så är det ju inte någon fysisk storhet vi mäter (á la storleken på intelligens-körteln) utan någonting som väl knappast kan uttryckas i siffror, hur många man än vill arbeta med: Hur bra man tänker.

Intelligenstest mäter ju förmågan att lösa logiska problem, men behöver det betyda att man uppfattas som intelligent?

"Hur man uppfattas", ja, det kan ju skilja sig rejält från hur man faktiskt är. Den som är utåtriktad och munter verkar helt klart intelligentare än den som sitter och mumlar i ett hörn. Å andra sidan så kan man fråga sig vem som får mest användning av sin intelligens... Å tredje sidan så saknas det inte exempel på "missförstådda genier" som säkert inte var lätta att tas med under sin levnad...

Jag menar en person som kanske inte tänker blixtsnabbt, kanske ändå kommer fram till väldigt bra slutsatser?

Någon hade gjort en undersökning där schackspelare på olika nivåer fick berätta om hur de tänkte under spelets gång. Det visade sig att stormästarna inte gick igenom fler drag än de andra, utan bara bättre drag. Om jag skall formulera en åsikt ur min egen erfarenhet så tycker jag nog att tankarnas hastighet och kvalité inte behöver ha mycket med varandra att göra; att tänka snabbt och att tänka rätt, ja, det är inte alltid samma sak.

Om man tar högskoleprovet tex så handlar ju det om att lösa uppgifterna under ganska stor tidspress, men då gallras ju dyslektiker bort ganska snabbt. Jag tycker det verkar som om högskoleprovet fungerar som ett slags intelligenstest, trots att det kanske mer handlar om hur allmänbildad man är?

Citerar Högskolverket: "Högskoleprovet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för högskolestudier". Ska man plugga på högskola är det väl en fördel om man inte är helt bakom, men dessutom krävs en del annat som inte behöver ha med den logisk/analytiska intelligensen att göra: förmåga att läsa och skriva svenska och engelska, allmänkunskap, och vad mer det nu är. Så man ska nog vara försiktig med att koppla det resultatet till intelligens eller "smarthet", av vilken sort det vara må.



(Gjorde också provet på Mensas hemsida en gång, är numer medlem.)

[Schwalbe]

En viss Howard Gardner föreslog för några år sedan sju sorters intelligens: lingvistisk (språkkänsla), musikalisk, visuell/spatial (att tänka i bilder, även tredimensionellt), kroppslig/kinestisk (dansare, illusionister...), social, självkännedom och logisk-matematisk. En del tycker att det går inflation i intelligens-begrepp, varför inte lika gärna 17 eller 27, men å andra sidan så är det ju inte någon fysisk storhet vi mäter (á la storleken på intelligens-körteln) utan någonting som väl knappast kan uttryckas i siffror, hur många man än vill arbeta med: Hur bra man tänker.





(Gjorde också provet på Mensas hemsida en gång, är numer medlem.)

Jag har fått uppfattningen att Mensa består av folk med logisk-matematisk intelligens- finns det inte risk att de missar en massa genier då?

[Hexmaster]

Jag har fått uppfattningen att Mensa består av folk med logisk-matematisk intelligens- finns det inte risk att de missar en massa genier då?

(Parentes: Det där "matematisk" står visserligen i Gardners definition men eftersom IQ-test sällan har med huvudräkning o.dyl. så skulle jag hellre kalla det logisk-analytisk, eller nånting annat med logik men utan matematik. Slut parentes.)

Till att börja med är det de översta 2 % som kommer med, genier är väl lite sällsyntare än 1 på 50...
Men det beror ju på hur man definierar "geni"; som "någon med mycket hög intelligens" brukar det vara, men då är man ju tillbaka vid den svåra, om inte omöjliga, definitionen av intelligens. Vet inte hur man skulle utforma ett test som får med alla som kan betraktas som "intelligenta, genier eller smarta i allmänhet" men däremot inga andra.

Kopplingen mellan genialitet och intelligens är ju inte heller självklar, en förf. påpekade att Albert Einstein inte var den intelligentaste fysikern vid sekelskiftet, men att ex.vis Poincaré (som skulle haft rekordet) ändå inte lyckades ända fram till relativitetsteorin. Varför? Någon sorts blockering, oförmåga att tänka i hur nya och hämningslösa banor som helst, så löd resonemanget. Vet inte om det stämmer i det fallet men rent generellt verkar det tilltalande.

[Johan Matsson]

Att bejaka ett djupt intresse kan leda långt, men att kämpa med saker som man inte kanske gillar blir i längden segt och resultaten kanske uteblir. Jag har just genomgått ett projekt som syftade till att riva gränser som de flesta av oss sätter upp runt oss genom livet, ju vuxnare vi blir. Ytan vi rör oss på blir mindre och mindre. Bänd upp dessa bommar och bejaka barnet i oss och där bakom, finnas det oftast en guldgruva av kreativitet.

[Sumsar]

Kopplingen mellan genialitet och intelligens är ju inte heller självklar, en förf. påpekade att Albert Einstein inte var den intelligentaste fysikern vid sekelskiftet, men att ex.vis Poincaré (som skulle haft rekordet) ändå inte lyckades ända fram till relativitetsteorin. Varför? Någon sorts blockering, oförmåga att tänka i hur nya och hämningslösa banor som helst, så löd resonemanget. Vet inte om det stämmer i det fallet men rent generellt verkar det tilltalande.

Ordet geni används om en person som har åstadkommit något, som verkar mycket invecklat och möjligen ingen annan antas kunna ha kommit på. Det ligger en viss grad av värdering i. Sådant styrs ofta av slumpen tror jag (omvärldens mottaglighet, ens egen skolning och världsåskådning med mera) men kanske även av intelligens.

[Hexmaster]

Nu har jag sen en tid tillbaka haft tillfälle att jämföra a) de som skriver på Skalman med b) medlemmar i Mensa samt c) folk i allmänhet, och jag är helt övertygad när jag påstår att åtminstone de flitigare skribenterna i detta forum utan tvivel befinner sig i den högra delen av intelligenskvoteringens normalfördelning. Så spana in http://www.mensa.se nästa gång ni inte har nåt för er.

[Widsith]

Intelligenskvot och allt det där (jag är också Mensa-värdig enligt svenska och danska Mensas test men förlorar konstant varje schackparti...), det finns också ett otal definitioner på vad intelligens är.
Förmåga till abstrakt tänkande.
Förmåga till att göra goda val.
Social anpassningsförmåga.
Hög förmåga att behandla information.
Förmåga att få höga poäng på IQ-test.
osv.

För den som gillar IQ-test kan det vara värt att prova
http://www.highiqsociety.org/noflash/no ... qtests.htm