Fraktioner inom Sovjets kommunistparti

Diskussioner kring händelser under kalla kriget, från krigsslutet till 1991.
Användarvisningsbild
Löwe
Medlem
Inlägg: 1525
Blev medlem: 11 september 2003, 12:27
Ort: Kalmar

Fraktioner inom Sovjets kommunistparti

Inlägg av Löwe » 10 mars 2005, 17:11

Så vitt jag förstått det fanns det två huvudsakliga falanger inom KPSS / SUKP(b) som var förkortningen för Sovjets statsbärande parti. Kommunistpartiet alltså.

Den ena falangen var den "hårda" falangen. Kännetecknande för den falangen var att man hade en ytterst oresonlig syn på politikerna i västvärlden över huvud taget, och i många fall en mer aggressiv utrikespolitik. Av senare nämnda skäl var man i den hårda falangen också mer välvilliga mot den revolutionära Kina, och erhöll deras stöd.
Några av programpunkterna var en stor militärmakt, kommandoekonomi inriktad på krigföring, samt en väldigt hård syn på ekonomi (svarta lådan-tänkandet*). Synen på vetenskap var väldigt selektiv, och all vetenskap som kunde uppfattas som borgerlig förbjöds.

Hit hörde exempelvis: Lenin, Stalin, Berija, Bresjnev, Andropov, Gromyko, Molotov, Tjernenko, Kamenev och Sinovjev .

Den andra falangen var den "mjuka" falangen. Även dessa var ofta fientliga mot Amerika och Israel, men aningen mer välvilligt inställda mot Västeuropa. Utrikespolitiken var mer av defensiv karaktär, och man skar sig oftare med Kina av ovan nämnda skäl. I många fall var man inställda på fredlig samexistens med fienden i väst.
Programpunkter som var tänkbara för den här inriktningen var en nerbantad militärmakt, blandekonomi inriktad på ekonomisk utveckling, och en mer kedjebaserad* syn på ekonomi. Man intog en betydligt liberalare syn på vetenskap och kultur, även om folk i gemen hölls i strama tyglar.

Till denna falang räknar jag: Chrustjov, Bulganin, Gorbatjov, Sjevarnadze, Kalinin, Plechanov och kanske även Kollontay.


Så hur som helst; är bilden riktig tycker ni, eller är jag bara på hojen igen? :D
Trotskij har jag inte tagit upp, eftersom han enligt mig inte kan sägas representera en långvarig falang inom partiet. Snarare en ultrahård falang som försvann ganska så fort efter Stalins utrensningar. Att Stalin hoppade fram och tillbaka mellan olika läger är väl också känt, men jag tycker ända att han passar bäst i hårdinggänget. Lenin hade väl en liberal syn på just vetenskap, men i övrigt tycker jag även han måste betraktas som en hårding.
Det intressanta är inte just enskilda individer, utan just det faktum att man istället för flerpartisystem; hade olika falanger inom ett enda parti. Naturligtvis inte officiellt, men det var inte det jag avsåg i frågan.

Så vad säger ni? :)

Svarta lådantänkande=när man mest ser på produktion och förädling, i väldigt hårt sätt att värdera ekonomi. Estetik har inget värde i det här tänkandet. Själva begreppet kommer av att man ser på förädlingsprocessen som en svart låda, det är intressant vad som händer i lådan, bara vad som går in och kommer ut.
Kedjebaserat tänkande=man tänker sig en kedja från tillverkare till konsument med olika mellanled. Man försöker på olika sätt skapa mervärde för konsumenten, utan att direkt producera någonting materiellt. Exempel kan vara genom ett trevligt bemötande av kunder, fräscha lokaler och en väl genomtänkt marknadsföring.

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 11940
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 10 mars 2005, 17:44

Intressant ämne, men jag undrar om det finns belägg på mer hårdföra sovjetiska fraktioner än de som är lite mjukare, eller är det bara din egen antagande? Jag är nog inte så "röd" så jag kan göra en sådana lista. :D :D :D

Stefan

Användarvisningsbild
Löwe
Medlem
Inlägg: 1525
Blev medlem: 11 september 2003, 12:27
Ort: Kalmar

Inlägg av Löwe » 10 mars 2005, 18:24

Nej, det finns väl inget konkret bevis. Men jag minns att Chrustjov i samband med sin avpolletering sade att han var så trött på "stålätarna". Det var hans öknamn för de som jag uppfattar som den hårda falangen.

Användarvisningsbild
Martin Lundvall
Medlem
Inlägg: 5323
Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
Ort: Mer Lund än Moskva
Kontakt:

Inlägg av Martin Lundvall » 12 mars 2005, 09:11

Det är väl inte så konstigt att det fanns olika fraktioner inom kommunistpartiet, fraktioner finns det i alla partier. Jag anser att bilden är mer komplex än så, de mjuka höll inte ihop och inte heller de hårda. Utrikesministern Sjepilov tillhörde den mjukare delen men blev ändå sparkad av Chrusjtjov.

Din framställning stämmer bra, men som alltid kan det ju inte bli helt "rent" Gromyko till exempel var mest intresserad av den västliga utrikespolitiken. Under Gromyko och Brezjnev var man inte heller på god fot med Kina.

/Martin

Frogman
Medlem
Inlägg: 1166
Blev medlem: 15 februari 2003, 22:27
Ort: Sverige

Inlägg av Frogman » 12 mars 2005, 10:41

Lysenko och hans växt-förädling förfalskning är ett bra exempel på hur Stalin agerade, den vetenskap som passade in i
politbyråns tankesätt fick resurser, även om det var ren nonsens. Chrustjev vill jag absolut ha bland dom hårdföra,
hans majs expriment var definitivt exempel på detta, typiskt Lysenko tänkande.
Har läst en del böcker senaste året om Sovjetiska flygplan och -helikoptrar, under Chrustjev så satsade man stenhårt på
raketer och missiler, bemannade flygplan och helikoptrar blev satta på undantag. En av Sovjetunionens stora export framgångar bland flygplan och helikoptrar var Mil-8 och vidare utvecklingen Mil-17, Mil-8:an utvecklades i smyg, man fick inte klartecken under Chrustjev och hans ledning
att bygga en helt ny helikopter utan Herr Mil fick istället säga att han gjorde en större uppdatering av Mil-4, vilken man
bara tog enstaka delar av till Mil-8:an, när Mil-8:an väl var klar och visades upp för Chrustjev som blev förtjust i den.
och beviljade serieproduktion. Tvärtom var det under Gorbatjov, då var man inte så välvilligt inställd
till uppdateringar, utan i perestrojkans spår skulle man utveckla nya helikopter modeller istället för att genomföra en uppdatering av Mil-17 vidare utvecklingen hette Mil-18, denna variant hade infällbara hjul (sparar bränsle pga lägre vindmotstånd) och var förlängd, ett exemplar byggdes, men någon serieproduktion beviljades inte för att man ville
satsa på en helt ny helikopter.

varjag
Saknad medlem †
Inlägg: 48101
Blev medlem: 24 april 2002, 12:53
Ort: Australien

Inlägg av varjag » 12 mars 2005, 11:57

Löwe är betydligt bättre bevandrad än jag i falanglabyrinterna inom SUKP. Men fram till Stalins död 1953 är det kanske inkorrekt att tala om falanger. De tidigare, inbillade som verkliga - hade mördats. Stalin höll ett järngrepp om Partiet efter 1937-39 och 'falangister' var väl medvetna om att varje uttryck av deviation från Stalins linje - kunde medföra omedelbar förpassning till Ljubianka's källare med påföljande nackskott och förpassning till kategorin 'personer som aldrig hade existerat'. Vilket hände med Kuznetsov och den tydligen mycket kompetente Voznesensky. Från omkring 1947 till Stalins död var 'eliten' runt honom så dödligt rädda för sina egna liv - att sykopantismen runt Stalin tog sig rent löjliga former. Men när 'Det Arbetande Folkets Hjälte's' hjärta hade upphört att slå - vädrade genast hovkamarillan morgonluft och det - kan nog sägas vara falangbildningens födelse. Då 'Stalins män' intresserat mig mest, kan jag inte yttra mig mycket om utvecklingen efter Chrustjov. Men vid Stalins bår fanns den där, med sovjetisk noggrannhet, rangordningsplacerade bilden av kamarillan, med 'kronprinsarna' strategiskt placerade NÄRMAST katafalken. De hårda männen är Berija, flankerad av Stalins gamla kompisar Molotov och Voroshilov - mera betydelsefullt - på Berija's vänstra sida står Malenkov (som efter Shdanovs död räknades som en möjlig kronprins). Den mjuka sidan fylles av Chrustjov, med Bulganin, Kaganovich och Mikojan. ALLA dessa sista fyra - var dödsrädda för Berija - som hade i sin hand polismakten att arrestera och mörda dem alla. Chrustjov och Bulganin bildade väl den första falangen - var målsättning var att till varje pris mörda Berija vilket också lyckades - men bara i konspiration med armén och inte minst Marskalk Sjukov, vars prestige fortfarande var skyhög. Till 'Krusse's och Bulle's' förtjänst måste man erkänna att detta 'maktövertagande' var det första i Sovjetunionen som inte ledde till en 'åderlåtning' av gigantiska proportioner. Voroshilov fick pension, Molotov skickades att skriva sina memoarer och Malenkov avpolleterades till chef för något avlägset kraftverk i Sibirien. Kaganovich och Bulganin dog naturlig död - en 'nyhet' i Stalins hov. Både Chrustjov och Mikojan har skördat lagrar i Sovjets historia.

Frogman
Medlem
Inlägg: 1166
Blev medlem: 15 februari 2003, 22:27
Ort: Sverige

Inlägg av Frogman » 12 mars 2005, 13:28

Berija hade begått alldeles för många brott själv för att kunna bli partiets högste, hans makt låg i att han och Josef pratade
Georgiska med varandra och båda hade många hemskheter på sitt samvete. Hans makt försvann när Josef dog...

Användarvisningsbild
Martin Lundvall
Medlem
Inlägg: 5323
Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
Ort: Mer Lund än Moskva
Kontakt:

Inlägg av Martin Lundvall » 12 mars 2005, 14:43

varjag skrev:Den mjuka sidan fylles av Chrustjov, med Bulganin, Kaganovich och Mikojan. ALLA dessa sista fyra - var dödsrädda för Berija - som hade i sin hand polismakten att arrestera och mörda dem alla. Chrustjov och Bulganin bildade väl den första falangen - var målsättning var att till varje pris mörda Berija vilket också lyckades - men bara i konspiration med armén och inte minst Marskalk Sjukov, vars prestige fortfarande var skyhög. Till 'Krusse's och Bulle's' förtjänst måste man erkänna att detta 'maktövertagande' var det första i Sovjetunionen som inte ledde till en 'åderlåtning' av gigantiska proportioner. Voroshilov fick pension, Molotov skickades att skriva sina memoarer och Malenkov avpolleterades till chef för något avlägset kraftverk i Sibirien. Kaganovich och Bulganin dog naturlig död - en 'nyhet' i Stalins hov. Både Chrustjov och Mikojan har skördat lagrar i Sovjets historia.
Har tryckfelsnisse smugit sig in eller har du bara försökt skriva allt på en gång? :) Avpolleterandet Malenkov, Vorosjilov och Molotov skedde 1957 medan likvideringen av Berija skedde redan 1953. De övriga medlemmarna i politibyrån gjorde inget försök att rädda Berija. Det rör sig helt enkelt om två skilda processer. Fast det visste du väl?

/Martin

varjag
Saknad medlem †
Inlägg: 48101
Blev medlem: 24 april 2002, 12:53
Ort: Australien

Inlägg av varjag » 13 mars 2005, 00:47

Jo Martin - jag använde en 'stor pensel' till målningen! Mvh, Varjag

Användarvisningsbild
Martin Lundvall
Medlem
Inlägg: 5323
Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
Ort: Mer Lund än Moskva
Kontakt:

Inlägg av Martin Lundvall » 13 mars 2005, 09:46

Misstänkte det, du brukar ju ha koll på Stalin och hans omvärld fast alla andra kanske inte har det.

/Martin

Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 4941
Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Inlägg av Dûrion Annûndil » 13 mars 2005, 11:26

Det här försöket att måla upp fraktionerna inom SUKP som "hårda" och "mjuka", är det bara spekulationer, eller finns det något konkret bakom detta? Visst fanns det fraktioner hela tiden efter Stalins död, men de var mer efter linjen "de som stöder person A, och de som stöder person B", inte fraktioner grundade på någon ideologisk ståndpunkt gentemot omvärlden. Och knappast har de någon kontinuitet, så att exempelvis "den mjuka" fraktionen till slut vann i och med "Perestrojka"...

Mvh -Dan

varjag
Saknad medlem †
Inlägg: 48101
Blev medlem: 24 april 2002, 12:53
Ort: Australien

Inlägg av varjag » 13 mars 2005, 11:55

Dûrion Annûndil skrev:Det här försöket att måla upp fraktionerna inom SUKP som "hårda" och "mjuka", är det bara spekulationer, eller finns det något konkret bakom detta? Visst fanns det fraktioner hela tiden efter Stalins död, men de var mer efter linjen "de som stöder person A, och de som stöder person B", inte fraktioner grundade på någon ideologisk ståndpunkt gentemot omvärlden. Och knappast har de någon kontinuitet, så att exempelvis "den mjuka" fraktionen till slut vann i och med "Perestrojka"...

Mvh -Dan
Som jag har fattat det fanns det underströmmar - som helt säkert försökte knuffa A eller B framför sig - men hela tiden sneglande på möjligheten att A eller B skulle falla. Och i sådant läge inte vara alltför komprometterade själva. Den verkliga klyftan tycks ha varit att de 'mjuka' oroade sig för ekonomins gradvisa stagnation och försökte flirta lite med diverse marknadsekonomiska reformer, medan 'de hårda' höll sig till den strikt marxistiska linjen. Längre än hit vågar jag inte - här börjar isen bli svag.....Varjag

Användarvisningsbild
Robert Sköld
Medlem
Inlägg: 2581
Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
Ort: Linköping/Motala
Kontakt:

Inlägg av Robert Sköld » 13 mars 2005, 13:07

Strikt marxistiska, menar du då den ortodoxa tolkningen av marxismen. Det vill säga marxismleninism i Stalins tappning?

/Robert Sköld

Användarvisningsbild
Donkeyman
Saknad medlem †
Inlägg: 3181
Blev medlem: 5 februari 2004, 18:29
Ort: Tromsø

Inlägg av Donkeyman » 13 mars 2005, 19:11

En liten detalj när det gäller den interna maktkampen och rangordningen inom Kreml.

På den tiden "det begav sig" ägnade de västliga iakttagarna timmar åt att studera i vilken ordning gubbarna stod uppställda på hederstribunen i samband med stora parader. Detta gällde inte bara de västliga nyhetskorrespondenterna utan också underrättelsetjänsterna. Förändringar i uppställningen speglade nämligen förändringar i rangordningen.

Användarvisningsbild
Martin Lundvall
Medlem
Inlägg: 5323
Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
Ort: Mer Lund än Moskva
Kontakt:

Inlägg av Martin Lundvall » 13 mars 2005, 19:32

Donkeyman skrev: På den tiden "det begav sig" ägnade de västliga iakttagarna timmar åt att studera i vilken ordning gubbarna stod uppställda på hederstribunen i samband med stora parader. Detta gällde inte bara de västliga nyhetskorrespondenterna utan också underrättelsetjänsterna. Förändringar i uppställningen speglade nämligen förändringar i rangordningen.
Jag är varken Kremlolog eller insatt i det, men har det inte visat sig att alla dessa gissningar var förgäves? Teoretisk gick det bra att förutse, men i det verkliga livet avgjorde slumpen var de olika ledarna hade placerat sig. Var någon borta dog man slutsatsen att den hade förlorat inflytande, men i själva verket kunde personen lika gärna vara sjuk.

/Martin

Skriv svar