Industriella lämningar
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11932
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Industriella lämningar
I UPPLAND
Ekebybruk
F d tegelbruk, numera en gymnasiumskola
Dannemora
Gruvområde
Ramhäll
Intakta byggnader, samt gruvlave kvar på marken
Brillinge
F d tegelbruk, numera håller halkbanan i Uppsala till där.
Molnebo
Järnindustri, byggnader finns kvar på platsen.
Det var några stycken till att börja med....Om nån har fler så går det bra att skriva ner dom.
Stefan
Ekebybruk
F d tegelbruk, numera en gymnasiumskola
Dannemora
Gruvområde
Ramhäll
Intakta byggnader, samt gruvlave kvar på marken
Brillinge
F d tegelbruk, numera håller halkbanan i Uppsala till där.
Molnebo
Järnindustri, byggnader finns kvar på platsen.
Det var några stycken till att börja med....Om nån har fler så går det bra att skriva ner dom.
Stefan
Bevarade 1800-talsbryggerier i Stockholm:
Stora Bryggeriet i Hornsberg (delvis mycket välbevarat)
S:t Eriks Bryggeri på Kungsholmen (bevarad fasad men förändrad interiör)
Hamburgs Bryggeri i Vasastan (mycket välbevarad exteriör, delvis bevarad rumsdisposition)
Grönwalls Bryggeri i City (endast fragmentariska delar av ett par ytterväggar)
Münchens Bryggeri på Södermalm (mycket välbevarad exteriör med pampigt läge)
Nürnbergs Bryggeri på Södermalm (fragmentariskt bevarade exteriörer av perifera byggnader)
Neumüllers Bryggeri på Södermalm (mycket välbevarad exteriör och rumsdisposition)
En trevlig heldagspromenad en vacker vårdag kanske. Rekommenderas att promenera i nämnd ordning.
/ Probstner
Stora Bryggeriet i Hornsberg (delvis mycket välbevarat)
S:t Eriks Bryggeri på Kungsholmen (bevarad fasad men förändrad interiör)
Hamburgs Bryggeri i Vasastan (mycket välbevarad exteriör, delvis bevarad rumsdisposition)
Grönwalls Bryggeri i City (endast fragmentariska delar av ett par ytterväggar)
Münchens Bryggeri på Södermalm (mycket välbevarad exteriör med pampigt läge)
Nürnbergs Bryggeri på Södermalm (fragmentariskt bevarade exteriörer av perifera byggnader)
Neumüllers Bryggeri på Södermalm (mycket välbevarad exteriör och rumsdisposition)
En trevlig heldagspromenad en vacker vårdag kanske. Rekommenderas att promenera i nämnd ordning.
/ Probstner
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11932
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Wira bruk i Roslagen, där jobbade min mormorfar en gång i tiden.
Ekolsund
Tegelbruk vid herrgården.
Salsta
Herrgård o f d tegelbruk
Sladdarön
Malmutvinning som ett engelsk bolag fick vittring på 1860-talet, men övergav det snabbt.
Untraviken
Energiverk med anknytning till Sthlm, trots att den låg vid Tierptrakten.
Stefan
Ekolsund
Tegelbruk vid herrgården.
Salsta
Herrgård o f d tegelbruk
Sladdarön
Malmutvinning som ett engelsk bolag fick vittring på 1860-talet, men övergav det snabbt.
Untraviken
Energiverk med anknytning till Sthlm, trots att den låg vid Tierptrakten.
Stefan
Då skulle jag vilja slå ett slag för Söderfors, bruket där är dock fortfarande i drift men det är inte någon nackdel, den historiska miljön blir bara mer levande.
http://www.soderfors.nu/bruksbilder.htm
http://www.soderfors.nu/bruksbilder.htm
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11932
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11932
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Stockholms länsmuseum har vissa fördjupningar om några industrier i länet.
http://www.lansmuseum.a.se
Stefan
http://www.lansmuseum.a.se
Stefan
Trevlig länk!
Vill också rekommendera Staffan Nilssons böcker Bryggeribyggnader – En studie i svensk industriarkitektur 1846–1918 och Bryggerier i Sverige, den sistnämnda (1983) mer detaljerad och därmed bättre lämpad som handbok när man snokar runt. Fanns i alla förr att köpa på t ex Stockholms stadsmuseum, men kanske utgått av åldersskäl.
/ Probstner
Vill också rekommendera Staffan Nilssons böcker Bryggeribyggnader – En studie i svensk industriarkitektur 1846–1918 och Bryggerier i Sverige, den sistnämnda (1983) mer detaljerad och därmed bättre lämpad som handbok när man snokar runt. Fanns i alla förr att köpa på t ex Stockholms stadsmuseum, men kanske utgått av åldersskäl.
/ Probstner
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11932
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Rosfors bruk
http://www.arbetsam.com/bildarkiv/jarnh ... osfors.htm
Altappen
http://www.altappen.se/historik/index.html
MVH
http://www.arbetsam.com/bildarkiv/jarnh ... osfors.htm
Altappen
http://www.altappen.se/historik/index.html
MVH
-
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11932
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Titta gärna om samlingen som jag samlade ihop från olika arkiv i tråden "Bruk". Det finns en del arkiv som finns tillgängliga för forskare att utforska i. I Gästrikland och Hälsningland finns det både dåtida och nutida sågverk som kan innehålla historiska anor.
Men sen finns det historiska industrier som dock inte har lämnat några spår.
I orten Finnerödja i norra Västergötland fanns det en gång i tiden ett sågverk i närheten av stationen. Från stationen till Skagersholm gods vid sjön Skagern gick en liten järnväg med spårvidden 600 mm. Sträckan var drygt sex kilometer och trafikerades endast under sommartid. Från sågverket transporterades timmer till hamnen i Skagersholm för vidare transport till hamnar kring Vänern. Ångloket fick namn från en f d godsherre på Skagersholm, Georg Camitz(han står bl a beskriven i Svenska män och kvinnor). I början på 90-talet gjorde min far och jag en liten inventering och fann inte ett dugg från detta industri. Förutom det som finns kvar är en del av sågverket, stationen och godset.
Stefan
Men sen finns det historiska industrier som dock inte har lämnat några spår.
I orten Finnerödja i norra Västergötland fanns det en gång i tiden ett sågverk i närheten av stationen. Från stationen till Skagersholm gods vid sjön Skagern gick en liten järnväg med spårvidden 600 mm. Sträckan var drygt sex kilometer och trafikerades endast under sommartid. Från sågverket transporterades timmer till hamnen i Skagersholm för vidare transport till hamnar kring Vänern. Ångloket fick namn från en f d godsherre på Skagersholm, Georg Camitz(han står bl a beskriven i Svenska män och kvinnor). I början på 90-talet gjorde min far och jag en liten inventering och fann inte ett dugg från detta industri. Förutom det som finns kvar är en del av sågverket, stationen och godset.
Stefan