Firandet av födelsedagar

sibiriska tigern · Inlägg av **sibiriska tigern** » 11 januari 2005, 16:19

Firandet av födelsedagar - i detta fall jesu födelsedag - och andra steg i livet, brukar väl anses som passages de rite, eller vad det nu kallas. D.v.s. inte härröra från den heliga historien (bibeln). Eller är detta bara något nationalromantiskt?

Olof Ekström · Inlägg av **Olof Ekström** » 11 januari 2005, 18:04

Att vadå? Beklagar men jag förstår över huvud taget inte frågan/påståendet...

sibiriska tigern · Inlägg av **sibiriska tigern** » 11 januari 2005, 22:01

Olof Ekström skrev:Att vadå? Beklagar men jag förstår över huvud taget inte frågan/påståendet...

Att själva firandet av begreppet födelsedagen är en äldre rit.

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 11 januari 2005, 23:44

Intressant fråga! När började man fira födelsedagar, och varför?

I Bibeln finns det nämnt några gånger; det var på Herodes födelsedag som Salome dansade för honom, och i 1:a Mosebok nämns hur faraos födelsedag firades: "Då höll han ett gästabud för hela hovet, och då upphöjde han i kretsen av hovet förste munskänken och förste bagaren". Så högtiden har åtminstone åldern inne.

Nu hamnar vi visserligen i en annan tråd, fast det är ju inte första gången

sibiriska tigern · Inlägg av **sibiriska tigern** » 12 januari 2005, 00:09

Det ska visst heta rites-de-passage och det är riter knutna till människans livsstadier, befruktning, födelse, könsmognad, giftemål, mogen ålder och död följd av livet efter detta; riter i livets steg. Nu vet jag inte om det finns ett svenskt ord annat än "passage-riter".

Jag slog upp "födelsedagsfirande" i NE och hittade intressant nog att kyrkofadern Origenes (185-254) motarbetade födelsedagsfirande...

Dûrion Annûndil · Inlägg av **Dûrion Annûndil** » 12 januari 2005, 02:18

elof skrev:Det ska visst heta rites-de-passage och det är riter knutna till människans livsstadier, befruktning, födelse, könsmognad, giftemål, mogen ålder och död följd av livet efter detta; riter i livets steg. Nu vet jag inte om det finns ett svenskt ord annat än "passage-riter".

Initiationsriter, eller Övergångsriter (eng: Rites of passage).

Olof Ekström · Inlägg av **Olof Ekström** » 12 januari 2005, 08:40

Aha - ja man kan väl anta att födelsedagsfirande är beroende av två saker, att man räknar år och att man har en kalender. Bägge delar finns förstås åtminstone i mellanöstern vid kristi födelse, vi vet ju att judendomen hade kalender redan då och att man firar pojkars tolfte påsk speciellt (för att ta ett trivialt exempel). Exakt när och var man börjat högtidlighålla födelsedagar som bemärkelser, det är en knivigare fråga. Jag har inte en aning. Om Origenes motarbetade seden kan det kanske antyda att det var något av en nymodighet. Några äldre exempel kan jag inte komma på.

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 12 januari 2005, 10:51

Olof Ekström skrev:Några äldre exempel kan jag inte komma på.

Jag nämnde två...

Olof Ekström · Inlägg av **Olof Ekström** » 12 januari 2005, 11:05

Oops, jag missar rätt ofta sista inlägget på en sida när en diskussion spiller över till nästa :-/

Så, första mosebok beskriver väl i så fall det äldsta vi kan peka på hittills? Ska vi bryta ut det här till en diskussionstråd i ett annat forum?

Hexmaster · Inlägg av **Hexmaster** » 12 januari 2005, 16:04

Veckans boktips verkar bli Linda Rannells Lewis Birthdays från 1976. Hittar den omnämnd på en del hemsidor, visserligen är dessa av det tröttsamt genomkristna slaget, men i citaten hittar jag inget som tyder på att själva boken inte skulle vara mer neutral och pålitlig än så.

Hur som helst:

Linda Rannells Lewis skrev: Birthdays have been celebrated for thousands of years. In early civilizations, where the development of a calendar made an organized reckoning of birth dates possible, the horoscopes of ruling monarchs, their successors and rivals had to be cast with care and birthday omens meticulously examined, for the prospects of the mighty would affect the prospects of the entire society. By the time of Ptolemy V this practice was well established: 'Ptolemy, the ever living, the beloved of Ptah, the son of the two Brother-Gods, was born on the fifth day of the month DIOS, and this day was, in consequence, the beginning of great prosperity and happiness of all living men and women

Ptolemaios V regerade 204 - 180 f.Kr, betydligt senare än den farao som omnämns i 1:a Mosebok, på Josefs tid, när det nu var mer exakt. (Sidan som jag hittade citaten på skriver typiskt nog att "Ptolemy V was an ancient Egyptian king"

)

Linda Rannells Lewis skrev: Birthday celebrations, even at this early stage (Babylon, vad jag förstår /Hex), were not strictly reserved for the great rulers. Society adapts for its communal use those practices of the elite which it admires and can afford. In the fifth century before Christ, the Greek historian Herodotus, describing the festivals of the Persians, wrote: 'It is their custom to honor their birthday above all other days: and on this day they furnish their table in a more plentiful manner than at other times. The rich then produce an ox, a horse, a camel, and an ass, roasted whole in an oven; but the poor produce smaller cattle.

Linda Rannells Lewis skrev: In Egypt households of the same period birthdays were celebrated similarly. A part of the family budget was set aside to buy birthday garlands and animals for sacrifice, just as we might plan to spend a certain sum for balloons, party hats, and an ice cream cake

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 13 januari 2005, 09:53

Jag är inte riktig hundra, men jag har för mig att den traditionella födelsedagsfirandes inleddes nån gång under 1700-talet.

Stefan