Gamla mustiga svenska svordomar

Diskussioner om språkhistoria, allmän språkvetenskap och den komparativa språkforskningen.
Skriv svar
Someone
Medlem
Inlägg: 400
Blev medlem: 15 maj 2002, 21:44
Ort: Svea Rikes Huvudstad

Gamla mustiga svenska svordomar

Inlägg av Someone » 3 juli 2002, 12:18

Läs och lär :)


alegast = buse
Asteropherus, Tisbe. 1609.

armling = fattig usling, stackare
Thet Nyia Testamentit på Svensko, 1526. Upp. 3:17.

armling = gnidare, girigbuk
Gustav Vasas Bibel, 1541. Syr. 14:3.

asot = frossare
Dalin, Främmande ord... 1871.

avhugg = avskräde, avskum
Gustav Vasas Bibel, 1541, 1 Kor. 4:13

avsinnig = dåraktig, oförståndig
J Bureus, Een warning... 1604

avskrapsfnas = avskum
Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.

avundsbälg = nedsättande benämning på någon som är full av hat
J Messenius, Blanckamäreta. 1614.

avveting = vanvetting
J Serenius, Dictionarium Suethico-Anglo-Latinum. Stockholm 1741.

ballio = usling
Dalin, Främmande ord... 1871.

basse = tölp
Strindberg, Folkungasagan. 1899.

beklickare = förtalare
A Guevara, Om Hoflefvernetz Förtret och Mödesamheet..., övers. av E Schroderus. Stockholm 1629.

beskriare = ryktesspridare
Gustaf Vasas Registratur 1-13 (1521-41), Stockholm 1861-89. 2:4.

beskönare = som ger falskt sken åt något
A Andreae, Förspråk till L. Petri Kyrkostadgar. 1587.

besnidare = prejare
Reyncke Foss, 1621.

betnos = arbgigga
G Cieglerus, Verldennes Spegel, övers. av A Laurentii. Stockholm 1620.

betnos = knarr, tvärvigg
J Stagnell, Ris-Bastugan. Stockholm 1755.

bickjuvalp = snorvalp
Stiernhielm, Wäst-Götha laghbook. 1663.

birhals = drinkare, suput
Riksregistraturen maj 1544.

bissehynda = sköka,
Alm. okvädningsord 1700

bladrare = pladdrare
Syrachs bok, Stockholm 1536. 10 (9:25).

blinning = blindstyre
Dahlin, Asteropherus. 1733-44.

blänkare = skrytmåns
Thorild, Samlade Skrifter. 1831

bolare = horbock
Comenius, Vpläste gyllene tungomål... 1640.
Gustav Vasas Bibel 1541. 5 Mos. 23:17.

bole = horbock
Gustav Vasas Bibel 1541. Hes. 8:14.

bolk = fyllkaja
Wieselgren, Neli Svecani. Lund 1946.

bondbumsa = grov kvinna
Dalin, Argus 1734:10.

bondepickelhäring = bondpajas
Hiärne, Rosimunda. 1665.

brackefnes = byxfisare
J Rondeletius, Judas Redivivus..., 1614.

bramarbas = skrävlare
Dalin, Främmande ord... 1871.

braskare = frossare
Black, Om then christeliga... Rostock 1599.

brassare = frossare
S Musaeus, Postilla, eller vtlegningen öffuer..., övers. av P Erici 1582, utgiven Stockholm 1606-08.

bratare = skrytmåns
L. Petri, Svensk Krönika. 1559.
Peder Svart, Gustaf I:s Krönika, förf. 1561, utgiven Stockholm 1870.

brillekrämare = bedragare
L. Petri, Svensk Krönika. 1559.

bryllerska = vimmelkantig kvinna
S Columbus, Vitterhetsarbeten, utgivna Uppsala 1856.

brödfrätare = person som frossar på bröd
Samuelis Pufendorf, Inledning till historien, övers. av P Brask. Stockholm 1680.

bucco = dumhuvud
Dalin, Främmande ord... 1871.

buffel = odåga
Samuelis Pufendorf, Inledning till historien, övers. av P Brask. Stockholm 1680.

bukbroder = medälskare
A Nicander, Vitterhetsarbeten, utgivna Uppsala 1874.

bukbroder = frossare
Johannis Magni, Svea och Götha Crönika, övers. av E Schroderus. Stockholm 1620.

buksyster = medälskarinna
Johannis Magni, Svea och Götha Crönika, övers. av E Schroderus. Stockholm 1620.

bumsa = otymplig, grov obildad kvinna
O Dalin, Then Swänska Argus. 2. Stockholm 1734.

burker = en som tar livet av människor för att sälja kropparna till någon anatom
Dalin, Främmande ord... 1871.

byrännare = landstrykare
E P Helsingius, Synonymorum Libellus. Stockholm 1587.

bälghund = drulle
Gyllenborg, Swenska sprätthöken. 1737.

böstare = bråkmakare
Almquist, Det går an. 1839.

bösvikt = skurk
Stockholms Stads Tänkeböcker, förf. 1578-83, utg. Stockholm 1945.

cockney = morsgris
Dalin, Främmande ord... 1871.

croquant = slyngel
Dalin, Främmande ord... 1871.

danker = lätting
Een Huus-Spegel, nyttigh så och lustig för Gambla och Unga. 1697.

dosmer = dumhuvud
J Stagnell, Den lyckelige Banqueroutieren. Stockholm 1753.

dottorello = viktigpetter
Dalin, Främmande ord... 1871.

dravelsman = usling
D Hansson Hund, Konung Erik XIV:s krönika. Förf. 1605, utg. 1847.

drickestut = drinkare
L Petri, Dialogus om then förwandling... Wittenberg 1587.
P J Gothus, Om Gudz barns eviga liff... Rostock 1602.

driftedjäkne = kringstrykande skolpojke
Linköpings biblioteks handlingar 2:312.

driftekarl = lösdrivare
A A von Stjernman, Samling utaf Kongl. Bref m.m. 3. Stockholm 1769.

driftekona = lösdriverska
O Laurelius, Then Swenska kyrckio-ordniningen, förf. cirka 1650, utg. Stockholm 1881.

dryckesbult = drinkare
Lustspelet Amman, Västerås 1756.

dräggläpp = ?
H Spegel, Guds werk och hvila. Stockholm 1685.

drög = tölp
S Brasck, Een Tragico-Comoedia om Apostlarnas Gärningar. Linköping 1648

drön = drönare, drummel
S Brasck, Een Tragico-Comoedia om Apostlarnas Gärningar. Linköping 1648

dröper = vekling
J Sylvius, Curtius Rufus. Stockholm 1682.

dröpsik = drummel
C Moraeus, Vitulus, thet är een lustigh fabula. Förf. 1680, utg. Uppsala 1876.

dröpsyl = slarver
Een Huus-Spegel, nyttigh så och lustigh för gambla och Unga. 1697.

drös = slampa, slarva, slamsa
J P Chronander, Bele-Snack. Åbo 1649.

dubbelsbult = dobblare och drinkare
O Laurelius, Then Svenska kyrckio-ordningen, förf. cirka 1650, utg. Stockholm 1881.

dudendop = tok, narr
G Stjernhjelm, Hängde Astr.

dudendop = hanrej
G Cederhielm, Vitterhetsarbeten. Förf. 1700-1740, utg. Uppsala 1869.

dygdepladdrare = sedlighetsapostel
Dalin, Främmande ord... 1871.

dårinna = galen kvinna, fjolla, toka
Chr. Fischer, Huustafla, övers. av A Laurentii. Stockholm 1618.

dåse = lathund
Destouches, Den högfärdige. 1818.

dämmare = rumlare
Ægidius Albertinus, Thet qvinlighe könetz lustgård. Stockholm 1638.

döling = övermodig, förmäten person
Gustaf I:s Registratur. Förf. 1521-41, utg. Stockholm 1861-89. Del 8.

döling = odåga, lätting
J Svedberg, Casa pauperum, Gaza divitum. Thet är: Fattig koija, Rik mans skatt. Stockholm 1723.

edare = svärjare
S Musaeus, postilla, eller utlegningen..., övers. av P Erici. Stockholm 1606-08.

edebuker = svärjare
Rudbeckius, Välsignat Konunga Regemente... Uppsala 1614-20.

enfälling = dumbom
Dalin, Argus 1733 nr 41.
O von Dalin, Vitterhetsarbeten. II. Stockholm 1767.

etterbylla = argbigga
Alla Bedlegrannas Spegel. Förf. 1640, utg. Stockholm 1866.

etterkvesa = surpuppa
Wetterbergh, Penningar och arbete. Norrköping 1847.

etternos = trätgirig kvinna
Magnus, Svea och Götha Crönika. 1620.

finantsare = ränksmidare
Reyncke Foss, Stockholm 1621. (Företalet, 3a)

fittmickel = enfaldig karl
Rietz, Svenskt Dialekt-lexikon 1862-67.

fjoll = dåre
Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.

fjåka = fjolla
Kolmodin, Quinno-Spegel 1732-50 1:85

flabber = dumhuvud
Terentii komedier, övers. av C G Österling. Del 2, Stockholm 1700.

flan(e) = glop
H Spegel, Gudz Verk och Hvila, Stockhlm 1685.

flana = slyna
Cuspidinis och Veneris Kiärleeks-Krijgh och Frijheter. Uppsala 1669.

flep(er) = mes
P Törnewall, Dygdz och Odygdz spegel... Stockholm 1694.
Swedberg, Cathechismi gudliga öfning, Skara 1709. S Triewald, Lärospån uti Svenska Skaldekonsten. Stockholm 1756.

flinfitta = allmänt kvinnligt invektiv
Rietz, Svenskt Dialektlexikon, 1862-67.

flotesugga = ostadig kvinna som löper omkring
JJ Zader, Brudhgummens ährecrantz, övers. av B Petri Leuchowius. Uppsala 1620.

flottsäck = allmänt invektiv
De creatione mundi, 1864.

flunsa = fläskmaja, fet kvinna
Lind, Orda-Bok, 1749.

flåk = narr, dåre, våp, enfaldig, fåkunnig måänniska
A Nicander, Vitterhetsarbeten, utg. Uppsala 1874.

flåker = vettvilling
Biblia... Uppsala 1541.

fnusker = dåre
Schonaeus, Vitulus, Uppsala 1877.

fossvantsare = trotsare
Reincke Fosz... 1621.

fukssvansare = lismare
Reyncke Foss, Stockholm 1621.

fyllemärr = fyllesvin
Asteropherus, Tisbe, 1609.

fyllhynda = kvinnlig suput
Cupidinis och Veneris Kiärleeks-Krijgh och frijheter. Uppsala 1669.

fyllstut = fyllbult
Asteropherus, Tisbe, 1609.

fönsterkoxa
Aegidius Albertinus, Thet qvinlighe könetzs lustgård. Övers. av E. Schroderus. Stockholm 1638.

gabbare = begabbare
G. Stjernhjelm. Öfverskrifter.

galg(e)mat = galgfågel
Reyncke Foss, Stockholm 1621.

galg(e)ristare = bandit, galgfågel
Moliere, Le Tartuffe..., övers. av M. Lagerström. Stockholm 1731.
Wieselgren, Neli Suecani, Lund 1946.

gallfåne = jubelidiot
Melander, Skonerten Sjöfogeln, 1890.

ganhund = gaphals
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 30:236, förf. 1607, utg. Stockholm 1816-60.

gant(e) = narr
Svart, Gustaf I:s krönika, 1870.

garp = bråkstake
Consistorii academici Aboensis... Helsingfors 1884-1914.

gasper = glop
Sahlstedt, Svensk ordbok... 1773.

gast = sälle
Asteropherus, Tisbe, 1609.

gatunaska = hora
Svenska Akademins Ordbok 18: N 115, Lund 1949.

gaturännare = gatstrykare
Helsingius, Elaus petri, Synonymorum Libellus, Stockholm 1587.

gaturännerska = gatstrykerska
Aegidius Albertinus, Thet qvinlighe könetzs lustgård. Övers. av E. Schroderus. Stockholm 1638.

gatutrådare = gatstrykare
G. Cieglerus, Verldennes Spegel, övers. av A. Laurentii, Stockholm 1620.

gelning = självsvålding, vildbasare
Syrachs Book 6:21. Stockholm 1586.

gep(er) = narr, tok
Reyncke Foss, Stockholm 1621.

glafser = pratmakare
Serenius, Dictionarium... Hamburg 1734.

glappe = pratmakare
Ihre, Glossarium... Uppsala 1769.

glasper = pratmakare
Comenius, Vpläste gyllene tungomål... 1640.

gluffa = kvinnlig storätare
Aegidius Albertinus, Thet qvinlighe könetzs lustgård. Övers. av E. Schroderus. Stockholm 1638.

glåmare = stirrare
Lind, Orda-Bok, 1749.

glödehök = översittare
Brasck, Filius prodigus, Linköping 1645.

glöt = sölkorv
C Schonaeus, Vitulus, övers. av C Moraeus, Förf. ca 1680, utg. Uppsala 1876.

gneter = gnidare, girigbuk
Lind, Orda-Bok, 1749.

gniare = gnidare
A Nicander, Vitterhetsarbeten, utgivna Uppsala 1874.

goddagsjunker = allm. öknamn
Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.

greplisa = allmänt öknamn
Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.

grimmel = ful kvinna
T. Hjärne, Vitterhetsarbeten, utgivna av P. Hanselli, Uppsala 1856.

grottspråkare = skrävlare
Chronander, Bele-snack. Åbo 1649.

grymmel = argbigga
L. Petri, Svensk Krönika, fullbordad 1559.

gulnäbb = ung glop, tölp
J. Zader, Brudgummens ährekrantz, Uppsala 1620

gyttjobroder = frossare, drinkare, rucklare
P. L. Gothus, Eenfalligh Vthlegning öfwer Euangelium på annab dagh Pingesdagh. Stockholm 1610.

gäck = gyckelmakare, narr
O. Petri, Een liten boock j huilko closterleffwerne forclarat warder... Stockholm 1528.

gök = glop, pojkvasker
Bark, Bref till Olof Hermelin, 1914-15.

gös = skurk
Kolmodin, Qvinno-Spegel... 1732-50.

halunk = buse
Frank Heller, Viskningar vid camemberten, 1930.

hampus = tölp
Lucidor, Helicons blomster... 1688.

Hans in eodem = oförbätterlig person, stackare
H. Spegel, Gudz werk och hvila... tockholm 1685.

hansvurst = narr
Polyfem I, 1809.

has = tasker
Modée, R. G.: Fru Rangsjuk. Stockholm 1741.

haspa = sladderkäring
Noreen, Valda stycken... 1921.

helgebräkare = tempelrånare
Thet Nyia Testamentit på Swensko. Stockholm, 1526.

herrehycklare = ?


hiske = skojarpack
Rietz, Svenskt dialekt-lexikon... 1862-67.

horekläpp = horunge


horenson = horunge
Reyncke Fosz. Stockholm 1621.

hornbest = hanrej, man med otrogen hustru


hortuta = sköka
Vestgöta lagen, 1827.

hovlunk = ?


hovnask = en som slickar tallrikar vid hovet


hovskransa = sladdertacka
Aegidus, Thet quinnlighe könetz... 1638.

hovslinkare= ?


hovtasslare = ?


hundsfott = fähund, kräk, usling, kanalje
Almquist, Det går an, 1838

huvudskalk = ärkeskälm


hugbrännare = hjärtekrossare


huttlare = klåpare, fuskare
Fischer, Huus tafla... 1618.

huttlare = bedragare


hyde = pack
Rietz, Svenskt dialekt-lexikon, 1862-67.

hyllesnok = lismare


härjanpilt = rövare


härjansson = niding


iilgreppsmakare = ränkfull person, intrigmakare


jungfrupilt = sprätthök
Dalin, Främmande ord... 1871.

järnfrätare = storkaxe


kabalmakare = intrigmakare
Heinrich, Svenskt och tyskt... Kristianstad 1814.

kakel = odåga, stackare


klaffare = baktalare
Nicander, Vitterhetsarbeten, Uppsala 1874.

klem = mes
Kolmodin, Qvinno-Spegel... 1732-50.

klemmedalk = krake
Brask, Comaedia... Linköping 1650.

klittare = gnällpedant
Dalin, Argus 2, 1754.

klippeklut = nedsättande om skräddare
Bedlegr. 1647

klokling = inbilsk person


klutare = odugling, lappare, stympare, stackare
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

knakehals = halsstarrig, övermodig person


knarregubbe = ?


knaster = pack


knorrare = person som yttrar missnöje


knotter = liten, oansenlig karl


knävel = grobian
Hellquist, Om namn och titlar... 1918.

kofot = stackare
Bergius, Nordiska Historien... 1753.

kompan = sälle


krodanskalk = ondsint person
Olaus Petri, Svensk Krönika... 1860.

kruskopp = egensinnig människa


krusmickel = tillgjord person


kryckel = odåga
Dalin, Vitterhetsarbeten... 1757

krympa = våp
Holmström, Vitterhetsarbeten. Uppsala 1863.

kräkla = gnällmaja
Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, del 12. 1889.

kräsmun = kräsen person


kucklare = bedragare
Kyrkohistorisk årsskrift. Uppsala 1909.

kujon = mes, odugling
Dalin, Främmande ord... 1871.

kukevall, kukuvall = hanrej (man med otrogen hustru)
Schultz, Svensk Ordbok. Handskrift från omkring 1755.

kunkelfus = ?


kuse = buse


kvant = skälm
Reyncke Fosz... 1621.

kåkhora = dömd sköka
Stockholms Stads Tänkeböcker 1578-83. 1945.

kältring = lymmel
Bondeson, Allmogeberättelser, Uppsala 1884.

käringefassi = skvallertacka
Herdin, Uppsala... 1926.

kättare = incestuös person


kätting = kättjefull person


lackare = belackare


landslöpare = landstrykare


landvräkare = landstrykare


lappare = fuskare, bönhas


lappare = odåga, stympare
Heims kringla I. 1697.

latbuk = lätting
Bergman, Drömmen... 1904.

lefjare, lefjerska, lefjekarl = ?


leska, liska = led, förarglig person
Lind, Orda-Bok... 1749.

ljuskista = allmänt skymflig benämning


lobasker = dumbom
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

lortlarpa = snuskig kvinna
Djurklou, Sagor och äfventyr...

lorva = osnygg kvinna
Grubb, Penu proverbiale, Linköping 1665

lur, lure = luver, skälm


lurant = försåtlig, falsk person


lurjus = tölp
Frank Heller, Viskningar vid camemberten, 1930.

lutepåse = drummel
Fischer, Huus tafla... 1618.

låpa = fåne
Törnewall, Dygdz och odygdz spegel... 1694

löddare = slusk
Spegel, Guds werk och hwila. 1685.

madaska = grov kvinna
Nordisk Familjebok, 2:a uppl. 1912.

madusa = grov kvinna
Bellman, Samlade Skrifter del 3. 1861.

marod = kanalje
Bellman, Skrifter, 1792.

mashund = snåljåp
Laurentii, Nyåhrspredikan... Uppsala 1618.

matljugare = snyltgäst


matröte = en som slösar med mat


meker = ynkrygg
Lind, Orda-Bok, 1749.

mjugglöpare = förrädare
Quétant, Hofslagaren, 1786.

mjuggroffare = förskingrare
Lind, Orda-Bok, 1749.

mjåser = tölp
Lind, Orda-Bok, 1749.

mountebank = kvacksalvare


munbrukare = skrävlare, pratmakare


munhuggare = grälsjuk person


munkräppla = pratmakare
L. Petri, Jesu Sirach, 1561.

munkäxa = sladdrerska


munrivare = pratmakare


mutkorv = mutkolv


narrinna = fjolla
Æ. Albertinus, Thet qvinlighe könetz lustgård... , Stockholm 1638

niding = snåljåp, girigbuk


nidska = snål kvinna
Svenska Akademins Ordbok vol. 18 N 542, Lund 1949.

nitälskare = svartsjuk person
Æ. Albertinus, Thet qvinlighe könetz lustgård... , Stockholm 1638

näspärla = fräck karl
Gyllenborg, Svenska sprätthöken, 1737.

odygding = person som gör odygd


odådisdräng = nidskrivare


omvräkare = landstrykare


ondbigga = argbigga


onyttare = ovetting


ordblåsa = pratmakare


ordgjutare = pratmakare, sladdrare


ordsvassare = ordklyvare


osanningsman = lögnare


ovetting = tölp
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

padd = drulle
Rondeletius, Judas Redivivus, 1614.

paltasdräng = allmänt invektiv
Åbo Consistorii Academici Aboensis, Helsingfors 1894-1914.

pamp = luns, odåga


paskvillant = nidskrivare
Westring, Svenska Lafvarnas Färghistoria, 1805-09.

pes = busunge
Aldén, Hemma och i Uppsala, 1927.

pettimeter = sprätt
Berger, Gulaschbaronerna, 1916.

pigsnok = bond-Don-Juan
Cupidinis och Veneris, Uppsala 1669.

piparsärk = allmänt invektiv
Bidrag till Helsingfors Stads Historia 1, Helsingfors 1905.

pjalt = kräk
Lagerkvist, Teatern, 1905.

pjask = ynkrygg
Lundegård, Victoria Benedictsson, 1908.

plompare = drummel
Lyckosandr, Experimenta nobilis, 1623.

pluddrare = pratmakare
Laurelius, Speculum religionis, Västerås 1655.

plumper = tölp
Lind, Orda-Bok, 1749.

plumphuggare = grobian
Beaumarchais, Den tokroliga dagen, 1785.

plumphuvud = rå, obildad person


plumstrykare = smickrare
Reyncke Fosz... 1621.

pluttare = pratmakare


pockhans = trotsig person


prackare = odåga
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

pracksyl = skojare
Bellman, Samlade Skrifter vol. 4, 1861.

prålhans = prålsjuk man, storskrytare


puckare = trotsig person
Gustaf I:s Registratur. Förf. 1521-41, utg. Stockholm 1861-89. Del 12.

pugga = sköka
Ohlmarks, Island diktning, 1957.

puggmamma = kopplerska
Saxon, På besök hos de anspråkslöse, 1921.

pycka = fnasker
Wieselgren, Neli svecani. Lund 1946.

pyttluns = allmänt invektiv
Langenfeldt, Officersjargong, Uppsala 1947.

raggfas = buse
Kolmodin, Quinno-Spegel, 1732-50.

ribalder = odåga
Ihre, Glossarium, Uppsala 1769.

rumorare = bråkmakare
Aegidus, Theh qwinlighe könets... 1638

skifitta = Alm. okvädningsord mot kvinnor 1700

skabbhals = allmänt invektiv
Moliere, Den giruge, 1731.

skamgäst = smädare
Handlingar rörande Skandinaviens historia, 1848.

skifting = allmänt nedsättande benämning


skinnbracka = kälkborgare
Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.

skriftplundrare = plagiator
Dalin, Främmande ord..., 1871.

skökoson = horunge
Biblia på Swensko. Uppsala 1541

sladderhane = pratmakare
Dalin, Främmande ord ... 1871.

slamsäck = lortpåse
Asteropherus, Tisbe, 1609.

slask = slödder
L. Petri, Jobs Book... 1563.

slember = usling
Söderwall, Medeltidsspråket... Lund 1884-1918.

sliperumpa = allm. okvädinsord


slobak = dum karl
Thesleff, Stockholms förbrytarspråk, 1912.

sloker = slyngel
Gyllenborg, Swenska Sprätthöken, 1737

slunker = dagdrivare
Chronander, Surge eller flijt... Åbo 1647.

slunt = lätting
Sylvius, The Swenskes ... 1678.

smulgråt = snåljåp
Dalin, Argus 1734 nr 6.

smädetroll = baktalare
Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.

snorslev = allmänt öknamn
Messenius, Disa... 1611.

snortut = allmänt öknamn
Brask, Een Comoedia... Linköping 1645.

snushane = glop
Gyllenborg, Swenska Sprätthöken, 1737.

snyffel = uppnosig pojke
Peringskiöld, Vilkina Saga... 1715.

snäva = argbigga
Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.

spetsbuk = bedragare
Reyncke Fosz... 1621.

stockbängel = bödelsdräng
Konung Erik XIVs krönika, 1847.

storsnorkare = översittare
Dalin, Argus 1744 nr 12.

strap = övermodig man
Dalin, Främmande ord... 1871.

stubbfot = allmänt invektiv
Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.

stympare = allmänt nedsättande benämning survel = drullputte
Ahlgren, Från indelningsverket... 1913.

suttlare = fuskare
Magnus, Crönika... 1620.

svekläggare = bedragare
Rydeberg, Romerska sägner... 1874.

syltakona = månglerska
Hildebrand, Sveriges Medeltid. 1894.

säck = liderlig kvinna
Asteropherus, Tisbe, 1609.

talglymmel = otrevlig fetknopp
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

trappedragare = bakdantare
L. Petri, Öffuer historien... 1573.

travarlapp = pojkvasker
Bellman, Fredmans Epistlar, 1790.

treling = usling
Een lustigh comedia om Doctor Simon, 1865.

truls = tölp
Dalin, Främmande ord... 1871.

tråkeka = efterhängsen person
Asteropherus, Tisbe, 1609.

tåffsa = fjolla
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.

vispefjolla = toka
Boileau, Poetiske Bref, 1722.

värtaska = sköka
Langenfelt, Officersjargong... Uppsala 1947.

väsling = stackare
Een lustigh comedia om Doctor Simon, 1865.

örontasslare = skvallrare, angivare
Dalin, Främmande ord... 1871.

Användarvisningsbild
hangatyr
Medlem
Inlägg: 1425
Blev medlem: 4 april 2002, 12:38
Ort: Södertälje

Inlägg av hangatyr » 3 juli 2002, 12:26

flottsäck = allmänt invektiv
avskrapsfnas = avskum
hansvurst = narr
smädetroll = baktalare
talglymmel = otrevlig fetknopp

Hohohohoo!!!!1

hejdlöst kul!!!!

Someone
Medlem
Inlägg: 400
Blev medlem: 15 maj 2002, 21:44
Ort: Svea Rikes Huvudstad

Inlägg av Someone » 3 juli 2002, 12:36

hangatyr skrev:flottsäck = allmänt invektiv
avskrapsfnas = avskum
hansvurst = narr
smädetroll = baktalare
talglymmel = otrevlig fetknopp

Hohohohoo!!!!1

hejdlöst kul!!!!
Ja visst är det! :)

Kul att använda i dagliga livet oxå.. får konstiga blickar! :wink:

Användarvisningsbild
Olof Larsson
Medlem
Inlägg: 1739
Blev medlem: 25 mars 2002, 19:08
Ort: Östergötland

Inlägg av Olof Larsson » 3 juli 2002, 13:35

Jag sjulle vílja passa på att nämna mina favoriter:
-Syltrygg = vekling (f.f.a. avseende prist på pannben/kämpaglöd/vilja)
-Svinpäls = allmänt nedsättande

Skriv svar