alegast = buse
Asteropherus, Tisbe. 1609.
armling = fattig usling, stackare
Thet Nyia Testamentit på Svensko, 1526. Upp. 3:17.
armling = gnidare, girigbuk
Gustav Vasas Bibel, 1541. Syr. 14:3.
asot = frossare
Dalin, Främmande ord... 1871.
avhugg = avskräde, avskum
Gustav Vasas Bibel, 1541, 1 Kor. 4:13
avsinnig = dåraktig, oförståndig
J Bureus, Een warning... 1604
avskrapsfnas = avskum
Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
avundsbälg = nedsättande benämning på någon som är full av hat
J Messenius, Blanckamäreta. 1614.
avveting = vanvetting
J Serenius, Dictionarium Suethico-Anglo-Latinum. Stockholm 1741.
ballio = usling
Dalin, Främmande ord... 1871.
basse = tölp
Strindberg, Folkungasagan. 1899.
beklickare = förtalare
A Guevara, Om Hoflefvernetz Förtret och Mödesamheet..., övers. av E Schroderus. Stockholm 1629.
beskriare = ryktesspridare
Gustaf Vasas Registratur 1-13 (1521-41), Stockholm 1861-89. 2:4.
beskönare = som ger falskt sken åt något
A Andreae, Förspråk till L. Petri Kyrkostadgar. 1587.
besnidare = prejare
Reyncke Foss, 1621.
betnos = arbgigga
G Cieglerus, Verldennes Spegel, övers. av A Laurentii. Stockholm 1620.
betnos = knarr, tvärvigg
J Stagnell, Ris-Bastugan. Stockholm 1755.
bickjuvalp = snorvalp
Stiernhielm, Wäst-Götha laghbook. 1663.
birhals = drinkare, suput
Riksregistraturen maj 1544.
bissehynda = sköka,
Alm. okvädningsord 1700
bladrare = pladdrare
Syrachs bok, Stockholm 1536. 10 (9:25).
blinning = blindstyre
Dahlin, Asteropherus. 1733-44.
blänkare = skrytmåns
Thorild, Samlade Skrifter. 1831
bolare = horbock
Comenius, Vpläste gyllene tungomål... 1640.
Gustav Vasas Bibel 1541. 5 Mos. 23:17.
bole = horbock
Gustav Vasas Bibel 1541. Hes. 8:14.
bolk = fyllkaja
Wieselgren, Neli Svecani. Lund 1946.
bondbumsa = grov kvinna
Dalin, Argus 1734:10.
bondepickelhäring = bondpajas
Hiärne, Rosimunda. 1665.
brackefnes = byxfisare
J Rondeletius, Judas Redivivus..., 1614.
bramarbas = skrävlare
Dalin, Främmande ord... 1871.
braskare = frossare
Black, Om then christeliga... Rostock 1599.
brassare = frossare
S Musaeus, Postilla, eller vtlegningen öffuer..., övers. av P Erici 1582, utgiven Stockholm 1606-08.
bratare = skrytmåns
L. Petri, Svensk Krönika. 1559.
Peder Svart, Gustaf I:s Krönika, förf. 1561, utgiven Stockholm 1870.
brillekrämare = bedragare
L. Petri, Svensk Krönika. 1559.
bryllerska = vimmelkantig kvinna
S Columbus, Vitterhetsarbeten, utgivna Uppsala 1856.
brödfrätare = person som frossar på bröd
Samuelis Pufendorf, Inledning till historien, övers. av P Brask. Stockholm 1680.
bucco = dumhuvud
Dalin, Främmande ord... 1871.
buffel = odåga
Samuelis Pufendorf, Inledning till historien, övers. av P Brask. Stockholm 1680.
bukbroder = medälskare
A Nicander, Vitterhetsarbeten, utgivna Uppsala 1874.
bukbroder = frossare
Johannis Magni, Svea och Götha Crönika, övers. av E Schroderus. Stockholm 1620.
buksyster = medälskarinna
Johannis Magni, Svea och Götha Crönika, övers. av E Schroderus. Stockholm 1620.
bumsa = otymplig, grov obildad kvinna
O Dalin, Then Swänska Argus. 2. Stockholm 1734.
burker = en som tar livet av människor för att sälja kropparna till någon anatom
Dalin, Främmande ord... 1871.
byrännare = landstrykare
E P Helsingius, Synonymorum Libellus. Stockholm 1587.
bälghund = drulle
Gyllenborg, Swenska sprätthöken. 1737.
böstare = bråkmakare
Almquist, Det går an. 1839.
bösvikt = skurk
Stockholms Stads Tänkeböcker, förf. 1578-83, utg. Stockholm 1945.
cockney = morsgris
Dalin, Främmande ord... 1871.
croquant = slyngel
Dalin, Främmande ord... 1871.
danker = lätting
Een Huus-Spegel, nyttigh så och lustig för Gambla och Unga. 1697.
dosmer = dumhuvud
J Stagnell, Den lyckelige Banqueroutieren. Stockholm 1753.
dottorello = viktigpetter
Dalin, Främmande ord... 1871.
dravelsman = usling
D Hansson Hund, Konung Erik XIV:s krönika. Förf. 1605, utg. 1847.
drickestut = drinkare
L Petri, Dialogus om then förwandling... Wittenberg 1587.
P J Gothus, Om Gudz barns eviga liff... Rostock 1602.
driftedjäkne = kringstrykande skolpojke
Linköpings biblioteks handlingar 2:312.
driftekarl = lösdrivare
A A von Stjernman, Samling utaf Kongl. Bref m.m. 3. Stockholm 1769.
driftekona = lösdriverska
O Laurelius, Then Swenska kyrckio-ordniningen, förf. cirka 1650, utg. Stockholm 1881.
dryckesbult = drinkare
Lustspelet Amman, Västerås 1756.
dräggläpp = ?
H Spegel, Guds werk och hvila. Stockholm 1685.
drög = tölp
S Brasck, Een Tragico-Comoedia om Apostlarnas Gärningar. Linköping 1648
drön = drönare, drummel
S Brasck, Een Tragico-Comoedia om Apostlarnas Gärningar. Linköping 1648
dröper = vekling
J Sylvius, Curtius Rufus. Stockholm 1682.
dröpsik = drummel
C Moraeus, Vitulus, thet är een lustigh fabula. Förf. 1680, utg. Uppsala 1876.
dröpsyl = slarver
Een Huus-Spegel, nyttigh så och lustigh för gambla och Unga. 1697.
drös = slampa, slarva, slamsa
J P Chronander, Bele-Snack. Åbo 1649.
dubbelsbult = dobblare och drinkare
O Laurelius, Then Svenska kyrckio-ordningen, förf. cirka 1650, utg. Stockholm 1881.
dudendop = tok, narr
G Stjernhjelm, Hängde Astr.
dudendop = hanrej
G Cederhielm, Vitterhetsarbeten. Förf. 1700-1740, utg. Uppsala 1869.
dygdepladdrare = sedlighetsapostel
Dalin, Främmande ord... 1871.
dårinna = galen kvinna, fjolla, toka
Chr. Fischer, Huustafla, övers. av A Laurentii. Stockholm 1618.
dåse = lathund
Destouches, Den högfärdige. 1818.
dämmare = rumlare
Ægidius Albertinus, Thet qvinlighe könetz lustgård. Stockholm 1638.
döling = övermodig, förmäten person
Gustaf I:s Registratur. Förf. 1521-41, utg. Stockholm 1861-89. Del 8.
döling = odåga, lätting
J Svedberg, Casa pauperum, Gaza divitum. Thet är: Fattig koija, Rik mans skatt. Stockholm 1723.
edare = svärjare
S Musaeus, postilla, eller utlegningen..., övers. av P Erici. Stockholm 1606-08.
edebuker = svärjare
Rudbeckius, Välsignat Konunga Regemente... Uppsala 1614-20.
enfälling = dumbom
Dalin, Argus 1733 nr 41.
O von Dalin, Vitterhetsarbeten. II. Stockholm 1767.
etterbylla = argbigga
Alla Bedlegrannas Spegel. Förf. 1640, utg. Stockholm 1866.
etterkvesa = surpuppa
Wetterbergh, Penningar och arbete. Norrköping 1847.
etternos = trätgirig kvinna
Magnus, Svea och Götha Crönika. 1620.
finantsare = ränksmidare
Reyncke Foss, Stockholm 1621. (Företalet, 3a)
fittmickel = enfaldig karl
Rietz, Svenskt Dialekt-lexikon 1862-67.
fjoll = dåre
Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
fjåka = fjolla
Kolmodin, Quinno-Spegel 1732-50 1:85
flabber = dumhuvud
Terentii komedier, övers. av C G Österling. Del 2, Stockholm 1700.
flan(e) = glop
H Spegel, Gudz Verk och Hvila, Stockhlm 1685.
flana = slyna
Cuspidinis och Veneris Kiärleeks-Krijgh och Frijheter. Uppsala 1669.
flep(er) = mes
P Törnewall, Dygdz och Odygdz spegel... Stockholm 1694.
Swedberg, Cathechismi gudliga öfning, Skara 1709. S Triewald, Lärospån uti Svenska Skaldekonsten. Stockholm 1756.
flinfitta = allmänt kvinnligt invektiv
Rietz, Svenskt Dialektlexikon, 1862-67.
flotesugga = ostadig kvinna som löper omkring
JJ Zader, Brudhgummens ährecrantz, övers. av B Petri Leuchowius. Uppsala 1620.
flottsäck = allmänt invektiv
De creatione mundi, 1864.
flunsa = fläskmaja, fet kvinna
Lind, Orda-Bok, 1749.
flåk = narr, dåre, våp, enfaldig, fåkunnig måänniska
A Nicander, Vitterhetsarbeten, utg. Uppsala 1874.
flåker = vettvilling
Biblia... Uppsala 1541.
fnusker = dåre
Schonaeus, Vitulus, Uppsala 1877.
fossvantsare = trotsare
Reincke Fosz... 1621.
fukssvansare = lismare
Reyncke Foss, Stockholm 1621.
fyllemärr = fyllesvin
Asteropherus, Tisbe, 1609.
fyllhynda = kvinnlig suput
Cupidinis och Veneris Kiärleeks-Krijgh och frijheter. Uppsala 1669.
fyllstut = fyllbult
Asteropherus, Tisbe, 1609.
fönsterkoxa
Aegidius Albertinus, Thet qvinlighe könetzs lustgård. Övers. av E. Schroderus. Stockholm 1638.
gabbare = begabbare
G. Stjernhjelm. Öfverskrifter.
galg(e)mat = galgfågel
Reyncke Foss, Stockholm 1621.
galg(e)ristare = bandit, galgfågel
Moliere, Le Tartuffe..., övers. av M. Lagerström. Stockholm 1731.
Wieselgren, Neli Suecani, Lund 1946.
gallfåne = jubelidiot
Melander, Skonerten Sjöfogeln, 1890.
ganhund = gaphals
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 30:236, förf. 1607, utg. Stockholm 1816-60.
gant(e) = narr
Svart, Gustaf I:s krönika, 1870.
garp = bråkstake
Consistorii academici Aboensis... Helsingfors 1884-1914.
gasper = glop
Sahlstedt, Svensk ordbok... 1773.
gast = sälle
Asteropherus, Tisbe, 1609.
gatunaska = hora
Svenska Akademins Ordbok 18: N 115, Lund 1949.
gaturännare = gatstrykare
Helsingius, Elaus petri, Synonymorum Libellus, Stockholm 1587.
gaturännerska = gatstrykerska
Aegidius Albertinus, Thet qvinlighe könetzs lustgård. Övers. av E. Schroderus. Stockholm 1638.
gatutrådare = gatstrykare
G. Cieglerus, Verldennes Spegel, övers. av A. Laurentii, Stockholm 1620.
gelning = självsvålding, vildbasare
Syrachs Book 6:21. Stockholm 1586.
gep(er) = narr, tok
Reyncke Foss, Stockholm 1621.
glafser = pratmakare
Serenius, Dictionarium... Hamburg 1734.
glappe = pratmakare
Ihre, Glossarium... Uppsala 1769.
glasper = pratmakare
Comenius, Vpläste gyllene tungomål... 1640.
gluffa = kvinnlig storätare
Aegidius Albertinus, Thet qvinlighe könetzs lustgård. Övers. av E. Schroderus. Stockholm 1638.
glåmare = stirrare
Lind, Orda-Bok, 1749.
glödehök = översittare
Brasck, Filius prodigus, Linköping 1645.
glöt = sölkorv
C Schonaeus, Vitulus, övers. av C Moraeus, Förf. ca 1680, utg. Uppsala 1876.
gneter = gnidare, girigbuk
Lind, Orda-Bok, 1749.
gniare = gnidare
A Nicander, Vitterhetsarbeten, utgivna Uppsala 1874.
goddagsjunker = allm. öknamn
Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
greplisa = allmänt öknamn
Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.
grimmel = ful kvinna
T. Hjärne, Vitterhetsarbeten, utgivna av P. Hanselli, Uppsala 1856.
grottspråkare = skrävlare
Chronander, Bele-snack. Åbo 1649.
grymmel = argbigga
L. Petri, Svensk Krönika, fullbordad 1559.
gulnäbb = ung glop, tölp
J. Zader, Brudgummens ährekrantz, Uppsala 1620
gyttjobroder = frossare, drinkare, rucklare
P. L. Gothus, Eenfalligh Vthlegning öfwer Euangelium på annab dagh Pingesdagh. Stockholm 1610.
gäck = gyckelmakare, narr
O. Petri, Een liten boock j huilko closterleffwerne forclarat warder... Stockholm 1528.
gök = glop, pojkvasker
Bark, Bref till Olof Hermelin, 1914-15.
gös = skurk
Kolmodin, Qvinno-Spegel... 1732-50.
halunk = buse
Frank Heller, Viskningar vid camemberten, 1930.
hampus = tölp
Lucidor, Helicons blomster... 1688.
Hans in eodem = oförbätterlig person, stackare
H. Spegel, Gudz werk och hvila... tockholm 1685.
hansvurst = narr
Polyfem I, 1809.
has = tasker
Modée, R. G.: Fru Rangsjuk. Stockholm 1741.
haspa = sladderkäring
Noreen, Valda stycken... 1921.
helgebräkare = tempelrånare
Thet Nyia Testamentit på Swensko. Stockholm, 1526.
herrehycklare = ?
hiske = skojarpack
Rietz, Svenskt dialekt-lexikon... 1862-67.
horekläpp = horunge
horenson = horunge
Reyncke Fosz. Stockholm 1621.
hornbest = hanrej, man med otrogen hustru
hortuta = sköka
Vestgöta lagen, 1827.
hovlunk = ?
hovnask = en som slickar tallrikar vid hovet
hovskransa = sladdertacka
Aegidus, Thet quinnlighe könetz... 1638.
hovslinkare= ?
hovtasslare = ?
hundsfott = fähund, kräk, usling, kanalje
Almquist, Det går an, 1838
huvudskalk = ärkeskälm
hugbrännare = hjärtekrossare
huttlare = klåpare, fuskare
Fischer, Huus tafla... 1618.
huttlare = bedragare
hyde = pack
Rietz, Svenskt dialekt-lexikon, 1862-67.
hyllesnok = lismare
härjanpilt = rövare
härjansson = niding
iilgreppsmakare = ränkfull person, intrigmakare
jungfrupilt = sprätthök
Dalin, Främmande ord... 1871.
järnfrätare = storkaxe
kabalmakare = intrigmakare
Heinrich, Svenskt och tyskt... Kristianstad 1814.
kakel = odåga, stackare
klaffare = baktalare
Nicander, Vitterhetsarbeten, Uppsala 1874.
klem = mes
Kolmodin, Qvinno-Spegel... 1732-50.
klemmedalk = krake
Brask, Comaedia... Linköping 1650.
klittare = gnällpedant
Dalin, Argus 2, 1754.
klippeklut = nedsättande om skräddare
Bedlegr. 1647
klokling = inbilsk person
klutare = odugling, lappare, stympare, stackare
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
knakehals = halsstarrig, övermodig person
knarregubbe = ?
knaster = pack
knorrare = person som yttrar missnöje
knotter = liten, oansenlig karl
knävel = grobian
Hellquist, Om namn och titlar... 1918.
kofot = stackare
Bergius, Nordiska Historien... 1753.
kompan = sälle
krodanskalk = ondsint person
Olaus Petri, Svensk Krönika... 1860.
kruskopp = egensinnig människa
krusmickel = tillgjord person
kryckel = odåga
Dalin, Vitterhetsarbeten... 1757
krympa = våp
Holmström, Vitterhetsarbeten. Uppsala 1863.
kräkla = gnällmaja
Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, del 12. 1889.
kräsmun = kräsen person
kucklare = bedragare
Kyrkohistorisk årsskrift. Uppsala 1909.
kujon = mes, odugling
Dalin, Främmande ord... 1871.
kukevall, kukuvall = hanrej (man med otrogen hustru)
Schultz, Svensk Ordbok. Handskrift från omkring 1755.
kunkelfus = ?
kuse = buse
kvant = skälm
Reyncke Fosz... 1621.
kåkhora = dömd sköka
Stockholms Stads Tänkeböcker 1578-83. 1945.
kältring = lymmel
Bondeson, Allmogeberättelser, Uppsala 1884.
käringefassi = skvallertacka
Herdin, Uppsala... 1926.
kättare = incestuös person
kätting = kättjefull person
lackare = belackare
landslöpare = landstrykare
landvräkare = landstrykare
lappare = fuskare, bönhas
lappare = odåga, stympare
Heims kringla I. 1697.
latbuk = lätting
Bergman, Drömmen... 1904.
lefjare, lefjerska, lefjekarl = ?
leska, liska = led, förarglig person
Lind, Orda-Bok... 1749.
ljuskista = allmänt skymflig benämning
lobasker = dumbom
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
lortlarpa = snuskig kvinna
Djurklou, Sagor och äfventyr...
lorva = osnygg kvinna
Grubb, Penu proverbiale, Linköping 1665
lur, lure = luver, skälm
lurant = försåtlig, falsk person
lurjus = tölp
Frank Heller, Viskningar vid camemberten, 1930.
lutepåse = drummel
Fischer, Huus tafla... 1618.
låpa = fåne
Törnewall, Dygdz och odygdz spegel... 1694
löddare = slusk
Spegel, Guds werk och hwila. 1685.
madaska = grov kvinna
Nordisk Familjebok, 2:a uppl. 1912.
madusa = grov kvinna
Bellman, Samlade Skrifter del 3. 1861.
marod = kanalje
Bellman, Skrifter, 1792.
mashund = snåljåp
Laurentii, Nyåhrspredikan... Uppsala 1618.
matljugare = snyltgäst
matröte = en som slösar med mat
meker = ynkrygg
Lind, Orda-Bok, 1749.
mjugglöpare = förrädare
Quétant, Hofslagaren, 1786.
mjuggroffare = förskingrare
Lind, Orda-Bok, 1749.
mjåser = tölp
Lind, Orda-Bok, 1749.
mountebank = kvacksalvare
munbrukare = skrävlare, pratmakare
munhuggare = grälsjuk person
munkräppla = pratmakare
L. Petri, Jesu Sirach, 1561.
munkäxa = sladdrerska
munrivare = pratmakare
mutkorv = mutkolv
narrinna = fjolla
Æ. Albertinus, Thet qvinlighe könetz lustgård... , Stockholm 1638
niding = snåljåp, girigbuk
nidska = snål kvinna
Svenska Akademins Ordbok vol. 18 N 542, Lund 1949.
nitälskare = svartsjuk person
Æ. Albertinus, Thet qvinlighe könetz lustgård... , Stockholm 1638
näspärla = fräck karl
Gyllenborg, Svenska sprätthöken, 1737.
odygding = person som gör odygd
odådisdräng = nidskrivare
omvräkare = landstrykare
ondbigga = argbigga
onyttare = ovetting
ordblåsa = pratmakare
ordgjutare = pratmakare, sladdrare
ordsvassare = ordklyvare
osanningsman = lögnare
ovetting = tölp
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
padd = drulle
Rondeletius, Judas Redivivus, 1614.
paltasdräng = allmänt invektiv
Åbo Consistorii Academici Aboensis, Helsingfors 1894-1914.
pamp = luns, odåga
paskvillant = nidskrivare
Westring, Svenska Lafvarnas Färghistoria, 1805-09.
pes = busunge
Aldén, Hemma och i Uppsala, 1927.
pettimeter = sprätt
Berger, Gulaschbaronerna, 1916.
pigsnok = bond-Don-Juan
Cupidinis och Veneris, Uppsala 1669.
piparsärk = allmänt invektiv
Bidrag till Helsingfors Stads Historia 1, Helsingfors 1905.
pjalt = kräk
Lagerkvist, Teatern, 1905.
pjask = ynkrygg
Lundegård, Victoria Benedictsson, 1908.
plompare = drummel
Lyckosandr, Experimenta nobilis, 1623.
pluddrare = pratmakare
Laurelius, Speculum religionis, Västerås 1655.
plumper = tölp
Lind, Orda-Bok, 1749.
plumphuggare = grobian
Beaumarchais, Den tokroliga dagen, 1785.
plumphuvud = rå, obildad person
plumstrykare = smickrare
Reyncke Fosz... 1621.
pluttare = pratmakare
pockhans = trotsig person
prackare = odåga
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
pracksyl = skojare
Bellman, Samlade Skrifter vol. 4, 1861.
prålhans = prålsjuk man, storskrytare
puckare = trotsig person
Gustaf I:s Registratur. Förf. 1521-41, utg. Stockholm 1861-89. Del 12.
pugga = sköka
Ohlmarks, Island diktning, 1957.
puggmamma = kopplerska
Saxon, På besök hos de anspråkslöse, 1921.
pycka = fnasker
Wieselgren, Neli svecani. Lund 1946.
pyttluns = allmänt invektiv
Langenfeldt, Officersjargong, Uppsala 1947.
raggfas = buse
Kolmodin, Quinno-Spegel, 1732-50.
ribalder = odåga
Ihre, Glossarium, Uppsala 1769.
rumorare = bråkmakare
Aegidus, Theh qwinlighe könets... 1638
skifitta = Alm. okvädningsord mot kvinnor 1700
skabbhals = allmänt invektiv
Moliere, Den giruge, 1731.
skamgäst = smädare
Handlingar rörande Skandinaviens historia, 1848.
skifting = allmänt nedsättande benämning
skinnbracka = kälkborgare
Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.
skriftplundrare = plagiator
Dalin, Främmande ord..., 1871.
skökoson = horunge
Biblia på Swensko. Uppsala 1541
sladderhane = pratmakare
Dalin, Främmande ord ... 1871.
slamsäck = lortpåse
Asteropherus, Tisbe, 1609.
slask = slödder
L. Petri, Jobs Book... 1563.
slember = usling
Söderwall, Medeltidsspråket... Lund 1884-1918.
sliperumpa = allm. okvädinsord
slobak = dum karl
Thesleff, Stockholms förbrytarspråk, 1912.
sloker = slyngel
Gyllenborg, Swenska Sprätthöken, 1737
slunker = dagdrivare
Chronander, Surge eller flijt... Åbo 1647.
slunt = lätting
Sylvius, The Swenskes ... 1678.
smulgråt = snåljåp
Dalin, Argus 1734 nr 6.
smädetroll = baktalare
Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
snorslev = allmänt öknamn
Messenius, Disa... 1611.
snortut = allmänt öknamn
Brask, Een Comoedia... Linköping 1645.
snushane = glop
Gyllenborg, Swenska Sprätthöken, 1737.
snyffel = uppnosig pojke
Peringskiöld, Vilkina Saga... 1715.
snäva = argbigga
Kolmodin, Quinno-Spegel... 1732-50.
spetsbuk = bedragare
Reyncke Fosz... 1621.
stockbängel = bödelsdräng
Konung Erik XIVs krönika, 1847.
storsnorkare = översittare
Dalin, Argus 1744 nr 12.
strap = övermodig man
Dalin, Främmande ord... 1871.
stubbfot = allmänt invektiv
Herdin, Uppsala... Uppsala 1926.
stympare = allmänt nedsättande benämning survel = drullputte
Ahlgren, Från indelningsverket... 1913.
suttlare = fuskare
Magnus, Crönika... 1620.
svekläggare = bedragare
Rydeberg, Romerska sägner... 1874.
syltakona = månglerska
Hildebrand, Sveriges Medeltid. 1894.
säck = liderlig kvinna
Asteropherus, Tisbe, 1609.
talglymmel = otrevlig fetknopp
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
trappedragare = bakdantare
L. Petri, Öffuer historien... 1573.
travarlapp = pojkvasker
Bellman, Fredmans Epistlar, 1790.
treling = usling
Een lustigh comedia om Doctor Simon, 1865.
truls = tölp
Dalin, Främmande ord... 1871.
tråkeka = efterhängsen person
Asteropherus, Tisbe, 1609.
tåffsa = fjolla
Modée, Fru Rangsiuk, 1741.
vispefjolla = toka
Boileau, Poetiske Bref, 1722.
värtaska = sköka
Langenfelt, Officersjargong... Uppsala 1947.
väsling = stackare
Een lustigh comedia om Doctor Simon, 1865.
örontasslare = skvallrare, angivare
Dalin, Främmande ord... 1871.
