Det fanns en trosintriktnin under korstågstiden (jag tror de var shiiter) som försökte driva siin sak genom att mörda sina opponenter, gärna i folksamlingar så att de även spredd ett visst mått av terror. Denna sekt kallades assassiner. Fråga:
Hur länge existerade assissinernas sekt? Någon som vet bra källor för ytterliggare kunskap?
Assassinerna - en shiitisk kamporganisation
assasinernas slut
jag har för mig att de krossades slutgiltigt av mongolerna, de belägrade och intåg bla assasinernas bergsfäste.
Deras ledare brukade kallas den gamle på berget, ifall du söker på internet.
Deras ledare brukade kallas den gamle på berget, ifall du söker på internet.
Fann detta svar angående vilka Assassinerna var i Populär Historia:
Assassinerna - en shiitisk kamporganisation - är en av de mest fruktansvärda sekter historien känner. Medlemmarna såg det som en religiös plikt att döda sina motståndare, vilket gjordes med stor effektivitet. Offrens vanor kartlades noggrant. Mördaren var ofta utklädd till köpman eller asketer. Med förkärlek valdes väl synliga platser för dåden - gärna i anslutning till fredagsbönerna - för att väcka så stor uppmärksammhet som möjligt.
Sekten bildades i Persien år 1090 av Hassan as-Sabbah. Målet var att bekämpa de sunnistiska seldjukern, somn hade kommit från Centralasien och på några få år erövrat området mellan Afghanistan och Medelhavet. För första gången på tre hundra år blev härigenom den islamiska Orienten enda undr en enda dynasti. detta gjorde Hassan as-Sabbah högeligen förtretad. Han var uppvuxen under en tid då den shiitiska läran dominerade i det muslimska Asien. Han och hans anhängare - kallade[s] för Nizari-ismaliter - ivrade för att det shiitiska kalifatet skulle återuppstå med den fatimidisike tronarvingen Nizar i Kairo i spetsen.
Hassa as-Sabbah lyckades 1090 inta borgen Alamut, ett nästan ointagligt "örnnäste" nära Kazvin i Iran. Från detta högkvarter stryde han sedan ett närverk av fädten runt om i Persien och Irak. Han skaffade sig också ett rejält inflytande i Syrien. Under korsfararnas ockupation anklagades sekten här, inte utan fog, för samröre med den kristna fienden och anhägarna förföljdes våldsamt.
Assassinerna utförde sina lönnmord lungt och metodiskt. Den första ägde rum 1092, då seldjukerna stod på höjden av sin makt. Offret var mycket väl valt. En visir, Nizam al-Mulk, som skapat det väldiga riket och kallades "Kungarikets ordning", mördades med ett välriktad dolkhugg. En dolkstöt som drabbade hela det seldjukiska riket, vilket sedan dess kantades av ständiga tronföljdskrig.
Ofta blev mördarna själva dödade i samband med sina uppdrag: det var alltså rena självmordsuppdragen. Assassinerna mötte döden med samma lugn som de visade under själva uppdragen. Detta fick omgivningen att tro att de drogade sig med haschish. Därför fick de tillnamnet "Haschaschin", ett ord som omvandlades till assassin. Korsfararna tog namnet till Europa, där det integrerades i t.ex. de franska och engelska spårken och fick betydelsen "mördare".
År 1256 upphörde assassinerna verksamhet. Djingis Khans sonson, Hulagu, skövlade då högkvarteret i Alamut på son väg mot Bagdad. Tyvärr förstörde han också sektens värdefulla bibliotek. Härigenom är det för all framtid omöjligt att få en djupare kunskap om assassinernas lära och verksamhet.
Men fortfarande finns det Nizari-ismailiter, främst i Indien, Östafrika och Storbritannien. Dessa har Aga Khan som överhuvud. Aga Khan gör anspråk på att vara i direkt nedstigande led ättling till de egyptiska fatimidkaliferna - och därmed Muhammed dotter Fatima. DAgens Nizari-ismailiter har dock inget att gemensamt med assassinerna: de kommer från en annan familjegren och har en annan framtoning. Anhängarna, inte sällan rika affärsmän, är bland annat engagerade i hjälpverksamhet. För den som vill veta mer om assissinerna finns E. Franzius bok History of the order of Assassins (1969) samt Amin Maaloufs Korstågen enligt araberna (1992).
Artikeln skrevs av Sören Wibeck.
Källa: Populär historia nr 4 1994 sid 46.[/i]
Assassinerna - en shiitisk kamporganisation - är en av de mest fruktansvärda sekter historien känner. Medlemmarna såg det som en religiös plikt att döda sina motståndare, vilket gjordes med stor effektivitet. Offrens vanor kartlades noggrant. Mördaren var ofta utklädd till köpman eller asketer. Med förkärlek valdes väl synliga platser för dåden - gärna i anslutning till fredagsbönerna - för att väcka så stor uppmärksammhet som möjligt.
Sekten bildades i Persien år 1090 av Hassan as-Sabbah. Målet var att bekämpa de sunnistiska seldjukern, somn hade kommit från Centralasien och på några få år erövrat området mellan Afghanistan och Medelhavet. För första gången på tre hundra år blev härigenom den islamiska Orienten enda undr en enda dynasti. detta gjorde Hassan as-Sabbah högeligen förtretad. Han var uppvuxen under en tid då den shiitiska läran dominerade i det muslimska Asien. Han och hans anhängare - kallade[s] för Nizari-ismaliter - ivrade för att det shiitiska kalifatet skulle återuppstå med den fatimidisike tronarvingen Nizar i Kairo i spetsen.
Hassa as-Sabbah lyckades 1090 inta borgen Alamut, ett nästan ointagligt "örnnäste" nära Kazvin i Iran. Från detta högkvarter stryde han sedan ett närverk av fädten runt om i Persien och Irak. Han skaffade sig också ett rejält inflytande i Syrien. Under korsfararnas ockupation anklagades sekten här, inte utan fog, för samröre med den kristna fienden och anhägarna förföljdes våldsamt.
Assassinerna utförde sina lönnmord lungt och metodiskt. Den första ägde rum 1092, då seldjukerna stod på höjden av sin makt. Offret var mycket väl valt. En visir, Nizam al-Mulk, som skapat det väldiga riket och kallades "Kungarikets ordning", mördades med ett välriktad dolkhugg. En dolkstöt som drabbade hela det seldjukiska riket, vilket sedan dess kantades av ständiga tronföljdskrig.
Ofta blev mördarna själva dödade i samband med sina uppdrag: det var alltså rena självmordsuppdragen. Assassinerna mötte döden med samma lugn som de visade under själva uppdragen. Detta fick omgivningen att tro att de drogade sig med haschish. Därför fick de tillnamnet "Haschaschin", ett ord som omvandlades till assassin. Korsfararna tog namnet till Europa, där det integrerades i t.ex. de franska och engelska spårken och fick betydelsen "mördare".
År 1256 upphörde assassinerna verksamhet. Djingis Khans sonson, Hulagu, skövlade då högkvarteret i Alamut på son väg mot Bagdad. Tyvärr förstörde han också sektens värdefulla bibliotek. Härigenom är det för all framtid omöjligt att få en djupare kunskap om assassinernas lära och verksamhet.
Men fortfarande finns det Nizari-ismailiter, främst i Indien, Östafrika och Storbritannien. Dessa har Aga Khan som överhuvud. Aga Khan gör anspråk på att vara i direkt nedstigande led ättling till de egyptiska fatimidkaliferna - och därmed Muhammed dotter Fatima. DAgens Nizari-ismailiter har dock inget att gemensamt med assassinerna: de kommer från en annan familjegren och har en annan framtoning. Anhängarna, inte sällan rika affärsmän, är bland annat engagerade i hjälpverksamhet. För den som vill veta mer om assissinerna finns E. Franzius bok History of the order of Assassins (1969) samt Amin Maaloufs Korstågen enligt araberna (1992).
Artikeln skrevs av Sören Wibeck.
Källa: Populär historia nr 4 1994 sid 46.[/i]
- tyskaorden
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 7625
- Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52