Anfall mot Befästningar
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Anfall mot Befästningar
Hejsan alla!
Jag har en kanske lite enkel fråga för er Andra världskrigsintresserade. Jag tänkte lite på befästningar av Maginot-linjens storlek. Hur pass bra beväpning och skydd hade de i ryggen? Fienden var väl tänkt att komma från den Tyska eller motståndarsidan. Var man förberedd på att bli anfallna i ryggen, eller var det en faktor som inte togs i beaktande?
Likaså gäller denna fråga andra befästningslinjer som Per Albin-linjen eller Mannerheimlinjen, samt fort typ Eben Amauel (?).
/Robert Sköld
Jag har en kanske lite enkel fråga för er Andra världskrigsintresserade. Jag tänkte lite på befästningar av Maginot-linjens storlek. Hur pass bra beväpning och skydd hade de i ryggen? Fienden var väl tänkt att komma från den Tyska eller motståndarsidan. Var man förberedd på att bli anfallna i ryggen, eller var det en faktor som inte togs i beaktande?
Likaså gäller denna fråga andra befästningslinjer som Per Albin-linjen eller Mannerheimlinjen, samt fort typ Eben Amauel (?).
/Robert Sköld
- Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg
Robert,
På http://www.winterwar.com/M-Line.htm hittar du info om Mannerheim linjen. Rent generellt så var det inte en befästninglinje av samma typ som maginotlinjen eller västvallen, väldigt få fasta anläggningar osv.
Vad räknas som Per-Albin linjen? De kustbunkrar jag sett glest spridda längs skånska kusten saknar förmåga att avge eld bakåt förutom de som senare fått gamla stridsvagnstorn. På 60-talet så var det tänkt att man skulle få ett visst skydd i ryggen genom grävda motståndsnästen som anlades i en bakre linje. De nästen byggdes i allmänthet för runt omkrig försvar. Försvarlinjerna mot Norge var lite mer välutbyggda och det fanns ett försvar på djupet. Men de är fortfrande linjära dvs huvudelen av skydd/eldkraft är riktat åt norska sidan, du skyddas av en bakre ställning, inte av egen eldkraft bakåt.
Det är mig veterligen en regel som gäller för alla befästnings_linjer_, kan du kringgå den bakersta ställningen så är de väldigt sårbara eftersom bara en begränsad del av vapnen kan verka bakåt och där finns de svaga delarna i "pansaret" som portar mm. (Som visserligen kan vara nog så bepansarade)
http://www.bodenkartan.com/bodfastningkarta.htm
Har en mycket detaljerad karta över Bodens fästning, den visar tydligt hur större "punkt"befästning snarare än en "linje" kan var uppbyggd.
Här har du ställningar som ger skydd åt alla håll och som kan understödja varandra. De tornmonterade pjäserna kan skjuta nästa vartsom helst inom fästningområdet om så behövs. (När tyska transiteringståg passerade igenom under 2VK så befallde kommendanten att alla pjäser skulle riktas in på stationsområdet och försökte tyskarna en kupp skulle eld avges även om kommendanten själv fanns på stationen)
Forten skyddas nästan hela varvet runt av en stormgrav, varenda del av graven kan beskjutas av automatvapen och 5,7 (2,5 kg blykulor) "hagelbössor" aka kaponjärkanoner.
Runt om forten finns en yttre ring av försvarställningar för infanteri.
Och mellan forten en massa extra skansar och artilleri ställningar.
Eben Emael var byggt för runt-om-kring försvar och hade en rätt välförsvarad och skyddad port. Det var därför som tyskarna angrep fortet ovanifrån med styrkor luftlandsatt direkt på fort hjässan som inte var välförsvarad.
/Daniel
På http://www.winterwar.com/M-Line.htm hittar du info om Mannerheim linjen. Rent generellt så var det inte en befästninglinje av samma typ som maginotlinjen eller västvallen, väldigt få fasta anläggningar osv.
Vad räknas som Per-Albin linjen? De kustbunkrar jag sett glest spridda längs skånska kusten saknar förmåga att avge eld bakåt förutom de som senare fått gamla stridsvagnstorn. På 60-talet så var det tänkt att man skulle få ett visst skydd i ryggen genom grävda motståndsnästen som anlades i en bakre linje. De nästen byggdes i allmänthet för runt omkrig försvar. Försvarlinjerna mot Norge var lite mer välutbyggda och det fanns ett försvar på djupet. Men de är fortfrande linjära dvs huvudelen av skydd/eldkraft är riktat åt norska sidan, du skyddas av en bakre ställning, inte av egen eldkraft bakåt.
Det är mig veterligen en regel som gäller för alla befästnings_linjer_, kan du kringgå den bakersta ställningen så är de väldigt sårbara eftersom bara en begränsad del av vapnen kan verka bakåt och där finns de svaga delarna i "pansaret" som portar mm. (Som visserligen kan vara nog så bepansarade)
http://www.bodenkartan.com/bodfastningkarta.htm
Har en mycket detaljerad karta över Bodens fästning, den visar tydligt hur större "punkt"befästning snarare än en "linje" kan var uppbyggd.
Här har du ställningar som ger skydd åt alla håll och som kan understödja varandra. De tornmonterade pjäserna kan skjuta nästa vartsom helst inom fästningområdet om så behövs. (När tyska transiteringståg passerade igenom under 2VK så befallde kommendanten att alla pjäser skulle riktas in på stationsområdet och försökte tyskarna en kupp skulle eld avges även om kommendanten själv fanns på stationen)
Forten skyddas nästan hela varvet runt av en stormgrav, varenda del av graven kan beskjutas av automatvapen och 5,7 (2,5 kg blykulor) "hagelbössor" aka kaponjärkanoner.
Runt om forten finns en yttre ring av försvarställningar för infanteri.
Och mellan forten en massa extra skansar och artilleri ställningar.
Eben Emael var byggt för runt-om-kring försvar och hade en rätt välförsvarad och skyddad port. Det var därför som tyskarna angrep fortet ovanifrån med styrkor luftlandsatt direkt på fort hjässan som inte var välförsvarad.
/Daniel
Visst planerade man för fiender i ryggen. Jag tror mig läst att Maginotlinjen hade ett ratio 1 till 3 (bak/fram) i eldkraft.
Inte min starka sida dock så jag kan vara ute och cykla!
En bra länk dock:
http://www.geocities.com/Athens/Forum/1491/
Inte min starka sida dock så jag kan vara ute och cykla!
En bra länk dock:
http://www.geocities.com/Athens/Forum/1491/
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Befästningar
Här två andra bra länkar i ämnet
http://www.bunker.nu
http://www.geocities.com/pentagon/bunker/6013
Hälsningar
Leif H
http://www.bunker.nu
http://www.geocities.com/pentagon/bunker/6013
Hälsningar
Leif H
Re: Anfall mot Befästningar
1) Jo, Maginotlinjen var väl skyddad bakåt också. 1944 var forten tömda på mycket utrustning (Atlantvallen) trots detta och trots en minimal besättning ställde delar av linjen till det rejält för de framryckande amerikanarna. Titta på bilderna från Hackenberg på Jonas hemsida, i tråden "Slagfältsresa Berlin Bastogne" - den förstörelse man ser är från 44.
2) Kartor finns här http://www.geocities.com/Athens/Forum/1 ... grams.html
(hela siten är intressant)
3) Kostnad - i sitt sammanhang:
However, Allcorn notes that the Maginot Line, built between 1928-1936 cost about five billion francs (about $100 million in then dollars). Unfortunately, Allcorn fails to note that the French defense budget in the mid-1930s was about $900 million (45 billion francs) per year; therefore, the Maginot Line cost only about 1.3% of the French defense budget for eight years.
http://www.historyofmilitary.com/Fortre ... 66461.html
MVH
Hans
2) Kartor finns här http://www.geocities.com/Athens/Forum/1 ... grams.html
(hela siten är intressant)
3) Kostnad - i sitt sammanhang:
However, Allcorn notes that the Maginot Line, built between 1928-1936 cost about five billion francs (about $100 million in then dollars). Unfortunately, Allcorn fails to note that the French defense budget in the mid-1930s was about $900 million (45 billion francs) per year; therefore, the Maginot Line cost only about 1.3% of the French defense budget for eight years.
http://www.historyofmilitary.com/Fortre ... 66461.html
MVH
Hans
Mannerheimlinjen byggdes på 1920-1930 talet specielt på sommaren 1939. Vid linjen byggdes ca 200 maskingevär och kanon skydd. Manneheimlinjen togs i bruk under vinterkriget och finnarna lyckades hindra ryssarna vid Manneheimlinjen från att bryta egenom i två månaders tid. Eftersom finnarna klarde av stå emot den starka röda armen vid Manneheimlinjen började ryska och mellaneuropeiska tidningar jämföra den med Maginotlinjen, i själva verket var Mannerhiemlinjen inte lika stark som Maginotlinjen, i bygget av mannerheimlinjen användes bara ca 4% av den betong som användes i bygget av Maginotlinjen. Mannerhiemlinjen förstördes delvis av ryskt artilleri, hela mannerheimlinjen blev vid vinterkrigets slut på ryska sidan.
Precis.Sune skrev:Men det finns väl ingen anledning att storma en fästning, om man kan gå runt den istället? De flesta fästningar ger väl upp, när de upptäcker att förråden är slut, eller att resten av landet givit upp.
"If you entrench yourself behind
strong fortifications, you compel the enemy
to seek a solution elsewhere."
-von Clausewitz
Vissa delar av mannerheimlinjen återtogs, de södra delarna av linjen hade förstörts redan under vinterkriget.
Här är en animation som visar hur långt finland trängde i ryssland:
http://www.koulukanava.fi/historia/ww2/ ... /jatko.htm
Här är en animation som visar hur långt finland trängde i ryssland:
http://www.koulukanava.fi/historia/ww2/ ... /jatko.htm
- Panzerschreck
- Medlem
- Inlägg: 1021
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 14:52
- Ort: Stockholm