Heraldik i Filippinerna under den spanska kolonialtiden

[Patrik Öbrink]

Heraldiken kom till de öar som kom att få namnet Filippinerna med spanjorerna på 1500-talet.

När spanska erövrare och kolonister gifte sig med filippinare, förde de spanjorer med vapen dessa vidare till sina ättlingar på Filippinerna.

Här är vapnen för några spanjorer som bosatte sig i kolonin:

aguaron.jpeg (30.01 KiB) Visad 472 gånger

gamarra.jpeg (35.27 KiB) Visad 472 gånger

pernas.jpeg (39.68 KiB) Visad 472 gånger

roxas.jpeg (32.8 KiB) Visad 472 gånger

tevar.jpeg (39.82 KiB) Visad 472 gånger

Vissa filippinare beviljades vapen direkt från den spanska kronan för tjänstgöring i kolonialregeringen. Till exempel adlades Antonio Tuason, en kinesisk mestis, av kung Carlos III år 1783 och fick ett "färgglatt vapen". I sitt testamente beordrade han att hans ättlingar "också skulle visa mitt vapen på alla sina vapensköldar och byggnader, och den som underlåter att göra något av detta ska förlora sin rätt till succession."

Högre präster, såsom ärkebiskopar eller kardinaler, antog också sköldar när de steg i kyrkans hierarki.

Familjen Villanueva i Vigan kan spåra sina anor till en spansk administratör från Baskien som bosatte sig i området. Familjens vapensköld har spanska adelselement, inklusive manteln bakom skölden och hjälmen med gyllene stänger.

villanueva-grand-family-reunion1.jpeg (86.82 KiB) Visad 472 gånger

(Familjeåterförening)

[Patrik Öbrink]

Det historiska Raymundohuset i Malabon City byggdes för Dr Jose Raymundo år 1861. Ett vapensköld finns ovanför dörren och i dokument står det att det är en "habsburgsk örn", det vill säga en dubbelörn.

[Patrik Öbrink]

Fler sköldar för spanska bosättare:

[Patrik Öbrink]

Narciso Clavería y Zaldúa var generallöjtnant för de kungliga arméerna och generalguvenör för de filippinska öarna. Han utnämndes till Conde de Manila (Greve av Manila) den 29 juli 1848.

https://en.wikipedia.org/wiki/Narciso_C ... a_y_Zaldúa

Silver, det trinitariska ordenskorset, i första och fjärde fältet silvernycklar, i andra och tredje ett morohuvuden, vart och ett med en turban i form av en halvmåne i silver, inom en azurblå bård med inskriptionen CLA i toppen, VE i mitten och RIA i basen.

claveria1.png (101.79 KiB) Visad 335 gånger

claveria-description-2.png (125.28 KiB) Visad 335 gånger

[Patrik Öbrink]

Ytterligare några sköldar för bosättare:

[Patrik Öbrink]

Toribio de Cossío var guvernör och generalkapten på Filippinerna. Han utsågs till Marqués de Torre Campo den 27 augusti 1714.

Beskrivning och symbolik: Gult, ett träd mellan två silverfärgade torn, dexter med en silverfärgad fana med namnet COSSIO i sobel, sinister krönt av en åttaspetsig molett, i basen barrfärgad vågig azurblå och silverfärgad, inom en bård klädd med åtta hermelinspetsar i sobel.

Godkänd av Spanska kronan 27 augusti 1714.

[Patrik Öbrink]

Rodrigo de Vivero y Aberrucia var generalkapten för de filippinska öarna och Nueva Vizcaya. Han utnämndes till Conde del Valle de Orizaba (greve av Valle de Orizaba) den 29 mars 1627.

https://en.wikipedia.org/wiki/Rodrigo_d ... de_Orizaba

I guld, tre nässlor med sju löv upphöjda ovanför tre stenblock, i basen barrfärgade, azurblå och silverfärgade vågor. Grevekronan ovanför.

Godkänt av Spanska kronan den 29 mars 1627.

vivero1.png (149.05 KiB) Visad 252 gånger

vivero-description.png (112.62 KiB) Visad 252 gånger

Grevekronan:

Corona_de_conde.png (94.98 KiB) Visad 252 gånger

[Patrik Öbrink]

Mangubat var Mactans suverän i slutet av 1500-talet. Han anslöt sig till spanjorerna under koloniseringen av Filippinerna och förde krig för att ytterligare sprida deras styre, vilket bidrog till fallet för de andra inhemska härskarna Lakan Dula, Sulayman och Ache. I utbyte mot sin tjänstgöring i Spanien fick han titeln av spansk adelsman och ett vapensköld. Bland hans ättlingar finns olika koloniala guvernörer i regionen.

Hans sköld visar en gyllene pik på en blå fält, vilket återspeglar Mangubats militärtjänstgöring i Spanien.

[Patrik Öbrink]

Francisco de Leandro de Viana var en spansk adelsman som levde på 1700-talet.

Enligt en biografi skickades ”en före detta student och rektor vid Colegio Mayor de San Bartolomé vid Salamancas universitet, duglig och högutbildad, och medlem av det kungliga rådet, till Manila för att utveckla och genomföra en ekonomisk plan för att göra Filippinerna ekonomiskt självförsörjande. Djupt genomsyrad av upplysningstidens reformanda anlände Viana till Filippinerna den 13 maj 1750. Vianas första reformförsök motverkades av religiösa ordnar och lokala tjänstemän som hade ett egenintresse av att upprätthålla korruptionen. Han meddelade att han inte kom till Manila för att behaga de rika invånarna, utan för att tjäna kungen och avslöja försummelsen. Efter lång tjänstgöring i Manila och hårt vunnen framgång återvände Viana till Madrid. Hans ansträngningar hyllades av kung Carlos III, en av Europas reformvänliga, upplysta monarker. Det var för sin tjänstgöring för den spanska kronan som Don Francisco de Leandro de Viana adlades 1775".

På detta dokument som tilldelar honom hans adliga titel visas hans sköld tillsammans med hans hustrus, krönt av en krona av hans rang.

Beviljad av Spanska kronan 1775.

[Patrik Öbrink]

Maria Magdalena de Pazis Soliman y Lacandola var en tagalog adelskvinna som levde på 1700-talet.

Hennes sköld visar tre stora ringar i en triangel, sammanfogade med länkar, vilket möjligen symboliserar de tre adelshusen Pazis, Soliman och Lacandola, från vilka hon härstammade.

[Patrik Öbrink]

Manilas vapen 1596. Från Gobierno de Españas arkiv, Ministerio de Cultura.

[Patrik Öbrink]

Ibland hände det att en ärkebiskop i ett av de största ärkestiftet, Manila och Cebu, var generalguvernör under en period. En som var det under en händelserik tid var mexikanen Manuel Antonio Rojo del Río y Vieyra, ärkebiskop av Manila 1759-1764. Han var generalguvernör för Filippinerna i början av den brittiska ockupationen av Filippinerna 1762–1764.

[Patrik Öbrink]

Vapen för Generalkaptenskapet.

Mellan 1565 och 1821 var Filippinernas generalautoritet underordnad vicekungadömet Nya Spanien. Under denna tid var generalguvernören befälhavare och ordförande för Manilas kungliga hov. Hans ämbetsperiod var åtta år. När guvernören var frånvarande eller saknades låg den politiska administrationen i händerna på kungliga hovet och det militära befälet gavs till några av dess revisorer.

Efter 1821, när Filippinerna var direkt under kronan, var alla guvernörer soldater. När guvernören var frånvarande utövades administrationen av hans närmaste i rang.

Under denna period användes Nya Spaniens vapen, bestående av en fjärdedel av Kastilien och León, enté en point av Granada. Efter huset Bourbons trontillträde lades Bourbons vapen till på en skylt. Detta ersattes först av Savojens vapen under Amadeo I av Savojens regeringstid (1870-1873) och utelämnades under republikens tid (1873-1874).

Vapnen är alltid kungligt krönta. Skillnaden mellan Nya Spaniens (som Filippinerna var underordnade) och Filippinernas erövring är att Herkules-högarna alltid utelämnas i den filippinska regeringens erövring. Dessutom saknas vanligtvis kedjan för Gyllene skinnets orden, vilket gör vapnet till det kungliga vapnet.

[Patrik Öbrink]

Regimiento de Infantería Línea Magallanes núm 70 var en reguljär spansk arméenhet (till skillnad från vissa andra arméer där infödda soldater klassificerades som hjälptrupper eller separata styrkor, t.ex. den indiska armén i det brittiska imperiet) och utgjorde garnisonenheten i Manila tillsammans med Guardia Civil Veteranas under slutet av den spanska kolonialtiden och det spansk-amerikanska kriget. Det upplöstes 1899.

Den var uppkallad efter Ferdinand Magellan.

[Patrik Öbrink]

Simón de Anda y Salazar var spansk generalguvernör 1770-1776. Han hade tidigare, i egenskap av oidor av Real Audiencia de Manila och löjtnantguvernör av Manila, lett den provisoriska regeringen i Bulacan/Pampanga under den brittiska ockupationen 1762-1764 och ledde Spaniens förhandlingar med ockupanterna. han var ursprungligen från Baskien.