Titulering?

[Stefan Lundgren]

Enligt de som var i 15-30-årsåldern under ungdomstevolterna under 1950-talet, när polisen kom fram till en grupp ungdomar så sa de ”skingra er”. Sedan stod de kvar utan att lyda polisen!!

Stefan

[a81]

Vad jag förstår tilltalades man ofta "tant" eller "farbror", typ "vill tant köpa...?". Är det en lite senare form av titulering, lite mer avspänt än "frun" eller "herr"?

Och när blev man "tant" respektive "farbror"? Jag gissar att man inte tilltalade yngre vuxna så.

Och hur höll man reda på om någon var fröken eller fru?

[adlercreutz]

Vad jag förstår tilltalades man ofta "tant" eller "farbror", typ "vill tant köpa...?". Är det en lite senare form av titulering, lite mer avspänt än "frun" eller "herr"?

Och när blev man "tant" respektive "farbror"? Jag gissar att man inte tilltalade yngre vuxna så.

Och hur höll man reda på om någon var fröken eller fru?

Vigselring, om synlig? I alla fall i senare tider. Annars, ålder (vilket såklart medför gråzonsproblematik). Jag tänker mig att det inte var ett jättestort problem om man råkade använda fel titel på okända kvinnor när det inte var uppenbart.

Det fanns för övrigt en annan titel på ogifta borgarkvinnor, som försvann under 1800-talet:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Mamsell

[a81]

Tänker på Saltkråkan från 1964(?). Där säger väl barnen "farbror Melker" och "du"? Men det är liksom en folklig miljö och relativt "unga" personer (Melker är i 40-/50-årsåldern). Jag tror inte att barnen hade tilltalat en 80-årig greve bosatt i paradvåning på Östermalm på samma sätt 1964, eller föräldrarna hade inte tillåtit det.

[Markus Holst]

I min generation var man tant/farbror plus ett namn när man pratade med kompisarnas föräldrar. Var man före ni-reformen osäker på tilltalet till en dam kunde man använda just Damen som tilltal. Så tilltalade mormor sina kunder på 60-talet på Grand Basar. Kan jag hjälpa damen, frågade hon.

På samma sätt kunde man tilltalar en herre med Herrn.