SVTs storsatsning på Sveriges historia

[Davian]

På 1600 och början av 1700-talet fick man inte göra klassresor uppåt. Det skedde undantagsvis genom krigande men nästan aldrig i det civila. Det är först, ironiskt nog, under de enväldiga kungarna Kalle och Kalle som civilsamhället stärks och ståndssamhället börjar erodera. Men det är en allmän trend i europa så man ska inte dra för hårda växlar på det.

Jag har för mig det är den ökade handelns och globaliseringen som driver fram det här. Helt plötsligt kan vanligt folk konkurrera med adel och kyrkan rent ekonomiskt och som vi vet, money talks!

[a81]

Jo, men nog fanns en hel del klassresenärer i 1600-talets Sverige, överste Per Stålhammar (ca 1612-1701) är ett känt exempel:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Per_St%C3%A5lhammar

I det civila gick väl oftast klassresan uppåt via en generation präst.

Det jag menade med strax under "medelsvensson" var att mitt intryck är att vanligt folk som ändå har det OK ofta inte har tillräcklig ambitionsnivå samt för mycket annat att tänka på (då familjens gård, nu villor, sommarstugor, semestrar, etc.) för att klättra uppåt. Jag tänker alltså att det är lite så idag också. Min gissning är att de flesta högt uppsatta personerna i samhället även idag antingen har en privilegierad bakgrund eller har klättrat från ganska enkla förhållanden.

[koroshiya]

Jo, men nog fanns en hel del klassresenärer i 1600-talets Sverige, överste Per Stålhammar (ca 1612-1701) är ett känt exempel:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Per_St%C3%A5lhammar

I det civila gick väl oftast klassresan uppåt via en generation präst.

Det jag menade med strax under "medelsvensson" var att mitt intryck är att vanligt folk som ändå har det OK ofta inte har tillräcklig ambitionsnivå samt för mycket annat att tänka på (då familjens gård, nu villor, sommarstugor, semestrar, etc.) för att klättra uppåt. Jag tänker alltså att det är lite så idag också. Min gissning är att de flesta högt uppsatta personerna i samhället även idag antingen har en privilegierad bakgrund eller har klättrat från ganska enkla förhållanden.

Helt klart fanns det tjänsteadel före kallarna.

Englunds, "Det hotade Huset" beskriver en del av kampen mellan olika adel, där väl äldre adel ville bestämma, även om det fanns många nya släkter.

[Markus Holst]

Som jag förstått så adlades det länge rätt friskt eftersom de flesta tjänster i staten, bödeln oräknad, bara fick bemannas av adliga.

[Davian]

Ja. Dessutom adlades det friskt även för att staten skulle få pengar till krigsmakten. Alla flest adlades under drottning Kristina men redan G2A hade påbörjat den grenen. En annan anledning till friskt adlande kan ha varit kungamaktens nära relation till borgare oh bönder i relation till den gamla adeln. Man ville skaffa sig en ny klump med folk som var lojala med statsapparaten och inte till gamla familjer.

En stärkt kungamakt innebär minskad adelsmakt och det i sin tur innebär, generellt, lättnade för bönder och i vissa fall borgare. Boken "det svenska lejonet" som handlar om Finlands förvandling under g2a driver den tesen rätt hårt.


karl XI drog ner på adlandet och drog in massa adelsgods et. Karl XII sysslade inte så mycket med sånt utan var helt omärkbar i ämnet. Hans syster och fredrik I adlade massa personer i början av sin regeringstid när det var maktkonflikt med rådet.

[Örjan]

karl XI drog ner på adlandet och drog in massa adelsgods et. Karl XII sysslade inte så mycket med sånt utan var helt omärkbar i ämnet. Hans syster och fredrik I adlade massa personer i början av sin regeringstid när det var maktkonflikt med rådet.

Karl XI var den kung som med god marginal adlade allra flest människor. Karl XII fortsatte i sin fars fotspår under sitt första decennium som kung för att därefter i stort sett upphöra med nyadlandet. "Backloggen" åtgärdades av hans syster som under hennes enda år som regent adlade nästan lika många som brodern hade gjort under hela hans regeringstid (Jag har inte min bokhylla tillgänglig just nu så jag kan inte ge de exakta siffrorna utan skriver från minnet).

Apråpå klassresa så var det ganska vanligt under 1600-talet och 1700-talet. Men den gick över flera generationer. Det började med att bli bonde och så pass välbärgad att man hade råd med att skicka en eller flera söner till universitetet för att bli präst. Medan många dörrar var stängda för en simpel bondson så var det raka motsatsen för prästsöner, de kunde bli precis vad som helst (ja, förutom kung då!). Många prästsöner blev officerare och om de uppnådde majors grad så blev de i praktiken adlade automatiskt (undantaget den andra halvan av Karl XII:s regering). Inom officerskåren befordrades man enligt ancennitetsprincipen (väldigt strikt i fredstid, men mindre strikt i krigstid). Någon skillnad mellan adelsmän och ofrälse gjordes egentligen inte, allra minst av Karl XII som var helt likgiltig för vilken börd folk hade (hans pappa var dock mer kinkig på den punkten). Men högadeln hade ändå en orättvis fördel i och med att de var så pass inflytelserika att de kunde få sina söner inskrivna som officerare redan som barn (och därmed samla på sig mycket ancennitet).

[Davian]

Där ser man! Jag behöver uppdatera mitt bibliotek märker jag. Vilka böcker är lämpligast?

[Markus Holst]

Förklara ancennitet. Betyder det hur länge man stått i bostadskö eller är det tjänsteår?

[Örjan]

Där ser man! Jag behöver uppdatera mitt bibliotek märker jag. Vilka böcker är lämpligast?

Det mesta som jag skrev om täcks in av Sten Carlssons klassiska doktorsavhandling "Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865". Om man är mer specifikt intresserad av villkoren inom officerskåren så är Kaarlo Wirilanders socialhistoriska studie "Officerskåren i Finland under 1700-talet" en omistlig bok.

Statistik över nyadlandet under hela Sveriges historia har jag fått från nedanstående tabell som i sin tur har hämtat informationen från Pontus Fahlbecks bok "Sveriges adel, statistisk undersökning öfver de å riddarhuset introducerade ätterna" (som jag själv inte har läst). Karl XI är mycket riktigt rekordinnehavaren räknat i absoluta tal, men med tanke på Kristinas korta regeringstid så kan även hon göra anspråk på att vara bäst/värst i den grenen.

[Örjan]

Förklara ancennitet. Betyder det hur länge man stått i bostadskö eller är det tjänsteår?

Man skulle nog kunna säga både och. Det var anställningstiden som räknades, men de adelsgossar som anställdes redan som småbarn hade av naturliga skäl inte kunnat tjänstgöra som officerare trots att de var inskrivna i rullarna och fick lön. Detta var ett korrupt maktmissbruk, men helt lagligt eftersom det fanns få restriktioner för regementschefer när de rekryterade officerare.

I en uppsats som jag skrev för länge sedan har jag ett exempel på just detta missbruk:

Sättet som officerarna rekryterades skiljer sig också från vår tid. Något krav på formell utbildning fanns inte för att bli officer. Det närmaste man kan komma är den så kallade "gradpasseringen". En blivande officer skulle under en period på några veckor eller månader tjänstgöra på alla lägre grader för att på så sätt lära sig sitt yrke. Men det här systemet missbrukades av adeln som såg till att låta sina söner gå igenom gradpasseringen som minderåriga. Hur det kunde gå till illustreras av Närke-Värmlands överstelöjtnant Carl Cederström. Han blev sergeant vid två års ålder och gjorde tydligen så bra ifrån sig att han blev befordrad till fänrik samma år.

[Davian]

Där ser man! Jag behöver uppdatera mitt bibliotek märker jag. Vilka böcker är lämpligast?

Det mesta som jag skrev om täcks in av Sten Carlssons klassiska doktorsavhandling "Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865". Om man är mer specifikt intresserad av villkoren inom officerskåren så är Kaarlo Wirilanders socialhistoriska studie "Officerskåren i Finland under 1700-talet" en omistlig bok.

Statistik över nyadlandet under hela Sveriges historia har jag fått från nedanstående tabell som i sin tur har hämtat informationen från Pontus Fahlbecks bok "Sveriges adel, statistisk undersökning öfver de å riddarhuset introducerade ätterna" (som jag själv inte har läst). Karl XI är mycket riktigt rekordinnehavaren räknat i absoluta tal, men med tanke på Kristinas korta regeringstid så kan även hon göra anspråk på att vara bäst/värst i den grenen.

Oerhört intressant tabell. Jag tycker mig se att den bekräftar lite vad som skrevs av Holst att man behövde dugligt folk högt upp i administrationen och då var man tvungen att adla hejvilt. Tänker att det bekräftas lite av att det adlas runt 1600 nya adelsfamiljer på ca 100 år, samtidigt som massor av adliga gods mm dras in. Hursomhelst är det ju väldigt många. Även om de flesta dog ut rätt kvickt.

[Davian]

nu spanade jag in de lilla 10 sekunder som syns av kanoner och jag är med i bild, 2 gånger till och med, men inte med ansikte tyvärr. Ni får vänta med autograferna ett tag till.

jag syns 50:30, eller jag och jag. Mitt högra höft syns, precis bakom kanonen som avfyras respektive 50:44 till vänster om kanonen. återigen min höft men vänstra den här gången, de är tydligen mina bästa sidor.

jag ska vid tillfälle spöka ut mig i uniformen hemmavid så ni får se hur man ska se ut runt 1705-1709 i artilleriet under Karl XII:s tid


edit: Och innan någon säger nåt; handskarna som är i närbild precis när kanondelen påbörjar är INTE historiska utan det är moderna svetshandskar. Läderhandskar av historisk art är för osäkra ur säkerhetssynpunkt när man sysslar med explosiva varor.

dessutom är det flera personer som har vitt band på sina hattar, det ska vara rött band för artilleriet och inget annat.

det var coolt att 2 av 10 avfyrningar kom med på bild, båda från 3-pundare kanonen. Vilket man förstår för den är enormt mycket pampigare på alla sätt och vis.

vår föreningsordförande räddade oss från ödet att föreställa danskar :p när vi kom till uppställningsplatsen, fixade med allting och ställde upp oss etc så komemr prdouktinen fram och säger "ja vi tänkte ni ska vara norrmän som attackerar". Men det hade varit dumt pga vi har svenska uniformer med Karl XII insignier, kanonerna är blå/gul målade med tre kronor på. så efter lite snack slapp vi det.

[Hans]

Hur mycket krut per skott?

MVH

Hans

[Davian]

300gram för de på TV. När vi skjuter med 3:an brukar vi ligga runt 350-450gram. Hemligheten ligger dock i hårt man packar det. 200g krut kan smälla mer än 400.

I de få fall det har skjutits med en 6pundare (största fältkanonen under stora nordiska kriget) har laddningen varierat mellan 800-1600 gram. Med 1600g kan tryckvågen ta sönder fönsterrutor på färjor i älven om man skjuter från ena stranden åt andra.

[Markus Holst]

Hur mycket krut hade ett batteri till sitt förfogande under ett alldagligt fältslag, dvs hur många skott kunde man skjuta?