Personalbehov och gamla värnpliktiga
Personalbehov och gamla värnpliktiga
Funderade lite på detta med den nuvarande upprustningen och personalbehovet som detta medför. Vad jag förstår så kallar man in vissa värnpliktiga som på något sätt tjänstgjort under den senaste 10 års perioden vilket verkar vara någon slags laglig gräns? I många fall rör det sig om korta utbildningar på en vecka eller två och resultatet skall ha varit gott så här långt. Runt om i landet måste det finnas tiotusentals personer i denna kategori samt även folk mellan säg 35 och 50 år som varit inkallade för mer än 10 år sedan men som med en relativt kort utbildning skulle kunna göra stor nytta i olika befattningar på någon form av frivillig basis.
Borde inte någon denna "reserv" helt enkelt kunna fylla upp befattningar i förband som ändå kommer ta flera år att hinna utbilda för?
Borde inte någon denna "reserv" helt enkelt kunna fylla upp befattningar i förband som ändå kommer ta flera år att hinna utbilda för?
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Ja, Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt föreskriver att en krigsplacering utan särskilda skäl inte får kvarstå längre än tio år efter senaste tjänstgöringstillfälle.
Vad får dig att tro att grundutbildad personal inte redan används för att fylla upp krigsförband?
Vad får dig att tro att grundutbildad personal inte redan används för att fylla upp krigsförband?
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Jag tänkte snarare om de kunde användas i större utsträckning och om det fanns någon risk att folk som kunde göra nytta hamnade mellan stolarna.
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
I större utsträckning hur tänker du? Vi har de krigsförband vi har och de bemannas. Om det sedan finns ytterligare individer som kan något och är krigsplaceringsbara torde de återfinnas i personalreserven intill dess de eventuellt behöver tas i anspråk för att fylla en lucka.
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Jag tänker att vi nu utökar antalet förband kraftigt och att det tar lång tid att utbilda personal, kan dessa individer jag tänker på utgöra en brygga under några år, kanske i större utsträckning än i dag alltså. Kan folk finnas i personalreserven fast det gått 10 år sedan tjänstgöring? Möjligt jag missar någon dimension här.Bjernevik skrev: ↑14 januari 2023, 19:37I större utsträckning hur tänker du? Vi har de krigsförband vi har och de bemannas. Om det sedan finns ytterligare individer som kan något och är krigsplaceringsbara torde de återfinnas i personalreserven intill dess de eventuellt behöver tas i anspråk för att fylla en lucka.
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Krigsförband sätts samman av tre delar: personal, materiel och anläggningar.
Personal i sin tur består av allt från förbandschef ner till enskild soldat/sjöman.
Skulle soldat/sjöman i ett rent pliktförband kunna bemannas av personal med rätt utbildning som finns i personalreserven? Självklart, det är därför det finns en personalreserv.
Problemet är dock alla andra befattningshavare som krävs för ett fungerande förband. Dessa tar tid att få fram och eftersom dessa inte har "producerats" i tillräcklig omfattning under decennier så finns det nu ingen snabb lösning. Det kommer helt enkelt ta tid att bygga den "stommen" i kommande krigsförband. När "stommen" väl finns på plats, samt materiel och anläggningar anskaffats, är den enkla uppgiften att utbilda soldater/sjömän. Det senare görs trots allt varje år, på mindre än ett år...
Det finns goda skäl till att FM ökat antalet utbildningsplatser på officers- och specialistofficersutbildningarna så mycket som är möjligt, samtidigt som man försöker få den politiska ledningen att förstå att det vore dumt att nu försöka öka antalet värnpliktiga som grundutbildas varje år. Det förra bygger "stommen", det senare är just nu att elda för kråkorna.
Personal i sin tur består av allt från förbandschef ner till enskild soldat/sjöman.
Skulle soldat/sjöman i ett rent pliktförband kunna bemannas av personal med rätt utbildning som finns i personalreserven? Självklart, det är därför det finns en personalreserv.
Problemet är dock alla andra befattningshavare som krävs för ett fungerande förband. Dessa tar tid att få fram och eftersom dessa inte har "producerats" i tillräcklig omfattning under decennier så finns det nu ingen snabb lösning. Det kommer helt enkelt ta tid att bygga den "stommen" i kommande krigsförband. När "stommen" väl finns på plats, samt materiel och anläggningar anskaffats, är den enkla uppgiften att utbilda soldater/sjömän. Det senare görs trots allt varje år, på mindre än ett år...
Det finns goda skäl till att FM ökat antalet utbildningsplatser på officers- och specialistofficersutbildningarna så mycket som är möjligt, samtidigt som man försöker få den politiska ledningen att förstå att det vore dumt att nu försöka öka antalet värnpliktiga som grundutbildas varje år. Det förra bygger "stommen", det senare är just nu att elda för kråkorna.
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Jag tror jag fattar. Att hitta fler användbara människor skulle möjligtvis lösa en del, men det är stommen som är det stora problemet. Det som är mest beklämmande med nedmonteringen är detta med materiel och anläggningar. Vissa anläggningar som man inte hade behov av kunde väl ha hyrts ut med någon plan för återtagande kan man tycka.
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Finns mycket som man i efterhand hade önskat gjorts annorlunda. Men det är meningslöst att gråta över utspilld mjölk.
Materiel och anläggningar är inte det värsta, även om det är lätt att fokusera på sådant. Det värsta är att det har utbildats för få yrkes- och reservofficerare under lång tid. Det tappet går inte att ersätta snabbt, utan det kommer ta år. Tjugo års erfarenhet tar liksom tjugo år att skaffa...
Materiel och anläggningar är inte det värsta, även om det är lätt att fokusera på sådant. Det värsta är att det har utbildats för få yrkes- och reservofficerare under lång tid. Det tappet går inte att ersätta snabbt, utan det kommer ta år. Tjugo års erfarenhet tar liksom tjugo år att skaffa...
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Jag läste lite om Sollefteå, och vad det verkar får regementet helt nya lokaler.Grönis skrev: ↑15 januari 2023, 23:22Jag tror jag fattar. Att hitta fler användbara människor skulle möjligtvis lösa en del, men det är stommen som är det stora problemet. Det som är mest beklämmande med nedmonteringen är detta med materiel och anläggningar. Vissa anläggningar som man inte hade behov av kunde väl ha hyrts ut med någon plan för återtagande kan man tycka.
En annan artikel handlade om hur ett tidigare befäl sökte jobb där. Han hade inte varit direkt aktiv i försvaret på 20 år, men måste uppenbarligen ha gillat jobbet. Förstod jag rätt skulle han jobba med att utbilda rekryter.
För Sollefteå är regementet en jättegrej som beräknas ge 125-200 nya jobb. Det betyder mycket för en liten stad.
I17 i Uddevalla ligger vackert, men alla lokaler där har annan verksamhet. Där är skolor, kontor och bostäder. Fan vet var man skulle lägga ett nytt regemente i Uddevalla.
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Så blir det. Tiden har nämligen inte stått stilla sedan år 2000 utan samhället har utvecklats. Dessutom, lokaler delvis byggda för 100 år sedan är sällan ändamålsenliga för dagens verksamhet. Inte heller särskilt energieffektiva vilket nog de flesta idag har insett betydelsen av...
Sådana individer kan man nog hitta överallt. Men man kan inte hitta en komplett personaluppsättning för ett regemente/flottilj, så en stor del av bemanningen måste plockas från andra delar av FM, delar som redan har ont om personal. Vilket gör att alla får gå lite tyngre vilket inte är bra på sikt ur ett behållaperspektiv.
Visst är det så. Men tanken med försvarsbudgeten är trots allt inte att den ska gå till regionalpolitiskt stöd. Det finns det andra delar av staten som har till uppgift...
Det intressanta är var det finns tillräckligt stora skjutfält med miljötillstånd. Allt annat kommer i andra hand, oavsett var man eventuellt byggde kaserner i början av förra seklet.
Men det bästa är trots allt att skapa nya krigsförband, det är dessa som faktiskt ger försvarseffekt. Sovplatser och kontor för fredsverksamhet gör det inte, oavsett vad många tror.
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Fortifikationsverket verkar äga skjutfälten Bulid och Sågebacken fortfarande, så det skulle nog gå att skapa ett regemente i Udevalla då.
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Räcker inte med att det finns skjutfält i FortV ägo tyvärr. Tog åratal innan FM äntligen fick nytt tillstånd för Tofta på Gotland. Om inte Ryssland invaderat Ukraina på riktigt för ett år sedan undrar jag om denna process inte hållit på fortfarande.
Men den stora frågan man ska ställa sig först är; varför bygga upp en ny fredsverksamhet i Uddevalla? "Det fanns ett regemente där en gång" är inte ett bra argument...
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Nej, det förstår jag också. Det är svårt att se att det i förstone kommer att bli några strider i närområdet, varför lokalkännedom just där inte är så viktigt.
Visst måste beslut vara förankrade i de behov man tycker sig ha idag, och det tror jag ingick i beslutet om Sollefteå, där det framfördes att det kunde fungera bra med NATO-förband från Trondheim.
Re: Personalbehov och gamla värnpliktiga
Med tanke på att I 17 bägge brigader under hela efterkrigstiden utgjorde central reserv och var avsedda att skickas till några av de andra milona så är kopplingen mellan utbildningsplats och lokalkännedom obefintlig.
Orsaken till att det låg ett regemente i Uddevalla får man snarare söka i indelningsverkets upptagningsområde vilket gjorde att det blev Uddevalla som regementet hamnade i när värnplikten tog över och de indelta förbanden flyttade in till nya kaserner i respektive upptagningsområdes centralort.
Man har dock inte riktigt lyckats förklara varför inneliggande rekrytomgång av kompanis storlek kan "fungera bra med NATO-förband från Trondheim".
Hade man däremot gett FMLOG uppgiften att upprätta en förrådsby med lagerhållning av drivmedel mm för att understödja förbands landsvägsmarsch från Trondheim till en utskeppningshamn i Sverige hade det varit mer begripligt. Men det hade inte gett samma nostalgitripp...