När blev lördagen ledig?

[Knurd]

Svenska Wikipedia ger den kortfattade upplysningen att lördagen blev en helt ledig dag någon gång på 1960-talet.

Men för svenska skolor, och andra myndigheter, bör det väl ha funnits något specifikt datum då lördagarna blev lediga. I så fall när?

[Falckkjelle]

Jag gick i skolan på lördagar under hösten 1967... Men när vårterminen 1968 började, var lördagen borta... Så den 1/1 1968 borde vara en god gissning!

Kjelle

[Markus Holst]

Finns nog inget fast datum eftersom den fria lördagen nog inte är tillkommen genom ett riksdagsbeslut. Jag började också skolan hösten 1967 men gick aldrig på lördagar. Enligt Wikipedia arbetade man på lördagar fram till 1971, men det tycker jag låter sent.

Vill man hitta ett specifikt datum kan man kanske använda sig av införandet av 40-timmarsveckan.

[Donkeyman]

Jag började i skolan 1956 och vi gick givetvis på lördagarna. Men lördagen var något avkortad då man bara hade en lektion efter lunch. Vilket normalt sett var "Roliga Timmen". Några år in på 60-talet blev det lediga lördagar i maj och september, något som så småningom permanentades i mitten av. Fast jag tror det var typ 1964 eller så.

Hur som helst hade de lediga lördagarna i skolan ett pris. De kom inte till genom någon förkortning av "arbetstiden" som situationen var inom arbetslivet. Man förlängde helt enkelt terminerna. På den tiden som det var skola på lördagarna började sommarlovet första helgen i Juni och det slutade sista helgen i Augusti. När det blev lediga lördagar fick man börja gå i skolan halva Juni och halva Augusti. Plus att skoldagarna förlängdes med några timmar i veckan. Principen var att lördagstimmarna skulle tas igen fullt ut.

[MlleduSfonctionelle]

Jag är född i halvårsskiftet 1967 och jag MINNS när min far jobbade (halvdag) lördag.
Jag minns även att det kom post på lördagar.
Och på vardagar två gånger - första utdelningen och andra utdelningen.
På vissa sätt var det bättre och på andra sätt sämre förr.

[Hans]

Välkommen MlleduSfonctionelle.

Vad jobbade din far som?

MVH

Hans

[Markus Holst]

På mitten av 60-talet åkte pappa och jag några gånger och hälsade på på firmans lager och fikade med lagergubbarna. Pappa, som var tjänstemän, var alltså ledig på lördagar men farbror Lunkan på lagret arbetade.

[Aspie]

När jag började på mitt första sommarjobb 1970, så var lördagen ledig men arbetstiden var 8,5 timmar per dag måndag - fredag.
Den extra halvtimmen var för att "jobba in" (en del av) lördagen.
Jag tror att de flesta yrkeskategorier fick lediga lördagar under 60-talet, men avkortningen skede stegvis.
Olika i olika branscher beroende på avtal m m.
Till slut var lördagen bara 2,5 timma lång och då la man på en halvtimme måndag-fredag och så blev lördagen ledig.
Året därpå, 1971, så var arbetstiden 8 timmar per dag och lördagen var då helt borta.

Skolan var länge ett undantag. Elever och lärare gick till skolan på lördagarna.
Visserligen var lördagen kort (undrar om vi ens fick lunch på lördagar?). Men vad jag minns så gick vi i skolan på lördagar på låg- och mellanstadiet.
D v s fram till 1968 för min del. Sen var det lediga lördagar även i skolan.

[a81]

Intressant, jag har alltid trott att lediga lördagar kom omkring 1960, men det var alltså 5-10 år senare. 1963 infördes fyra veckors lagstadgad semester, samtidigt som många jobbade sex dagar i veckan. Med nutida ögon känns den avvägningen konstig, likaså rent allmänt varför man skulle iväg fyra timmar till jobbet på lördagar. Hade man inte fått ut mer av personalen om den varit mera utvilad istället? Idag känns det som att sova ut (åtminstone i någon mån) på helgen är lite av en förutsättning för att få ihop livspusslet, men det är klart att många hade väl tidigare vanor på 1950- och 1960-talet och sov säkert i snitt längre på vardagarna jämfört med idag och hade nära till jobbet.

[von Adler]

Intressant, jag har alltid trott att lediga lördagar kom omkring 1960, men det var alltså 5-10 år senare. 1963 infördes fyra veckors lagstadgad semester, samtidigt som många jobbade sex dagar i veckan. Med nutida ögon känns den avvägningen konstig, likaså rent allmänt varför man skulle iväg fyra timmar till jobbet på lördagar. Hade man inte fått ut mer av personalen om den varit mera utvilad istället? Idag känns det som att sova ut (åtminstone i någon mån) på helgen är lite av en förutsättning för att få ihop livspusslet, men det är klart att många hade väl tidigare vanor på 1950- och 1960-talet och sov säkert i snitt längre på vardagarna jämfört med idag och hade nära till jobbet.

Man ska heller inte glömma att det var betydligt vanligare då med hemmafru, eller i alla fall fru som arbetade halvtid eller deltid och skötte hemmet, barnen och det övriga i livspusslet på halvtid än det är idag. Sambeskattningen som räknade ihop hushållets inkomst och skattade den som det var två och därmed gav lägre skatt även för den heltidsarbetande partnern om en av parterna hade lägre eller ingen arbetstid avskaffades först 1971.

[Aspie]

Det jag beskriver gäller alltså förhållandena på "min" arbetsplats. Det varierade nog mycket.

Lediga lördagar infördes vid olika tidpunkter beroende på avtal, lokala bestämmelser o s v.
Det maximala veckoarbetstiden är däremot reglerad i lag och det ger ju vissa ramar för hur man kan förlägga arbetstiden.

Wikipedia om arbetstid:

1957 infördes en lag (prop 1957:80) som stipulerade att arbetstiden skulle sänkas med en timme i veckan under tre år så att veckoarbetstiden vid ingången av 1960 skulle vara 45 timmar.

Avtal ledde till att arbetstiden gradvis sjönk under kommande år innan lagen om 40 timmar arbetstid trädde i kraft 1973

Lördagen var alltså "avkortad" till 5 timmar för alla 1960. Sedan tog det ungefär 10 år innan den var helt borta.
Tjänstemän fick lediga lördagar tidigare än arbetare.

Vad gäller skolan så kan jag tänka mig att det var olika i olika kommuner.
Men vi är ju två på forumet som minns 1968 så det var väl i den vevan.
Jag minns inte att vi behövde jobba in lördagarna med kortare sommarlov, men så kan det mycket väl ha varit.

Så svaret på ursprungsfrågan blir "under 60-talet".

[hilbert]

Jag gick ut realskolan 1968, där gick vi på lördagar, men när jag började gymnasiet på hösten fick vi 5 dagarsvecka.
Jag minns också att jag hade mitt första sommarjobb 1968 , träförädlingen i Tanumshede, även där var det 5 dagarsvecka.

[MlleduSfonctionelle]

Hej, Hans.

Min far var ekonom.

Jag har några minnen från tidig barndom - första- och andraposten är ett,
och pappas lördagsarbete är ett annat.

Mot slutet av första halvan av 70-talet minns jag att pappa INTE jobbade på lördagar,
för på somrarna satt jag, min storasyster och mamma på ett berg vid bryggan på fredagarna
och åt vårt fredagsgodis (det låter lite mer wild and crazy än det var) och väntade på pappa
som tagit eftermiddagsbåten ut till ön. (1974 flyttade vi på landet och bytte därmed brygga.)

Mvh,
Mademoiselle du Sfonctionelle

[a81]

Man ska heller inte glömma att det var betydligt vanligare då med hemmafru, eller i alla fall fru som arbetade halvtid eller deltid och skötte hemmet, barnen och det övriga i livspusslet på halvtid än det är idag. Sambeskattningen som räknade ihop hushållets inkomst och skattade den som det var två och därmed gav lägre skatt även för den heltidsarbetande partnern om en av parterna hade lägre eller ingen arbetstid avskaffades först 1971.

Ja, hemmet var ju mer av en arbetsplats på den tiden och de flesta bodde trängre än idag, samtidigt som familjerna var något större. Jag menar att en lägenhet eller liten funkisvilla, tre-fyra barn och en hemmafru som städar, lagar mat, etc. är ganska långt från den mer avslappnade livsstil som väl slog igenom med 40-talisterna efter 1968. "Andningshålen" fanns nog ofta på andra ställen än i hemmet när alla var hemma. Det var nog mer mammans fikastunder med grannfruarna (när mannen var på jobbet och barnen i skolan), barnens lek ute med kompisarna, pappans hobby eller fotbollstittande med vännerna, etc.

Samtidigt var väl betydligt fler småföretagare på 1960-talet. Eller det kanske finns fler småföretagare idag, men jag föreställer mig att det är fler idag som driver företag som hobby/bisyssla. På 1960-talet fanns fortfarande massor av familjejordbruk (som man faktiskt försörjde sig på, inte hobby/bisyssla som ofta idag), småbutiker och hantverkare med egen firma. Det sistnämnda är förvisso vanligt än idag. Jag tänker på mina far- och morföräldrar som var mitt i arbetslivet på 1960-talet. Tre av fyra drev småföretag, en var först hemmafru och sedan deltidsarbetande i affär. Heltids lönearbete var inte en lika självklar norm som idag.