Fältsjukhus

[FredH]

Mycket skrivande just nu om antalet fältsjukhus som FM hade under det kalla kriget. I Kvartal nämns att det fanns 50st totalt sett. Antalet i sig är för mig inte så intressant utan snarare utrustning och personal. https://kvartal.se/artiklar/faltsjukhusen-som-forsvann/

Någon på forumet som sitter inne med personallistor för bemanning på ett fältsjukhus?
Samt vilken vårdmöjlighet de hade.

[MD650]

Har svagt för mig att fältsjukhuskompanierna var drygt 250 pers.

[Zizka]

Den gamla hederliga Armehandbok del 1: Organisation Fördelningsförband 1982

Anger följande för Etappsjukhuskompani 80
390st personal

Ur Trängtrupperna 100år:
Öppen och sluten vård åt 200 patienter, under begränsad tid skall ytterligare 150 skadade kunna vårdas.
Utan förstärkning skall kontinuerligt 35 och under kortare tid 55 operationer per dygn kunna utföras.

[MD650]

Det är skillnad på etappsjhuskomp och fältsjukhusen men är inte klar på vilka skillnader det är. Har för mig att fältsjukhusen är mindre rörliga bl.a.
Ska forska lite i det.

[FredH]

Kan man på något sätt se hur fördelningen mellan yrkeskunniga sjukvårdspersonal som läkare och sjuksköterskor och antalet vpl mobiliserade sjukvårdare.
Alltså hur många på ett sjukhuskompani som hade civil sjukvårdsutbildning som antingen läkare eller sjuksköterska?

[MD650]

Kan man på något sätt se hur fördelningen mellan yrkeskunniga sjukvårdspersonal som läkare och sjuksköterskor och antalet vpl mobiliserade sjukvårdare.
Alltså hur många på ett sjukhuskompani som hade civil sjukvårdsutbildning som antingen läkare eller sjuksköterska?

Om man tittar på ett etappsjukhuskompani 80 som Ziska referar till så får jag ihop följande:
14 läkare
8 tandläkare(läkarassistenter)
En tandsköterska
46 sjuksköterskor
29 undersköterskor
46 sjvbitr
plus lite labassistenter motsv.
fördelat på en kirurgipluton resp. vårdpluton.
Kan ha räknat fel på någon.

[FredH]

Kan man på något sätt se hur fördelningen mellan yrkeskunniga sjukvårdspersonal som läkare och sjuksköterskor och antalet vpl mobiliserade sjukvårdare.
Alltså hur många på ett sjukhuskompani som hade civil sjukvårdsutbildning som antingen läkare eller sjuksköterska?

Om man tittar på ett etappsjukhuskompani 80 som Ziska referar till så får jag ihop följande:
14 läkare
8 tandläkare(läkarassistenter)
En tandsköterska
46 sjuksköterskor
29 undersköterskor
46 sjvbitr
plus lite labassistenter motsv.
fördelat på en kirurgipluton resp. vårdpluton.
Kan ha räknat fel på någon.

Tack.

När de listar sjuksköterskor och undersköterskor. Menar de då civilt utbildade eller undersköterskor utbildade under vpl?
Gissar att sjvbitr är välutbildade.

[MD650]

Tack.

När de listar sjuksköterskor och undersköterskor. Menar de då civilt utbildade eller undersköterskor utbildade under vpl?

Antar att det är civilt utbildade.
För utom dessa finns "vanliga" sjukvårdare, sjtpmän m.m.

[mrsund]

Har jag förstått det rätt, att detta är i krigsorganisationen, dvs material finns i mobförråd och personal jobbar mestadels i det civila och måste mobiliseras? Hade vi något "stående" fältsjukhus under fredstid?

[MD650]

Har jag förstått det rätt, att detta är i krigsorganisationen, dvs material finns i mobförråd och personal jobbar mestadels i det civila och måste mobiliseras? Hade vi något "stående" fältsjukhus under fredstid?

Stämmer att det var mobförband och inget stående fanns.

[macken]

Vilka geografiska platser skulle Fältsjukhuset ställas upp? Vilka mobplatser?

[johanmmolin]

Längesedan jag skrev här nu. Och kan inte svara direkt på din fråga.
Men i varje fall exemplifiera.

I Blekinge/nordöstra Skåne skulle finnas två MASS – Marina Stridssjukhus. I första hand skulle dessa vara förlagda i byggnad och inte i tält.

När jag och ett antal andra lumparkompis gjorde vår så kallade "Läkarfackskola" i mars - maj 1984 tillbringade vi först en månad i Göteborg, där då Marinens Sjukvårdsskola låg, på Käringberget. Det var också där vi fick göra de berömda s k grisoperationerna - något som gick mycket städat till. Jag blev "utsedd" till chef för en så kallad Marin Hållplatstropp, ett förband som skulle kunna ta hand om primärt 200 skadefall (tillkom tydligen för att hantera en jagarbesättning ...) med triagering, primär kirurgi, en liten intensivvårdsenhet och avtransport till ett samtidigt uppsatt MASS på Säve.
Samtidigt som vi hade en gris att operera drällde det in skademarkörer. Dessa tog dock tvärt slut klockan 24. Och där stod vi, ett knappt halvdussin doktorer, alla vana vid att kämpa oss igenom dryga journätter. Vi förstod så småningom att de militära befälen helt sonika ville gå och lägga sig vid midnatt.

Nåväl, andra månaden gjordes i Blekinge, med "förläggning" på Hanöhus. Nu skulle vi reka en alternativ förläggning av MASS:et i östra Blekinge. Vi var en grupp som hade fått utsett Åryds skola utanför Karlshamn.
Insåg bums att det var hopplöst som sjukhus betraktat. En fem meter hög stentrappa upp innan man över huvud taget kom in. Sedan två våningar. Båda två med vardera två enorma salar. Dåliga tvättmöjligheter, det skulle bli primitivare än under första världskriget att försöka förlägga ett sjukhus där.
Alltså tog vi vår vackert marint blåmålade VW-buss och for runt i trakten för att se om vi kunde hitta ett bättre alternativ.

Och det gjorde vi. I en annan ort i trakten hittade vi ett ålderdomshem som såg mycket lovande ut. En envåningsbyggnad.
Vi åkte in till Karlshamns stadsarkitektkontor; jag drog fulingen (iofs sann) att min egen far var stadsarkitekt i Helsingborg och själv var bördig från Sölvesborg, så vi blev mycket vänligt mottagna, och fick kopior på alla ritningar över ålderdomshemmet. Åkte tillbaka, fick en guidad rundvandring, med ritningar i hand, av en mycket tillmötesgående föreståndarinna. Perfekt ställe. Mängder av rum, alla med tvättmöjligheter, somliga t o m med sluss. Och ett kylrum ...
I parken låg en äldre borgarvilla vilka vi utsåg till "infektions-annex". Skrev en ordentlig redogörelse; drog alltihopa för ansvariga marina befälhavare i Milo Syd.
Det blev tydligen så pass populärt att man antog stället i krigsplaneringen.

Och pensionärerna då? Vi noterade helt krasst, att i en krigssituation fick lokalbefolkningen vara solidarisk och själva inhysera de gamla i sina hem ...

[Bjernevik]

Här kan man läsa lite om det MASS som fanns på Gotland: Marinens Krigssjukhus - Bräntings i Rute

[Vysotskij]

När jag och ett antal andra lumparkompis gjorde vår så kallade "Läkarfackskola" i mars - maj 1984 tillbringade vi först en månad i Göteborg, där då Marinens Sjukvårdsskola låg, på Käringberget.

Tack för intressant inlägg. Hur såg lumpen ut för läkarstuderande då? Hur integrerades militärtjänst med läkarlinjen? Upplevde du att det funkade bra?

[Hans]

instämmer i tacket till johanmmolin. Mycket intressant.

Har sett de skjutna grisarna själv men var inte inblandad i skyttet eller operationerna. Måste varit typ 1993 då vi delade lokaler med Sjukvårdshögskolan (?) på Karlberg.

MVH

Hans