Pansarvärnsrobotar i Armén

[Grönis]

Ulf Henricsson skrev i Den stora armén en intressant kritik av svensk Norrlandstaktik kring 1990 som bland annat grundar sig i att pvrb ofta inte skulle kunnat verka pga få eldställningar och mask i målet.

Å andra sidan planerade man i slutet av 90-talet robotskyttebataljoner, vad jag förstår efter försök, för norrlandsförbanden.

Intressant, berätta gärna mer den som vet?

[Stefan Karlsson]

Eftersom man aldrig gav sig möjligheten att prova på riktigt så levde man i tron att både pansarskott, granatgevär och pvrobotar gick att skjuta och få träff bara man såg målet. Problemet är att i svensk terräng är det ofta en hel del sly i vägen och träffar man detta med en robot eller ett pansarskott så är det oftast ajöss.
Med en stridsvagnskanon kan man skjuta genom ganska rejält med sly utan att det påverkar nämnvärt.

Ulf Henricsson var en oerhört klarsynt chef och det var han som såg till att genomföra en hel del kontroversiella försök där man bevisade att teoretikerna hade helt fel.

Pvrobot är ett fantastiskt vapen på långa håll, under förutsättning att man har fritt skottfält (dsv inget sly som växer i vägen). I Skåne och på andra platser där man har någorlunda bra skjutavstånd där är man som stridsfordonsbesättning väldigt utsatt, men i övre Norrland skulle det ha varit ganska kört eftersom det är träd, buskar, sly och annat i vägen.
Men rätt använt på rätt platser - JA, definitivt, men inte istället för.
Många lovordade ju attackhelikoptrarna som framtidens vapen efter framgångarna i första Irakkriget, men helikoptrar ensamma är tämligen värdelösa och sårbara.

Min erfarenhet är att inget vapen ensamt är starkt eller bäst utan det krävs en kombination av olika vapensystem som kan komplettera varandra i olika situationer.

[MD650]

Det genomfördes försök med konstgjord sly i form av kvastskaft.
En grov regel som kom fram var att ser du målet genom slyn kan du öppna eld.
Dock fick avståndet till målet bortom slyn inte vara för långt.
Motsv om det är sly längs vägen och målet står på vägen.

[Stefan Karlsson]

Det genomfördes försök med konstgjord sly i form av kvastskaft.
En grov regel som kom fram var att ser du målet genom slyn kan du öppna eld.
Dock fick avståndet till målet bortom slyn inte vara för långt.
Motsv om det är sly längs vägen och målet står på vägen.

Tanken var säkert god men det är ganska stor skillnad på kvastskaft och riktig sly.

[MD650]

Helt rätt.
Kvastskaften är grövre än normalsly.

[JohnT]

Ulf Henricsson skrev i Den stora armén en intressant kritik av svensk Norrlandstaktik kring 1990 som bland annat grundar sig i att pvrb ofta inte skulle kunnat verka pga få eldställningar och mask i målet.

Intressant, berätta gärna mer den som vet?

En del av det hela var-
Man gjorde en massa prov i verkligheten med att sätta et "robotsikte" på en lämplig plats och sedan använde man en bil eller om det var olämpligt att köra runt i terrängen, en skottkärra med en pinne lika hög som en stridsvagn.

Sedan kollade man hur många sekunder robotskytten hade siktlinje till "målet", det visade sig att på lite längre avstånd så försvann målet ofta ur sikte innan roboten skulle hunnit fram.

Å andra sidan planerade man i slutet av 90-talet robotskyttebataljoner, vad jag förstår efter försök, för norrlandsförbanden.

Jag vill minnas att det var i samma anda som man då hade flera rb 70 kompanier per brigad som kom från de nedlagda brigaderna.


mvh
/John

[Vysotskij]

Dammar av en gammal tråd. Har funderat lite på detta med pansarvärnsrobotar. Folk inom försvaret jag stött på verkar generellt tycka att dessa system var en mycket bra komponent i försvarsmakten som stod sig väl. Hur ser forumet på detta? Hur väl hade man klarat sig i skarpt läge under kalla kriget? Hur ser situationen ut idag?

Jag dammar tillbaka.

Man kan väl möjligen konstatera att under nästan hela 1980-talet saknade våra infanteribrigader vapen som kunde möta T-72 i front. Två tredjedelar av våra brigader skulle därmed haft stora problem att möta (särskilt anfalla) Stormaktens minsta taktiska enhet (förstärkt motorskyttebataljon). Så den brigadchef som fick ett fördelningspansarvärnskompani rb 55 underställt var nog rätt glad för steget upp från pvpjäs.

Om dessa brigader var en bra investering för skattebetalarna kan diskuteras. Min gissning är att några färre brigader med några Milan hade varit mer fredsbevarande.

[Vysotskij]

Känner att jag blev gnällig. Sorry. Kan inte någon som jobbat i IB 77 beskriva tänkt taktik och stridsteknik mot motskförband med T-72 och BMP eller BTR? Förhållandet egen eldkraft/fi pansar var knappast okänt.

[MD650]

Norrlandsbrigaden hade rb 55 som kunde ha genomslag på T72.
Sedan fick ju IB77R rb 56 både på pvplutonerna på bataljonen samt på brigpvkomp.

[Hans]

@Vysotskij

Hade Milan genomslag mot fronten på en 72'a? Jag gissar inte.

HOT och TOW är troligtvis jämbördiga.

MVH

Hans

[Hans]

Jag har f.ö.skjutit Milan-simulator förra årtusendet.

MVH

Hans

[Vysotskij]

Bra fråga. Borde såklart ha kollat. Snabba nätsonderingar ger vid handen att det tycks bero på vilka versioner av stridsvagn och robot som mäts, även om Milan verkar ha större genomslag än pvpjäs. Men ex reaktivt pansar skulle kunnat ge otrevliga överraskningar även där

[Vysotskij]

Till det kommer förstås möjligheten att inleda strid med fientligt pansar på drygt halvannan kilometers avstånd med pvrb, vilket borde ge mycket större överlevnadschanser än halva distansen med pvpjäs.

[MD650]

Till det kommer förstås möjligheten att inleda strid med fientligt pansar på drygt halvannan kilometers avstånd med pvrb, vilket borde ge mycket större överlevnadschanser än halva distansen med pvpjäs.

En halv km med pbrb ät kort.

[Solkungen]

Helt rätt.
Kvastskaften är grövre än normalsly.

Nja, är slyn typ fem år eller äldre så är slyn kraftigare, segare och tyngre än kvastskaft. Dessutom kan slyn luta åt olika håll så att när man tror att skottet ska smeka på utsidan av den så har man kanske stammar ivägen man inte ser i kikaren.