Quiz: Andra världskriget

[HJ]

Gissar att det är René Malaise och Malaisefälla. Att han hade koppling till Naturhistoriska riksmuseet i stockholm på ett eller annat sätt är sannolikt.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Malaisef%C3%A4lla

/Håkan

[Sarvi]

Visst är det René Malaise och hans Malaisefälla jag söker! Malaise, som var son till en fransk krögare som hamnat i Stockholm, var en upptäcktsresande i Hedins anda. Han reste bland annat på en expedition till Kamtjatka med sin fru (den berömda journalisten) Ester Blenda Nordström och Sten Bergman, och senare till Burma.

Under sina expeditioner hade han noterat att många flygande insekter, som hade förirrat sig in i tältet, inte hittade ut igen utan flög upp i tälttaket och kröp runt - ett fenomen som retat de flesta fjällvandrare som stiftat bekantskap med norrländska mygg. En dag hade det dock uppstått ett hål längst uppe i ett av tältets gavlar och då hittade alla flygfän ut igen. René konstruerade inför Burmaresan en tältliknande sak med lutande ryggås, som ledde flygande insekter upp mot ett hål i tälttaket. Istället för friheten väntade dock en burk med cyanid på andra sidan hålet, och en ny slags fälla var uppfunnen. En Malaisefälla är ett fruktansvärt effektivt fångstredskap, särskilt i jämförelse med den traditionella håven eller aspirator. Malaise fångst från burmaexpedtionen 1933-35, där fällan användes för första gången, är än idag inte helt genomanalyserad av entomologin.

René Malaise doktorerade på de asiatiska sågsteklarnas (Tenthredinidae) taxonomi 1945 och var på 50-talet intendent på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Med detta avslutar vi utflykten i entomologihistoriens vindlingar. HJ fångar nästa fluga!

[HJ]

Tack Sarvi!

Jag söker en operation, rörande en evakuering över ett innanhav. Absolut inte på nivån av evakueringen av östpreussen, men ändå ett ganska stort företag; runt 120 000 soldater, som annars skulle varit inneslutna i en svårförsvarad stad (staden hade för övrigt blivit belägrad några år tidigare, men då med ombytta roller) evakuerades över ett innanhav, en sträcka på ca 40 mil under återkommande flygattacker.

Var, när och vilka var inblandade?

/Håkan

[Amund]

Jag tycker att alla parametrar stämmer vad gäller evakueringen av 17:e armén och rumänska divisioner från Sevastopol till Constanza våren 1944..?
Vet inte antalet som evakuerades men staden var omvänt belägring några år tidigare.

[HJ]

Amund hittar rätt bland överfarterna. Kodnamn "operation 60 000" syftandes på de ca 60 000 rumäner som ingick 17 armen.

https://codenames.info/operation/operation-60%2C000/

Amund reser vidare!
/Håkan

[Amund]

Tack HJ,
Det som ledde mig rätt var det stora antalet som evakuerades sjövägen, och om det nu inte rörde sig om japaner som sällan evakuerade så minskade alternativen. Nästa fråga:

Denna

Den ene.jpg (61.59 KiB) Visad 853 gånger

Versus denna

Den andre.jpg (25.12 KiB) Visad 853 gånger

Kan väl aldrig sluta ens oavgjort - Var och när är befinner vi oss..?

Nu är det här inte en militärteknisk tråd men bonus för kalibrarna!
*Ps. "Den andre" är en kopia och inget original.

[varjag]

Spännande fråga….ngn sorts kanonduell - mellan gammalt ''fältstycke'' och en flodmonitor ? (notera den fällda relingen och
pollare på däcket )

Varjag

[Amund]

Spännande fråga….ngn sorts kanonduell - mellan gammalt ''fältstycke'' och en flodmonitor ? (notera den fällda relingen och
pollare på däcket )

Nej ingen flodmonitor. Fältkanonen gör bra ifrån sig och tystar många ställningar, man lyckas också nästan skjuta bort den viktiga stridsmärsen innan skeppets mindre kalibrar med granatkartescher lyckas tysta den. Och självklart vinner sjömännen i slutändan.

[StefanZ]

Det är Westerplatte 1939, 75 mm fältkanon kontra Schlesig Holsteins 280 mm skeppskanoner. (+ gissningsvis även dess sekundära artilleri - ja även AA bar ju med direkteld).
Att den lilla kanonen var trots allt så pass effektiv är inte allmänt känt. Den polska skildringen jag läste när jag var ung talade om några få kulsprutenästen uppsatta på ett silo mittemot tvärs över kanalen... (lagerhuset Acker??)
Kanonen var Westerplattes hemliga vapen. Polens lilla brott mot internationella avtal??

Ja de hade förresten ytterligare en hemlis för sig. De 30 civila arbetarna var i själva verket utklädda soldater. (alternativt, alla arbetarna var fulltränade reservister, å kunde gå i aktiv tjänst med 5 minuters varsel).
Och sålunda, de i avtal tillåtna 150 soldaterna i manskapet, plötsligt förvandlades till 180 mannar...

På tal om ingenting. Tyskarna hade också de sitt eget Westerplatte några år senare mot ryssarna. Även de slogs tappert, men blev inte alls omskrivna lika mycket. Flertalet ruiner kommer sig utav det andra skedet. Berättade en polsk Youtube-historieberättare någonstans.

- Man kan då fö fundera: Att ett flertal bombardemang med 280 mm kanoner och ostörda flygattacker lämnar flertalet anläggningar i brukbart skick, kan de inte varit effektiva med enbart kanske två-tre direktträffar... Osedvanligt ineffektiva.

Man kanske använde minst rutinerade piloter för det uppdraget att anfalla sittande anka?
Att Schleswig Holstein var ett skolskepp är känt - och om artilleristerna var även de på skolning?...

Hur som, det får bli min fråga.

[Amund]

Det är Westerplatte 1939, 75 mm fältkanon kontra Schlesig Holsteins 280 mm skeppskanoner. (+ gissningsvis även dess sekundära artilleri - ja även AA bar ju med direkteld).
Att den lilla kanonen var trots allt så pass effektiv är inte allmänt känt. Den polska skildringen jag läste när jag var ung talade om några få kulsprutenästen uppsatta på ett silo mittemot tvärs över kanalen... (lagerhuset Acker??)
Kanonen var Westerplattes hemliga vapen. Polens lilla brott mot internationella avtal??

Ja de hade förresten ytterligare en hemlis för sig. De 30 civila arbetarna var i själva verket utklädda soldater. (alternativt, alla arbetarna var fulltränade reservister, å kunde gå i aktiv tjänst med 5 minuters varsel).
Och sålunda, de i avtal tillåtna 150 soldaterna i manskapet, plötsligt förvandlades till 180 mannar...

På tal om ingenting. Tyskarna hade också de sitt eget Westerplatte några år senare mot ryssarna. Även de slogs tappert, men blev inte alls omskrivna lika mycket. Flertalet ruiner kommer sig utav det andra skedet. Berättade en polsk Youtube-historieberättare någonstans.

- Man kan då fö fundera: Att ett flertal bombardemang med 280 mm kanoner och ostörda flygattacker lämnar flertalet anläggningar i brukbart skick, kan de inte varit effektiva med enbart kanske två-tre direktträffar... Osedvanligt ineffektiva.

Man kanske använde minst rutinerade piloter för det uppdraget att anfalla sittande anka?
Att Schleswig Holstein var ett skolskepp är känt - och om artilleristerna var även de på skolning?...

Hur som, det får bli min fråga.

Alldeles riktigt svar..! Nja Slagskeppet gjorde nog vad de kunde, inte minst så sköt de sönder murarna och växtligheten förhindrade riktiga direktträffar, särskilt trädtopparna tenderade att skicka projektilerna ut över havet istället. En annan omständighet var att trots den massiva överlägsenheten så var den polska garnisonen av elitkaraktär medan tyskarna var amatörer, ett marinkompani, SS och SA-entusiaster. Men det viktigaste av allt var ändå de hemliga polska fortifikationsarbeten som blivit utförda, de till synes oskyldiga vakthusen var välarmerade fästningar som fartygsartilleriet inte kunde nå. Trots det mycket effektiva störtbombsanfallet så trängde förstörelsen inte ned till de understa våningarna där kampen kunde fortsätta.

Det var en erövrad rysk fältkanon som polen hade många av i sin egen variant, både 75 mm och 3 tum uppges som kaliber, lite oklart här. Hur som helst slogs den ut 07:50 efter ett par välriktade salvor från SH:s åttioåttor, men då hade den redan tystat många kulsprutenästen med ett trettiotal rundor, bl.a. efter en fullträff i fyrtornet på andra sidan kanalen. Även angående SH:s sekundära artilleri förekommer olika uppgifter om det var 15 cm eller 10,5 – lutar åt 10,5 enligt de flesta källor.

Om tyskarna hade följt upp störtbombsangreppet med ett markanfall direkt efteråt hade Westerplatte fallit redan samma kväll. Som sagt saknade (de annars så effektiva) tyskarna en riktig planering för detta propagandanummer som skulle vara över på 20 minuter trodde man. Det var tyckanden från både Göring, Gauleitrar och andra adrenalinstinna nazi-politiker. Vidare var det sjöfolk som ska leda markstrider och till på köpet hade armén genom spioner (och flyget) god koll på hur Westerplatte var befäst - något man aldrig delgav marinen som hade flera år gamla kartor.

Här ser vi tomhylsorna efter 28 cm pjäserna:

Helt riktigt förbises ofta striderna och det sovjetiska artilleriets verkan 1945 när Danzigfickan höll ut så länge.

StefanZ:s välförtjänta fråga – varsågod!

[Amund]

Vill passa på att förtydliga några saker om Westerplatte innan StefanZ ställer sin fråga.
Hela aktionen var till skillnad mot vad eftervärlden trott mycket dåligt eller inte alls planerad, och hela 'fälttåget' mot den lilla halvön är närmast fiaskobetonad. Schleswig Holsteins sändes till Danzig på arméns begäran men mot marinens vilja. Befälhavare Kleikamp visste inte att hans fartyg var tänkt att betvinga Westerplatte och armén räknade samtidigt med att det gamla slagskeppet skulle ge eldunderstöd till anfallen mot Gdyniaområdet - något som starkt begränsades av att Westerplatte inte lät sig intas av några segerrusiga polis och hemvärnsgubbar med SS-fanatiker.

Den intressantaste aspekten är ändå Hitlers agerande som visar att han inte alls besatt de fälteherrekonster som en del velat tillskriva honom. Redan dagen efter den 2:a september KRÄVER Hitler att man samma dag ska inta den kvadratkilometer lilla halvön, något som han irriterar de militära fullblodsproffsen Von Bock och Halder med - det slutar med att man lyckas manipulera Hitler till att acceptera att vänta till åtminstone dagen efter. Detta exempel visar en man som är besatt av enkla propagandistiska framgångar trots att dagen innan kastat in landet i ett världskrig och att hans staber bör ha fullt upp med att betvinga den Polska armén. När jag läste detta tänkte jag att inte mycket i hans agerande 1939 skiljer honom från hans irrationella handlingar under Stalingradkrisen, D-dagen eller senare.

[StefanZ]

Ok, nu har jag tänkt ut en fungerande fråga (fast jag egentligen passat ifrån början). Men har jag fått stafettpinnen måste jag föra den vidare, eller hur?

Finn gemensamma nämnaren till dessa ord och begrepp:
En vitrysk sjö. Dakar i Västafrika. Sverige. Storbritanien. En viss Holman. En hustru. En ingenjör. En liten apa. Eftersom det är krigstid, saknas det inte en kapten, en 6-pundare, samt en mängd Oerlikons och tunga kulsprutegevär... Våran arbetsgrupps vanligaste stridsrop var: "Radio, var är den?"
Gruppen klarade sig bra genom hela kriget, trots att de var ofta med om faror. Det var enbart ingenjören som dog under en olyckshändelse i jobbet.

[StefanZ]

Inga svar än så länge. Är frågan lite för svår, lite för spetsfundig, eller är det alltför få besök?
Nåväl, en rejäl ledtråd.

Det är fråga om en lastbåt, en ångare.

[varjag]

Gratulerar StefanZ till en kryptisk fråga

En viss Holman

- luktar

en Holmanprojektor.jpg (38.44 KiB) Visad 852 gånger

ett arkaiskt riktmedel för en pneumatisk ''granatkastare'' - just avsedd som luftvärnsvapen på handelsfartyg….

https://no.wikipedia.org/wiki/Holman_Projector

och tunga kulsprutegevär...

?????
Jag är inte obevandrad i ämnet automatvapen; men har aldrig hört talas om ''tunga'' kulsprutegevär

Med vitryska insjöar,ingenjörer, hustrur och apor i gåtan - osar detta mera en roman - än fakta

mvh, Varjag

[StefanZ]

Helt riktigt var det en dylik Holman projektor som drevs av ångarens ånga. Fartygsingenjören lyckade få den till att hösta iväg upp till 50 projektiler per minut, så det var ett hyfsat effektivt vapen mot lågflygande flygplan, som kanske höll på att beskjuta båten med sina kulsprutor. Och stridsropet "Radio, var är den?" det var den ivrige Holman-skytten, som när han tappade det anfallande planet ur sikte, brukade ropa med sin dånande röst till radiotelegrafisten, som i strid bemannade en kulspruta i närheten och hade bättre sikt: Radio, var är den!

Din påpekan om tunga kulsprutor är skarpsinnig. Uttrycket är påverkat av språket ifråga.

Och när vi slagit fast ATT det var fråga om en lastbåt, förklaras genast kapten, hans hustru som följde med under alla resorna, den duktige skeppsingenjören samt skeppsapan. (fanns säkert skeppskatt också). 6 pundaren på akterdäck var ganska vanligt på brittiska och allierade lastbåtar, närmast ett signum. Ett par kulsprutegevär likaså.
Denna båt och dess driftige kapten lyckades alltså anskaffa och "anskaffa" även en dylik Holmanprojektor som inte var så vanlig, ett par Oerlikons som inte alls var så vanliga på lastbåtar, samt ett flertal kulsprutegevär....
Den ganska lilla lastbåten ifråga var alltså lika väl beväpnad som mången hjälpkryssare.
Å hustrun? Hon var tränad på att betjäna kulsprutor hon också, men oftast gick hon omkring och serverade kaffe och hugsvalelse under larmsituationer.


OK, nästa ledtråd: Hur var det med vitryska geografin vid den tiden, innan Sovjet ockuperat området?