Från oxe till rök via ök

Om hästar, ryttare, ridning, körning mm genom historien, både civilt och militärt. Värd: Markus Holst
Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13476
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Markus Holst » 20 oktober 2018, 21:07

erep skrev:
20 oktober 2018, 20:32
Jag hatar filmer där romare rider med stigbyglar :cry:
Det där är väl ett problem man har med allt där man är nördigare än filmmakaren. De tre musketörerna rider med bett som uppfanns på 1800-talet. 1800-talsryttare rider ofta med moderna gummityglar ... Jag ryser rätt ofta när det är film.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13476
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Den omdiskuterade strypsnaran

Inlägg av Markus Holst » 21 oktober 2018, 11:21

Man tyckte ju att det var så praktiskt med ok. En pinne mellan oxarna, som höll en annan pinne som sitter fast i kärran. Det var så enkelt att få kärran att fungera då. Det svåra var att få hästarna att dra bra.
egyptisk kärra.jpg
egyptisk kärra.jpg (85.84 KiB) Visad 2218 gånger
Men man gav inte upp utan hittade rätt snart ett knep som fungerade hyfsat så länge man drog lätta saker: Man band fast oket med ett rem runt halsen. Troligen märkte man rätt snart att det fanns nackdelar i detta: Med en rem med tryck runt halsen kan det bli svårt för hästen att andas. Om de forntida draghästarna gick med konstans and-täppa eller inte har varit ett tvistemål i mer än 100 år. I början av förra seklet gjorde man rekonstruktioner av romerska selar som visade att de tryckte mot strupen. Idag tror många att rekonstruktionen gjordes felaktigt.
spruytt1.jpg
Vid experimentet 1903 placerade man oket på manken och fick dragremmen för högt. Hade man lagt oket på ryggen hade det blivit bättre
Hästen kvävs bara om remmen sitter för högt. Får man den att sitta lågt, i höjd med dragpunkten som visas på bild ovan, kvävs hästen inte. Det finns en del enkla sätt att få remmen att hamna där. Ett är att inte lägga oket över manken utan över ryggen. Då åker remmen nedåt en bit. Därutöver kan man göra ok med långa fina böjda bågar på var sida om hästen. Då kan man sätta remmen längre ned och den hamnar lägre runt halsen.

Det enklaste är emellertid att sätta på en rem till, en rem som fortfarande finns i utrustning runt halsen: Man sätter en rem från halsremmens lägsta punkt, ned mellan frambenen och fäster den i gjorden. Då kan inte dragremmen glida upp och man har fått en konstruktion som rätt mycket liknar de selar grönlandshundarna drar med.
bugatti på galoppbanan.jpg
Bugatti och jag visar remmen från mitt på bringan ned mellan frambenen som håller halsringen på plats
De antika selarna hade andra problem än kvävnings-risken, och det handlar om vektor-lära. Man hade ett rep om halsen, från vilket kraften går uppåt till oket på ryggen. På ryggen byter kraften riktning och går nedåt till vagnens hjulaxel. Det betyder att belastningen på såväl rygg som bringa blir större än den kraft hästen drar med. Det är inget bra.
roman-clipart-chariot-racing-1.png
Vektor-diagram över en romersk sele. Det blir många kraft-förluster
roman-clipart-chariot-racing-1.png (89.31 KiB) Visad 2218 gånger
romersk vagn som det borde vara.png
Detta är den lösning man vill ha. Den kommer i nästa avsnitt.
romersk vagn som det borde vara.png (89.87 KiB) Visad 2216 gånger
Med tiden gav man upp och hittade bättre lösningar. Det pågick en hel del experiment under romar-tiden med allt bättre ok, men det största genombrottet kom när man gav upp försöken med ok och började om.

Fortsättning följer

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13476
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Markus Holst » 22 oktober 2018, 11:45

Jag tror de första som tänkte nytt var några kinesiska bönder som tröttnade på alla remmar och på att hästen inte kunde dra så mycket som man tycker att han skulle kunna. Bönderna ville nog inte dra en kärra vid försöken utan en årder eller annat som inte flyttar sig själv och inte behöver bäras.

Ena bonden placerade oket framför hästens bringa istället för på dess rygg och höll upp det med en rem över manken. Det finns gamla målningar som visar på den lösningen. Det gav bättre dragegenskaper men kändes nog lite klumpigt ändå. Den andre bonden lade helt enkelt en rem från redskapet, runt hästens bringa och tillbaka till redskapet. Det behövdes förvisso några remmar som höll upp dragremmen som ju annars trillade till marken så fort den blev slak, men det kändes som ett billigt pris.

Och – voila
bröstselen.jpg
bröstselen.jpg (140.15 KiB) Visad 2179 gånger
var född. Det blev en bestående lösning på några tusen års bekymmer.

Bröstselen verkar dyka upp i Kina sådär 400 f.kr. och kom till Europa under tidig medeltid.

Principen med en rak linje från dragpunkt till vagn gör att hästen kan dra tyngre men ger nackdelen att oket inte längre bär upp kärran. Därför verkar man ha gett upp att dra kärror med par-hästar. Parhästar har sedan dess, med några få undantag, dragit vagnar, släpor, slädar och liknande som inte behöver bäras upp. Kärran fick en ensam häst dra. Där är det enklare att ordna bärandet.

Stången från vagnen och framåt blev emellertid kvar. Den har fortfarande en viktig uppgift: Den sitter fast i framaxeln och behövs för att styra och bromsa vagnen. En del av det nya blev alltså att man separerande dragandet och styrandet.
tistelstång.jpg
Bröstelens linor går raka vägen till vagnen och fäster där. Är selen rätt anpassad blir det inga kraftförluster med tryck på olämpliga ställen. Tistelstången löper mellan hästarna, inte upp över ryggen, och fästs vid hästarnas bringa så de kan styra men främst bromsa med den.
Emellertid är har även bröstselen begränsningar. Den sitter lite för lågt för att ge full kraft och den är i vägen för frambenens rörelser. Mycket av draget kommer av att hästen för fram det framben som för tillfället inte är i marken, vilket såklart minskar styrkan.

Man kom någon stans i Kina - igen - på en lösning även för detta sådär tusen år senare: Man utvecklade det som på engelska heter collar men i Sverige kallas lokor. Det är inte helt samma sak men funktionellt så lika att vi kan avhandla dem tillsammans.

Båda bygger på samma princip: En formstyv krans läggs runt hästens hals och vilar mot skulderbladen. Nu kan man sätta draglinan mitt för dragpunkten och hästen kan ordentligt använda rygg och bakben för att dra. Inget är längre i vägen. Nu kan hästen lägga sig i selen med hela sin kraft.
varmlandssele-01.jpg
Nu började nog ett flitigt experimenterande att få de där nya lokorna att sitta bra. Fäste man draglinorna för högt gled lokorna uppåt, skavde på bringan och ströp hästen. Satte men dem för lågt blev det tryck och skav och onödig belastning på manken. Rätt ställe är en tredjedel från lokans nederkant. Där har draglinorna suttit fast i mer än 1000 år och de flesta lokor har sedan dess suttit bra. Fast det finns såklart undantag: En del hästar med underliga vinklar på sina bogar kan fortfarande ha problem att dra bra med lokor.

Därmed har jag kommit fram till hur hästar och oxar fortfarande drar. Emellertid har båda djurslagens arbetsinsats tagit över av rykande och illaluktande maskiner. Dem tänker jag inte skriva om, men i framtiden kommer jag skriva en tråd om hur man genom åren fått djuren att gå dit man vill, dvs hurt man styr - tömmar - ekipagen.

Tills dess ger jag er ett läxförhör att öva på:
LokselensDelar.jpg
LokselensDelar.jpg (107.46 KiB) Visad 2179 gånger
Tack för att ni har läst.

Femtiotrean
Medlem
Inlägg: 5627
Blev medlem: 6 december 2011, 15:33

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Femtiotrean » 22 oktober 2018, 18:49


Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13476
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Markus Holst » 22 oktober 2018, 18:58

Intressant länk! På svenska är loka dock de trä som ligger an mot hästen. Namnet rankbåge är nytt för mig, jag har aldrig hört något namn på den. Jag visste inte att den fanns i norra Sverige och int i Finland heller. Jag förknippar den med Ryssland och tydligen är det den vägen den kommit till Finland.

Konstruktionen är genial! Det är förvånande att den aldrig nådde hit.

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 28378
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Hans » 22 oktober 2018, 21:28

Tackar igen för intressant läsning om saker jag aldrig tänkt på.

En fråga slog mig, hur många hästkrafter har en oxe?

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13476
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Markus Holst » 22 oktober 2018, 21:35

Hans skrev:
22 oktober 2018, 21:28
En fråga slog mig, hur många hästkrafter har en oxe?
:D

Intressant fråga som jag inte heller vet svaret på. Det var ju inte helt ovanligt att hästar och oxar drog bredvid varandra, med en rätt komplicerad draganordning. I det läget drog de ju lika mycket och utvecklade samma kraft.

I hästkrafter/watt är nog normalhäst och oxe rätt jämbördiga, men jag gissar att de stora hästraser som växte fram under 1800-talet kan ta i fasen så mycket mer än en oxe, bland annat genom att väga mycket mera.

Dock finns det ju ett mått som kan vara intressant än watt, nämligen watt-timmar. En häst kan dra snabbare och kan därför göra slut på fler watt varje timma. Oxar är kända för att bara ha en växel.

Femtiotrean
Medlem
Inlägg: 5627
Blev medlem: 6 december 2011, 15:33

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Femtiotrean » 23 oktober 2018, 10:14

Markus Holst skrev:
22 oktober 2018, 18:58
Intressant länk! På svenska är loka dock de trä som ligger an mot hästen. Namnet rankbåge är nytt för mig, jag har aldrig hört något namn på den.
Jag antar att texten är skriven av en museumsperson som inte är en hästkarl :D

http://beta.biblioteken.fi/fraga/finns- ... teratur-om
http://www.saob.se/artikel/?unik=R_0259-0009.5JB9

I östra delarna av Finland - jag bodde där vissa delar av mitt liv på en gård där man hade både arbets- och travhästar och lärde mig det lilla som jag vet om hästutrustning - kallas däcklarna "setolkka" vilket är ett direkt låneord från ryska "седёлка", "sedjolka". I teorin kan jag fortfarande spänna utrustningen på en häst :oops:

PS Tack för läsningen! Du har en avundsvärd förmåga att klargöra saker!

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13476
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Markus Holst » 23 oktober 2018, 10:44

Jag ser på bilderna av ränkbågarna att de kräver lite annorlunda utrustning än våra svenska selar: De kräver längre skaklar/fimmelstänger. I Sverige når skaklarna bara till dragningen vid däcken, men med ränkbåge måste de ändå fram till lokorna, alltså en knapp meter längre. Det skulle vara kul att veta om ränkbågarna bara användes till skacklar eller även till draglinor. Allmänt vet jag att draglinor inte är lika vanligt i norr så det kanske de inte är i Finland heller.

Jag tittar även hur tömmarna är dragna. Den varianten har jag heller aldrig sett i Sverige men ofta i andra länder.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13476
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Markus Holst » 24 oktober 2018, 22:28

Hans skrev:
22 oktober 2018, 21:28
En fråga slog mig, hur många hästkrafter har en oxe?
Du kan tro att jag letat för att hitta något om detta. Jag hittade inget om oxar men följande om hästars kraft
allehanda skrev: Enligt fysiken är en hästkraft precis den kraft som krävs för att lyfta 75 kilo , en meter uppåt, på en sekund.
Hans Sidbäck, körmästare på Nordingrå häst och rekreation, har full koll på ämnet.
Förr i tiden använde man en mätare som mätte hur många hästkrafter en arbetshäst kunde dra då den besiktigades vid fyra års ålder.

Det svenska rekordet sattes av en hingst vid namn Arial någon gång på 50-talet. Arial lyckades dra med en kraft som motsvarade 12,6 hästkrafter.
En tränad häst som är lite mera normal har väl ungefär 10 hästkrafter i sig, säger han.

Användarvisningsbild
Hans
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 28378
Blev medlem: 11 juli 2002, 12:52
Ort: Utrikes

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Hans » 24 oktober 2018, 22:38

Nu förvillar du mig.

Så en häst har 10 hästkrafter. Varför pratar vi om hästkrafter då?

Och oxen?

MVH

Hans

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13476
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Markus Holst » 24 oktober 2018, 22:45

Wikipedia skrev: Omkring 1783 införde James Watt begreppet hästkraft när han behövde beskriva hur många hästars arbete hans nya ångmaskiner kunde ersätta. Watts hästkraft var (och är) ungefär 50 % mer än han ansåg att man kunde begära av en arbetshäst i kontinuerligt arbete. Och det är ungefär 10 gånger mer än en människa orkar med. Eftersom effekten är mätt och beräknad på en häst i ett kontinuerligt arbete under ett långt arbetspass, är den mångdubbelt mindre än den effekt en häst kan utveckla under en kort och intensiv ansträngning och kraftutveckling. Även en människa kan under någon eller några sekunder utveckla denna effekt.
Jag skall leta vidare om oxar. Jag frågade just en bekant som hävdade att oxar inte har hästkrafter utan urkrafter.

Användarvisningsbild
koroshiya
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 5011
Blev medlem: 3 februari 2004, 06:51
Ort: Göteborg

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av koroshiya » 24 oktober 2018, 22:59

Markus Holst skrev:
24 oktober 2018, 22:45
Wikipedia skrev: Omkring 1783 införde James Watt begreppet hästkraft när han behövde beskriva hur många hästars arbete hans nya ångmaskiner kunde ersätta. Watts hästkraft var (och är) ungefär 50 % mer än han ansåg att man kunde begära av en arbetshäst i kontinuerligt arbete. Och det är ungefär 10 gånger mer än en människa orkar med. Eftersom effekten är mätt och beräknad på en häst i ett kontinuerligt arbete under ett långt arbetspass, är den mångdubbelt mindre än den effekt en häst kan utveckla under en kort och intensiv ansträngning och kraftutveckling. Även en människa kan under någon eller några sekunder utveckla denna effekt.
Jag skall leta vidare om oxar. Jag frågade just en bekant som hävdade att oxar inte har hästkrafter utan urkrafter.
I högstadiet mätte vi hästkrafter för oss barn, och jag kom nästan opp till en, och var bäst i klassen, yippie! Sättet vi mätte på - om jag minns rätt - var genom att springa upp för alla trappor från fysiksalen till skolans toppvåning, och ner igen, sedan hade man någon formel med tid och ens egen vikt inbakad. Man kan väl gissa att mina hästkrafter inte hade varit lika bra i ett andra varv :)

Samtidigt är det förvånande hur mycket arbete en människa kan utföra. Och vissa enkla hantlangareyrken hade nog varit en pina för många idag. Ser man på bondens jobb i Tämmesboda, som jag länkade till tidigare, framstår han som sjukt seg. Jag tror inte jag hade lyft de höbalarna han gör - men vem vet. Och han gör det gång på gång på gång.

Användarvisningsbild
Markus Holst
C Skalman
Inlägg: 13476
Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
Ort: Västergötland
Kontakt:

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av Markus Holst » 24 oktober 2018, 23:08

I stallar finns det söta flickor i stor mängd. Det händer allt som oftast att pojkar med strandraggarmuskler blir ihop med hästflickor och snart blir neddragna till stallet. Där vill de imponera på flickorna genom att använda sina stora strandraggarmuskler. De åtar sig villigt att med högaffel slänga upp höbalar på loftet.

De brukar krokna innan deras söta flickvänner gör det. Styrka handlar mest om teknik och koordination, inte om muskelmassa. Det kallas att vara seg. Stallflickor är mycket sega och vana att bemästra 600 kilo olydnad genom att stirra dem i ögonen.

Användarvisningsbild
koroshiya
Stödjande medlem 2021
Inlägg: 5011
Blev medlem: 3 februari 2004, 06:51
Ort: Göteborg

Re: Från oxe till rök via ök

Inlägg av koroshiya » 25 oktober 2018, 00:19

Markus Holst skrev:
24 oktober 2018, 23:08
I stallar finns det söta flickor i stor mängd. Det händer allt som oftast att pojkar med strandraggarmuskler blir ihop med hästflickor och snart blir neddragna till stallet. Där vill de imponera på flickorna genom att använda sina stora strandraggarmuskler. De åtar sig villigt att med högaffel slänga upp höbalar på loftet.

De brukar krokna innan deras söta flickvänner gör det. Styrka handlar mest om teknik och koordination, inte om muskelmassa. Det kallas att vara seg. Stallflickor är mycket sega och vana att bemästra 600 kilo olydnad genom att stirra dem i ögonen.
En kompis till mig var faktiskt hästkarl, och berättade att hästarna tyckte bäst om att man tittade mot manken, och att ögonkontakt kunde vara en dum idé, men han var förvisso inte en tjej :D

Jag lyfter mycket varje dag i mitt eget jobb, och olika hävstänger är något man snabbt kommer på att utnyttja.

Skriv svar