Quiz: Pansarhistoria

[Lasse O]

Mer krut i granaten för 1110 eftersom pjäsen, till skillnad mot ikv kanon, har gasutströmning bakåt?

[MD650]

Mer krut i granaten för 1110 eftersom pjäsen, till skillnad mot ikv kanon, har gasutströmning bakåt?

Var ute efter att mycket riktigt att pvgranaten inte hade "någon" botten m.h.t. gasutströmning bakåt.

Din tur.

[Lasse O]

Tackar. Trevligt med frågor som man inte direkt kan googla.

Under VK II föredrog tyskarna att ha drivhjulen i fronten på sina stridsvagnar. Britterna föredrog oftast den bakre placeringen.
Vad är fördelen med att ha drivhjulen i aktern?

[Markus Holst]

Jag tänker mig att med drivhjulen i aktern spänner man den undre delen av bandet, alltså den del som vagnen står på, medan överdelen är slak. Jag föreställer mig att det systemet accepterar större toleransen i bandets längd. Töjs bandet så gör det inte så mycket.

Kul med frågor som inte är bildgissning!

[MD650]

Sen slipper man ha en lång drivaxel genom chassit med drivhjul och motor bak.
Fördelen med drivhjul fram är bättre framkomlighet.

[Lasse O]

Jag tänker mig att med drivhjulen i aktern spänner man den undre delen av bandet, alltså den del som vagnen står på, medan överdelen är slak. Jag föreställer mig att det systemet accepterar större toleransen i bandets längd. Töjs bandet så gör det inte så mycket.

Kul med frågor som inte är bildgissning!

Ungefär så har jag också fått det förklarat för mig på någon av otaliga tekniklektioner. Det bakre drivhjulet drar i den del av bandet som har markkontakt vilket lär öka både livslängd och framkomlighet (säger man).
En annan fördel som MD650 säger blir att man spar utrymme genom att inte behöva dra kardanaxlar genom stridsrummet vilket kan göra vagnen lägre. Man ser det tydligt på bilden av Sherman, vilket oftast kritiserades för att vara lika hög som en Atlantångare även om motorn förstås gjorde sitt till.
Tyskarna motiverade placeringen av drivhjulet i fronten med att det gjorde det lättare att passera smärre hinder, vilket MD650 också säger.
Men i dag har nästan alla stridsvagnar drivhjulet i samma del som vagnens motorrum.

Markus var först och drar vidare.

[Markus Holst]

Att det skulle påverka höjden var intressant. Likväl är strv 122 högre än Sherman men det kanske har andra skäl.

Fråga kommer i morgon.

[Lasse O]

Att det skulle påverka höjden var intressant. Likväl är strv 122 högre än Sherman men det kanske har andra skäl.

Fråga kommer i morgon.

Jag är visserligen ingen expert men tror att överföringen av kraft från motor till drivhjulen i fronten tar fysisk plats i vagnen och kommer att påverka vagnens storlek.
Sedan kanske man inte direkt kan jämföra Sherman M4 med Leo 2 som har helt andra dimensioner vad gäller funktionerna eldkraft, skydd och rörlighet. Dessutom skiljer det några år i teknisk utveckling
Här finns några kloka synpunkter:
http://forum.worldoftanks.com/index.php ... eel-drive/

[Markus Holst]

En busenkel: Vad har vi här?

[Lasse O]

Känns som en fälla eller kan frågan vara så enkel?
Ser ut som en T-34/76 M39 eller M42.

[Markus Holst]

Så enkelt var det Jag kan inte nog om pansar för att komma med kluriga frågor. Jag försöker lära mig att inte svara på frågor här eftersom jag då måste blotta min okunskap genom att ställa en fråga.

Lasse har ordet.

[Lasse O]

Markus, som gammal militär lärare kan jag bara upprepa alla lärares mantra; det finns inga dumma frågor utan bara dumma svar. Och ditt resonemang om drivhjul var definitivt inte dumt.

När vi ändå är inne på T-34/76 (egentligen en tysk benämning) så kan det vara på sin plats att fråga om vad som var vagnens största svaghet? T-34/76 påverkade pansarutvecklingen i mycket hög grad men inte förrän med T-34/85 blev det en kämpe som effektivt kom att strida i många av efterkrigstidens konflikter.
Och det handlar inte om kanonen utan om vad som var T-34/76 stora svaghet?

[MD650]

Att vagnchefen var tvungen att ladda?
Eller att vagnchefen inte hade nån obshuv?

[Lasse O]

Att vagnchefen var tvungen att ladda?
Eller att vagnchefen inte hade nån obshuv?

Nästan precis. Vagnchefen fanns i ett torn för bara två man men det var inte något unikt för den tiden. Nästan samtliga franska stridsvagnar hade samma typ av indelning. Det innebar för vår del att vagnchefen både hade att leda sin stridsvagn och att som skytt skjuta mot lämpliga mål.
Man gjorde i en del fall försök med att laddaren blev skytt och vagnchefen då slapp sin plikt att samtidigt skjuta och leda sin stridsvagn och även andra enheter men de lär inte ha fallit väl ut. Att vara laddare var ingen framgångsfaktor när man skulle anfalla.
Emellertid beslöt man så småningom att konstruera ett större torn och det blev till slut T-34/85.

MD650 laddar nästa.

[MD650]

Vad var en PARM-mina?