Quiz: Kulturhistoria

[Markus Holst]

De förefaller vara vk1-soldater, av uniformerna att döma. Författaren är Ernest Hemingway, de andra har jag ingen aning om.

[Amund]

De förefaller vara vk1-soldater, av uniformerna att döma. Författaren är Ernest Hemingway, de andra har jag ingen aning om.

Riktig iakttagelse. Och det är alldeles riktigt Hemingway på bild 2. Återstår de andra två och den gemensamma nämnaren.

[Amund]

Tipsdags!

Kompositören på första bilden skrev ett mycket känt musikstycke som först var avsett som ett balettstycke. Stycket består av en melodi och rytm som börjar med virveltrumma och hela tiden upprepas med olika instrument. Alla bör känna igen stycket.

Illustratörens skapelser är så kända de kan bli, särskilt en viss tidpunkt varje år.

Den gemensamma nämnaren har med kriget att göra.

[Markus Holst]

Menar du månne att förstå mannen är Maurice Ravel?

[Amund]

Menar du månne att förstå mannen är Maurice Ravel?

Jajamensan! Tror att ingen kan ha missat hans berömda Bolero med sin monotona rytmiska uppbyggnad. Åker iväg från min fasta dator ett par dagar och vägrar göra inlägg från mobilen så Markus Holst får frågan välförtjänt med två rätta namn.

Illustratören var ingen mindre än Walt Disney, hans ansikte är så välkänt att jag valde en bild där han som yngling ljugit om sin ålder för att ta värvning. Nu blev det Röda Korset istället.

Det gemensamma jag tänkte mig var att alla tre var ambulansförare under Första Världskriget. En lite svag gemensam nämnare kanske, Disney hann knappt fram innan det blev fred och den 40-årige Maurice Ravel kanske körde mer ammunition än sårade i sin tjänst. Hemmingway höll till på den italienska fronten med sin ambulans.

Varsågod Markus - Din fråga!

[Markus Holst]

Nu skall jag flirta med båtmaffian.

I bildens framkant ses en tingest sticka upp ur vattnet, och längre bak syns flera likadana av äldre datum. Dessa blöta förtöjningsdon har ett namn som inte känns självklart för oss svenskar. Det är svårt att uttala tills man liksom vant sig. Enligt folketymologin har de namn efter en greve, men det troligaste är att de har namn efter det holländska ordet för påle.

Vad heter tingesten och vilken greve förknippas de med?

Guldstjärna utdelas till den dessutom som berättar var bilden är tagen.

[varjag]

Dykdalb

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ännu i slutet av 1800-talet användes i Sverige den ursprungliga benämningen Duc d'Albe eller Duc d'albe efter den spanske fältherren hertigen av Alba (Duc d’Albe)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dykdalb

Varjag

[Markus Holst]

Frågan var ett för lätt bete för båtmaffian. Varjag fiskar vidare.

[varjag]

Tack Markus - men vi rullar…

i klassisk lyx.....jpg (104.35 KiB) Visad 881 gånger

Vad kallas vagntypen?

Varjag

[varjag]

Vagntypen, fick namn efter denne

statsminister.jpg (12.54 KiB) Visad 866 gånger

som introducerade den för ''både folk & fä''.....senare - mest ''kreatur''

Varjag

[varjag]

Statsministerns namn - kom att bli ett (oförtjänt) skällsord via dessa godsvagnar….då de blev mest kända för levande
laster på ''enkelresa...''

Varjag

[sveahk]

Det var en knepig fråga, och jag kan tyvärr inte påstå att jag vet svaret ! Det närmaste jag kom blev.... den "zuständigen Referenten im Reichsministerium für Verkehr, E. Ackermann", och hans "Ackermannsche Donnerbüchsen" på 20-talet i Tyskland.

Men, han var inte statsminister, och järnvägsvagnen såg också helt annorlunda ut...

300px-Zweiachsiger_Durchgangs-Personenwagen_Di-21,_SahiFa_Braunschweig,_AP3Q0162_edit.jpg (17.35 KiB) Visad 836 gånger

Dessutom antar jag att varjags fråga också har något med kultur att göra...så det får bli pass...

Hans K

[varjag]

Dessutom antar jag att varjags fråga också har något med kultur att göra...så det får bli pass...

''Kultur'' tar sig olika former i olika länder - dessa Столыпинский вагонy - kom att bli en tragisk del av sitt lands....


, Varjag

[varjag]

Vagnypen - kallades Stolypin efter Stats/Premiärministern Pyotr Stolypin

https://en.wikipedia.org/wiki/Pyotr_Stolypin

som inledde en rad jordbruksreformer i Ryssland vilka bl.a. innefattde frivillig masskolonisering med västryska bönder - till Sibirien.
Dom fick, mer eller mindre gratis - ''odlingsbar jord'' av varierande arealer och Stolypin-vagnarna byggdes just för denna folkrörelse.

Vagnarna hade en ''kupé' med britsar & fotogenkök för en hel familj; resten av vagnen gav god plats åt jordbruksredskap som plogar,
harvar etc. och/eller hästar och boskap som de ville ta med sig. En behjärtansvärd och popular folkrörelse som stöddes av Tsar Nicholas II.

The Stolypin agrarian reforms included resettlement benefits for peasants who moved to Siberia. An emigration department was created in 1906 at the ministry of agriculture. It organized resettlement and assisted the settlers during their first years in the new settlements. The settlers received on average 16.5 hectares of land per man. The total area allocated was 21 million hectares. Migrants received a small state subsidy, exemption from some taxes, and advice from state agencies specifically developed to help with peasant resettlement.[5]

Med revolutionens kaos, kollapsade så klart hela projektet.

Men inte Stolypinvagnarnas användbarhet!

Tvärtom - var dom idealiska för Kommunistregeringens fångtransporter till de hundratals ''öarna i GULAG-arkepelagen''.....
I ''kupén'' - reste vakter, resten av vagnen fylldes med de olyckliga deporterade - 30 till 50 gulagslavar per vagn.

De var så, som ordet Stolypin kom att bli ett skällsord för den bosjevikiska slavkulturen!

Det finns knappast en enda bok om GULAG, som inte nämner Stolypins och deras betydelse.

frågan är fri!

Varjag

[sveahk]

Bra fråga !

Var själv helt inknökad på en tysk vagn som gjorde tyska utrotningsresor!

Dessutom visar varjag att det traditionella begreppet "kultur" i sanning är tänjbart - bra lärdom!

Hans K