Minkar, sillar och andra ubåtar

[JHAN]

Urban
Enligt sidan du länkade till så är det inte en modifierad Whiskey-klass ubåt utan är en Zulu-klass ubåt som är betydligt större

Det gick lite snabbt och var ju rejält slarvigt, och sedan Zulu i de kommentarer där jag skrivit Whiskey.

[JHAN]

Lite OT igen,

Lank till en tidig SEAL carrier valdigt likt triton1.
http://weaponsman.com/?p=22734

SDV-Mk2-04.jpg (47.21 KiB) Visad 928 gånger

[JHAN]

Thule3 Om Triton farkosterna var så undermåliga " och dåliga för att operera med på främmande vatten och i hamnanläggningar, varför tillverkades då så många? Och det har fortsatt att tillverkas samt förbättras. Idag använder Ajzerbadjan och Pakistan moderniserade Triton 1 . Att bogsera en Triton 2
över Östersjön med te.x en Whiskey, och släppa in den i en hamn torde vara en baggis" för väl utbildade och tränade dykare . Med värmeslingor i dräkten så kan man även operera i kallt vatten under längre tid. //Thule

Eller med en modifierad Zulu

[Rickard]

Tack till JHAN som lagt ned mycket tid på att sammanställa information om misstänkta bandspår. Det som jag tycker är intressant kring bandspåren är att Försvarsmakten under 80-talet verkar ansett att det är miniubåten kallad "valryggen" som i vissa versioner var utrustad med dessa band.

Jag har tidigare sammanställt en del information kring "valryggen" som kommer från källor av olika styrka, men som jag tycker det är bra att det finns tillgängligt på ett samlat sätt för vidare diskussion. Ingen speciell värdering har gjorts av mig gällande uttalanden i de olika källorna utan det är avsett som diskussionsunderlag. Egna kommentarer på bara några enstaka platser innanför parenteser.


MINIUBÅT "TYP 1" VALRYGGEN


Carl Bildt, Inträdesanförande i Krigsvetenskapsakademien 1990:

"Den mindre typen är den som ubåtsskyddskommissionen konstaterade i Hårsfjärden. Det rör sig om en miniubåt med en längd kring 10 m, okonventionell utformning och en sannolik besättning på 3-4 man. Den används för transport av vapen och personal långt in i skärgårdarna och har en relativt lång uthållighet även om den knappast klarar av operationer på egen hand tvärs över Östersjön.

Enstaka exemplar av denna miniubåt är försedda med larvband för att med stor precision kunna utföra vissa arbeten på botten. Det kan t ex röra sig om precisionsinsatser mot kablar i förbindelse- eller minsystem."



ÖB-rapporten 1987-12-18, sid 16, (* indikerar hemligt stycke)

"Farkosten har tidigare bedömts vara försedd med bandaggregat. *

"* skall närmast ses som ett transportmedel för personal och materiel långt in i skärgården *

Farkosten har begränsad uthållighet och *"



SOU 2001:135, sid 199, beskriver ÖB-rapporten 1987:s innehåll:

"Den verksamhet som riktades mot Sverige ägde rum med hjälp av ett system bestående av vanliga ubåtar, miniubåtar av olika typer samt dykare. Rapporten redogör i viss detalj för miniubåtarnas bedömda utseende enligt gjorda observationer och för deras prestanda och egenskaper. Vissa kunde närmast ses som ett transportmedel för personal och materiel långt in i skärgården, och hade begränsad uthållighet. Bland dessa fanns en miniubåt försedd med bandaggregat."



ÖB-rapport, 1984-07-19, tidigare kvalificerat hemlig, sid 9-10, (* indikerar hemligt stycke)

"Miniubåt typ 1

Farkosten är troligen av en och en halv skrovstyp med en längd av *
Tornkonstruktion i vanlig bemärkelse saknas. Ovandelen kan bäst beskrivas som en valrygg (ca 5 m lång) med en något mer markant böjning av framkanten. Denna speciella form har observerats i svenska vatten sedan 1977 visar en genomgång av äldre rapporter. Enbart under 1983 har ett femtontal observationer gjorts av denna karaktäristiska form.

*

* föremålet såväl stillaliggande som med farter *

Vågbildningen runt farkosten har i några fall gjort att observatörer uppfattat det som två föremål.

Miniubåten är vidare försedd med en höj- och sänkbar kupol *
I övrigt se avsnittet "master".

*

Ubåten kan sannolikt uppträda med eller utan bandaggregat. Detta består av två parallella kölar innehållande batterier och motorer med drivande band undertill. Dessa utgörs troligen av armerade gummi- eller teflonband. Systemet medger således endast förflyttning på jämn botten med relativt liten övervikt. Farkosten kan alltså inte förflytta sig på land eller grunda vattenområden (vattendjup mindre än djupgående i ytläge). Farkosten är försedd med en propeller * för normal framdrift."


Under avsnitt med beskrivning av miniubåt typ 2 (större med rektangulärt torn) sid 11 jämförs med miniubåt typ 1:

"Utrustning för navigering under vattnet i likhet med typ 1."


Samma rapport, sid 24, allmänt om ubåtarna:

"Hindrande och indikerande nät (motsv) har utnyttjats vid ett antal incidenter. Näten (motsv) har endast utnyttjats *

Mot bakgrund av miniubåtarnas prestanda (framåtsikt) är hindrande nät av begränsat värde om inte hela passager (sund, farvattensförträngningar) kan täckas."

ubåt.png (23.76 KiB) Visad 832 gånger

Försvarsmaktens teckning från foto av valryggen i samband med Töre-incidenten, tidigare hemlig, 1987-07-23.

1984-03-04.PNG (399.98 KiB) Visad 832 gånger

Bok, Ubåtar och grodmän, 6 dygn på Almö 1984, Mikael Lindholm, sid 87:

Cigarrliknande föremål observeras på kvällen 4 mars 1984 i Karlskrona genom bildförstärkare. (Tänkbart detta är "valryggen" och påvisar i så fall en förmåga att uppträda i kallt vatten.)



Anders Jallais blogg, 2013-01-11, anonym marinofficer:

"Han berättade att under ubåtsjakten förekom det främst två typer av ubåtar. Dessa två modeller fick ubåtsjakt-befälen information om. Den ena, större var ca 30 meter lång med ett traditionellt torn som liknade svenska Sjöhästen och Sjöhunden ubåtarna. Den mindre ubåten var 8-9 meter och var äggformad med en liten lucka på toppen. Den kallades för ”Valryggen”. Båda ubåtarnas data byggde på de vittnesuppgifter som kommit in till Marinen genom åren."


Anders Jallai, 2013-01-11, intervju med fiskaren Rutger Stenbäck om observation i Bråviken 1986-07-17:

"Han och en vän var ute och la ett fiskeredskap (fyrkant) på ca 6 meters djup utanför Ramsholmarnas nordöstra spets, ca 80 m från land då han på mycket nära håll såg en undervattensfarkost. Objektet låg först stilla en meter under ytan. Det var 8-10 m långt och ca 2 m brett. Såg inte hela längden. Mycket slät yta. Ganska raka sluttande sidor men rund ovanpå. Den var mörkt gulgrön och smalnade av i båda ändar. Inget torn eller annat som stack upp. Lite ljusare än militärgrön. Såg ut som en undervattenssten först, ett grund, men när den började röra på sig och försvann någon meter under ytan, förstod de att det var en undervattensfarkost av något slag."


Intervju med samma fiskare 870919:

"Vi tittar på den vittnesteckning du har gjort och ser här en del av farkosten. Är det den som du nu säger är 8-10 meter?

- Inte 8-10 meter utom som jag uppfattade det 6-8 meter. I fören gick den fram omkring 1,5 meter, för den stod precis mot vårt redskap. Det fanns inget torn på den, utan den var helt slät."


Anders Jallai, 2013-01-11, andra fiskaren Kent Hellberg vid samma tillfälle vid Bråviken:

"Han menar att föremålet var ca 8-10 m långt. ”Så blankt det är” hade Rutger sagt. När de sedan gick mot land på Ramsholmarna för att hämta ankare till redskapet i sin andra båt, såg de hur föremålet började röra på sig och körde åt nordväst mot farleden i ca 1-2 knop. ”Den grumlade upp botten”. Undervattensfarkosten var spolformad som en ubåt. Smalare i för och akter. Inget som stack upp som ex ett torn. ”Slät yta”. Föremålet var större än deras egen båt som är 7 m lång. Hellberg såg sedan ubåten när den rörde sig bortåt som en skugga under ytan. Han bedömde skuggan som ca 10 meter lång. Hela förloppet från att de först såg föremålet till att det åkte iväg var ca 5-10 min."

"Stenbäck nämnde också raka sidor, d v s ubåten var inte helt rund utan mer formad som en fisk."

"Han var helt säker på att det inte fanns något torn. ”Den var helt slät.”"

vartan.png (46.51 KiB) Visad 832 gånger

Bok, Omöjlig ubåt, Nils-Ove Jansson, 2014, sid 45:

Kvinna ser 5-6 meter långt och 50 cm högt valryggsliknande föremål vid Lilla Värtan i Stockholm. Skiss ovan från dykares undersökning av bottenspår.

Luleå-830620-2.jpg (108.45 KiB) Visad 832 gånger

Luleå, 1983-06-20:

Fiskare med mycket god lokalkännedom och mycket stor sjövana upptäcker valryggsliknande föremål vid Farstugrundet. Han bedömer det som långsmalt, ca fem meter långt och ca en halv meter högt.


Bok, Submarine warfare today and tomorrow, Captain J E Moore och Commander R Comptom-Hall, 1986:

På sidan 222 i boken återfinns först en beskrivning över att främmande miniubåtar och dykare vid många tillfällen siktats i Sverige. Som källa hänvisas till en artikel av Carl Bildt 1985 som i sig refererar till ubåtsskyddskommissionen 1983:s utpekande av Sovjet.

Bokförfattarna gör antagandet att det är hittills okända sovjetiska miniubåtar. På sidorna 223-229 görs sedan, som de skriver, detaljerade "spekulationer" kring vilka egenskaper dessa miniubåtar skulle kunna tänkas ha. De beskriver två nästan likadana miniubåtar utan torn, men där den ena typen har bandaggregat och den andra inte. Innehållet återberättas i SvD året efter, se nedan.

(Vad som är noterbart är att det som de brittiska författarna menar är spekulationer bekräftas enligt SvD av källor inom Försvarsmakten. En hel del information, t ex att det misstänktes handla om miniubåtar utan torn, var år 1986 inte var offentligt överhuvudtaget. En tänkbar möjlighet är att författarna fått någon typ av "inside"-information, kanske från svenskt håll, över vad man ansåg sig känna till kring de kränkande farkosterna, men bara fått lov att publicera det under formen av egna spekulationer.)

SVD-871122.jpg (184.5 KiB) Visad 832 gånger

Svenska Dagbladet, 1987-11-22:

Artikel av Lars Christiansson och Roger Magnergård beskriver ovan bok av Moore / Compton-Hall:

"Bokens uppgifter överensstämmer i sina väsentligaste delar med de informationer, som det svenska försvaret förfogar över. Den svenska kunskapen bygger på den information som kommit fram vid ubåtsjaktsoperationer, samt observationer av tekniskt och optiskt slag som sedan 1981 gjorts av undervattensverksamheten mot Sverige. Detta bekräftar personer inom försvaret vilkas trovärdighet måste betraktas som ställd utom allt tvivel."


"Skrov:
Skrovet är omagnetiskt och glasfiberarmerat. Kontrollrummet finns i fören. Skrovet är strömlinjeformat med ett minimum av utskjutande delar. Periskop finns men inget torn. Huvudperiskopet är mycket litet. Den del som sticks upp över vattenytan är mindre än tre centimeter i diameter."

"Räckvidd:
Ungefär 1 600 kilometer i övervattensläge eller med snorkel uppe. Hastigheten är då minst åtta knop med dieselmotor.
I undervattensläge cirka 240 kilometer med fem knops hastighet eller omkring 480 kilometer med tre knop.
Högsta hastighet är 15 knop i undervattensläge under cirka 45 minuter (batteriet får maximalt laddas ur till hälften).

Bekvämlighet ombord:
Anses som oviktig, men kemisk toalett finns.

Luftrening:
Syregenerator och luftrenare med kapacitet för 60 timmar under ytan med sex besättningsmän ombord.

Navigation och instrument:
Hel- eller halvautomatiska styrsystem med möjlighet att omedelbart gå över till manuell styrning när så krävs. Ett speciellt navigationshjälpsystem som bland annat bygger på användning av sonarekon.

Kompasser:
Av flygplanstyp - elektrisk gyro samt en specialkonstruerad precisionskompass. En magnetisk kompass som har en säkerhet på plus/minus fem grader för nödfall.

Stryktålighet och dykdjup:
Stryktåligheten är jämförbar med de vanliga dieseldrivna ubåtarnas. Största djup på skrovet är säkert på 250 meter. Säkerhetsfaktorn är 1,5.

Ljudreducering:
Ingen kavitationsbild från propeller och skrov då ubåten färdas på periskopdjup med en hastighet under 3,5 knop, vilket innebär att den under sådana förhållanden inte avger strömvirvlar som kan fångas upp av avancerade hydrofoner.
Alla mekaniska delar ombord är specialisolerade för att åstadkomma totalt tyst gång.
Isoleringen är speciellt noggrant utformad kring maskineriet som förser miniubåten med syre. Hela skrovet är klatt i ett material som inte ger något sonareko tillbaka.

Självförsvar:
Inga vapen är monterade på miniubåten. Den är emellertid utrustad med två mobila skenmål placerade på utsidan av skrovet, varifrån de kan skickas iväg. Dessa skenmål styrs inifrån besättningen och kan på långt avstånd från ubåten simulera ljud i syfte att förvilla och lura ubåtsjägarna. Miniubåten är också utrustad med ett slags kemiskt skenmål som också, när det sänds iväg, åstadkommer samma fenomen i vattnet som en riktig ubåt.
Den tekniken utvecklades under andra världskriget och bygger på att ett ämne släpps ut i vattnet som skapar luftbubblor av ungefär samma slag som ubåten. Dessa bubblor verkar från några minuter upp till en kvart.

Skärverktyg:
Ett nätskärande verktyg som kan bäras av dykare finns fastsatt utanpå skrovet. Framdrivningspropellern och framdrivningsaggregat är delvis inkapslade.

Periskop:
Huvudperiskopet, som sitter i fören, har en diameter som är mindre än tre centimeter. Det har en lins med inställbar förstoring från 1,5 till sex gånger. Ett fast vidvinkelperiskop med bildförstärkare finns 50 centimeter ovanför ubåtsskrovet. Det används nattetid för att spana ovanför ytan men också i undervattensläge.
Dessutom finns ett strömlinjeformat periskop i fören för operationer när det gäller att exempelvis ta sig genom nät eller andra trånga passager i u-läge.

Luckor i fartygschefens kontrollrum som är ljusskyddade för visuell spaning åt sidan och uppåt. De är gjorda av pansarglas, som är lika motståndskraftigt mot tryckvågor som det övriga skrovet.

Sonar:
Ubåten har riktbar passiv hydrofon med mottagningsområde inom låga frekvenser."

"Den andra miniubåtstypen de båda brittiska specialisterna beskriver är försedd med larvfötter. Det kan vara denna typ som satte sina karaktäristiska avtryck på bl a Hårsfjärdens botten 1982.
Britterna kallar den för amfibieubåten. Den har ungefär samma prestanda och ser ut och har samma egenskaper som den ovan beskrivna miniubåten med följande undantag:

Den har larvband som är tillverkade i ett ickemetalliskt material. Dessa kan användas både som plattform och som komplement till propellern.

Den har ett slutet dieselmotorsystem samt batterier för drift i u-läge. Den gör fyra knop på larvbandsdrift på havsbottnen, åtta knop i undervattensläge och tolv knop i ytläge.

Amfibieminiubåten kan vara upp till tre meter bred.

Den har ingen lucka för dockning med moderubåt utan anses få transport till operationsområdet av ytfartyg.

Här har det svenska försvaret en annan uppfattning, nämligen att amfibieubåten visst kan föras fram och tillbaka från operationsområdena av moderubåtar.

Den är dessutom utrustad med en tvåmans dyksluss.

Den har en magnetisk kabeldetektor.

Den har tre kubikmeter stuvningsutrymme.

Den uppges ha en slags arbetsarmar som kan styras inifrån, som används för att skära av linor eller flytta vapen. Det ger möjlighet att exempelvis flytta minor och komma åt nedgrävda minerade kablar."

[JHAN]

Rickard
Artikel av Lars Christiansson och Roger Magnergård beskriver ovan bok av Moore / Compton-Hall:

wow det var en rejäl sammanfattning och en hel del nytt för mig
Artikeln ovan, otroligt detaljerad beskrivning av Moore/Compton-Hall.

[Rickard]

Artikeln ovan, otroligt detaljerad beskrivning av Moore/Compton-Hall.

Jo, det är ju en enorm detaljrikedom och en hel del saker är med allra största sannolikhet spekulationer. Däremot så är det intressant att SvD menar att deras källor från Försvarsmakten säger att innehållet överensstämmer i sina "väsentligaste delar".

Vad det är som anses som de "väsentligaste delarna" är ju omöjligt att veta säkert, men någon sorts kärna är att det var två olika sorter av små ubåtar utan torn, väldigt lika varandra, men att den ena var utrustad med bandaggregat för arbeten på botten. Jag tycker även det är tydligt att vad de beskriver är en avancerad miniubåt med uthållighet på flera dygn.

En intressant detalj från SvD/Moore är för övrigt att den skall kunna bära med sig två skenmål som skall kunna fjärrstyras inifrån ubåten. Vi vet ju inte om det stämmer, men vid exempelvis Töreincidenten 1987 finns beskrivningar på små föremål som rör sig i vattnet och som skulle kunna tänkas vara något sådant.


De olika källorna ovan lämnar ett antal olika bitar av information. Jag har försökt göra en sammanställning på några punkter som det kanske kan koncentreras ut till:


Längd på ca tio meter. (Nämns av Carl Bildt 1990, den ena fiskaren i Bråviken 1986, bottenavtryck från Lilla Värtan 1983 samt anonym marinofficer från Jallai)


När den ligger i någon form av delvis ytläge så att "valryggen" exponeras uppfattas den som ca fem meter lång.
(1984-rapporten, Lilla Värtan-observation 1983, Luleå-observation 1983)


Ryggens höjd över vattenytan ca en halv meter hög. (Lilla Värtan 1983, Luleå 1983)


Mikael Lindholm för sin observation 1984 uppger uppskattad längd av rygg till 3-4 meter respektive 30-40 cm hög, dock genom bildförstärkare i mörker.


Mer markant böjning av framkanten av ryggen (1984-rapporten, Töre-bild 1987)


En version av Typ 1/valryggen finns utrustad med bandaggregat, (1984-rapporten, 1987-rapporten, Carl Bildt 1990, SvD/Moore)


Banden på denna är av icke-metalliskt material. (1984-rapporten, Moore)


Miniubåtsversionen med band anses kunna utföra arbeten mot undervattenskablar och liknande (Carl Bildt 1990, Moore)


Ubåten har god framåtsikt (1984-rapporten + Moore som talar om fönster i kontrollrummet i fören)


Avancerad navigationsutrustning (1984-rapporten, Moore)


Slät yta (Båda fiskarna i Bråviken 1986 som såg den på mycket nära håll)


Uthållighet anges av 1987-rapporten som "begränsad". Det framgår dock ej vad detta är relativt till. Noterbart är att Carl Bildt i sitt anförande 1990 beskriver uthålligheten som "relativt lång" och där ger perspektivet att "relativt långt" är att den ej självständigt skulle kunna passera fram och tillbaka över Östersjön.

Intressant är att det är sannolikt att Carl Bildt haft tillgång till antingen 1987-rapporten eller annan liknande text när han skrev sitt anförande 1990. Ett stycke i hans öppna text gällande valryggen har mycket stora likheter med den då kvalificerat hemliga ÖB-rapporten:

Carl Bildt 1990: "Den används för transport av vapen och personal långt in i skärgårdarna"
1987-rapporten: "skall närmast ses som ett transportmedel för personal och materiel långt in i skärgården"

Detta pekar på att han sannolikt haft tillgång till kvalificerad information när han skrev texten och hans påstående om "relativt lång uthållighet" kan få mer styrka.

Moore/SvD anger ganska exakta siffor, t ex luftrening med kapacitet för 60 timmar, men svårt att se hur denna typ av exakt information skulle kunna finnas.

[Thule3]

Enligt Fm (anonym källa)var det två små föremålen i Töre fjärden troligtvis dykfarkoster. Det hade före spärren lyftes sista dagen för jakten lyckats smita under avspärrningarna., eftersom de ej gick ända ner till botten . Hundpatrull från F-21 fick även spår kontakt med dykare, som gjort uppstigning .Hundarna markerade platsen .Man har även iakttagit ljus från två mindre farkoster.
Kryssändning tvärs fjärden sen kväll, var ytterligare tecken på att dykare befann sig på land på två olika plaster.
Sändningen hann aldrig pejlas. Två värnpliktiga rapporterade svart "telefon kiosk" liknade föremål i en vik med två dykare i .
Dyk utrustad figur passerar uppgrundning med litet vattendjup, för att senare försvinna under ytan igen. Dykutrustningen beskrivs av vittnet som militär? Detaljerad beskrivning av två föremål som kommer upp ur vattnet. Vittnet ser föremålen under ca. en halv minut .
Nsd chefredaktör blev förevisad fotografier av chefen för Töre incidenten 87" han beskrev ett avlångt cigarrformat föremål .
Bilden nedan en Sovjetisk typ av miniubåt som byggdes i 9 exemplar i Sevastopol, och tillfördes samtliga flottor.
//Thule

[Rickard]

Bilden nedan en Sovjetisk typ av miniubåt som byggdes i 9 exemplar i Sevastopol, och tillfördes samtliga flottor.

Hej Thule, har du en källa på detta?

[Thule3]

Ja//Thule
http://www.deepstorm.ru/DeepStorm.files ... s/list.htm

[Rickard]

Det har ju aldrig klarlagts vilken sorts ubåt som var "valryggen", ännu mindre att någon miniubåt faktiskt varit utrustad med bandaggregat.

Det italienska företaget Maritalia/GSE/VAS har dock en lång historia av tillverka miniubåtar med valryggsutseende för både civilt och militärt bruk.

1-3gst9-1.JPG (39.65 KiB) Visad 702 gånger

En militär variant är ovan 3GST9. Det finns oerhört lite känd information kring denna, varken angående prestanda eller eventuella brukare.

Noterbart är att den är helt slät och har raka sidor som fiskaren i Bråviken noterade.

4-observationsfönster.png (74.44 KiB) Visad 702 gånger

Från 1984-rapporten framgår att ubåten har så pass god prestanda i form av framåtsikt att nät har liten chans att hindra den.

I Svenska Dagbladets text och från Moore/Compton-Hall framgår att de ansåg att miniubåten hade kontrollrum i fören och att detta var försett med observationsfönster med pansarglas och ljusskydd.

3GST9-ubåten med observationsfönster i fören ser också ut att vara utrustad med strålkastare. Ljus under vatten finns rapporterat från både Hårsfjärden 1982 och Karlskrona 1984, men förstås okänt vad det var.

2-3gst9.jpg (42.12 KiB) Visad 702 gånger

Här ovan en prototyp som blir sjösatt.

3-3gst9-5.png (26.46 KiB) Visad 702 gånger

Ubåten hänger delvis snett, men om man rätar upp den och skalar bort allt runt omkring så att bara valryggen blir kvar uppvisar den ganska stora likheter med bilden från Töre 1987. Självklart inget bevis för något, men profilerna liknar varandra inklusive den mer markant markerade framdelen som 1984-rapporten talade om.





Företaget som numera (som jag förstår) heter VAS har fortsatt även i modern tid att göra olika valryggsliknande ubåtar.

Ovan okänd nutida farkost med observationsfönster framtill och som verkar kunna "vila" i vattnet med en del av ryggen exponerad.



Gällande eventuella bandgående typer så har ju syftet antagits vara möjligheten att utföra arbeten inifrån själva ubåten.

Carl Bildt:

"Enstaka exemplar av denna miniubåt är försedda med larvband för att med stor precision kunna utföra vissa arbeten på botten. Det kan t ex röra sig om precisionsinsatser mot kablar i förbindelse- eller minsystem."


Svenska Dagbladet och Moore/Compton-Hall:

"Den uppges ha en slags arbetsarmar som kan styras inifrån, som används för att skära av linor eller flytta vapen. Det ger möjlighet att exempelvis flytta minor och komma åt nedgrävda minerade kablar."

7-vas.PNG (459.58 KiB) Visad 702 gånger

Ovan bild på okänd VAS-ubåt utrustad med arbetsarmar. Med ubåt vilandes på botten bör en operatör innanför glasruta och med belysning haft goda möjligheter till diverse precisionsarbete. Det är förstås okänt om dessa arbetsarmar fanns på andra ubåtstyper och ännu mindre om någon var utrustad med larvband, men det finns åtminstone en viss logik i banden om syftet är att kunna placera sig väldigt exakt intill ett undervattensföremål.

[JHAN]

Rickard
Svenska Dagbladet, 1987-11-22:
Artikel av Lars Christiansson och Roger Magnergård beskriver ovan bok av Moore / Compton-Hall:

Nu ar jag val sist pa bollen i vanlig ordning men det har ar ju en rejalt detaljerad beskrivning av en miniubat som man val inte direkt kan gissa sig till? tex. att det finns/fanns en kemisk toalett, att den har en magnetisk kabeldetektor och tre kubikmeter stuvningsutrymme. Man maste val nastan ha last den tekniska specifikationen for att kunna vara sa detaljerad?

Alternativet ar val att man har satt sig ned och funderat pa vilka egenskaper denna mytiska miniubat skulle behova och sedan helt sonika uppfunnit den
Eller tagit specifikationen fran en hemlig NATO/UK miniubat och helt enkelt utgatt ifran att det maste finnas en sovjetisk dito med ungefar samma specifikation?

Var andra ubatar ungefar lika avancerade, Kashalot, Piranha, X-ray? Den kommer liksom med extra allt + en del till och ar ju ett rejalt kliv upp i teknik fran Triton2 och de DSRV som fanns pa den tiden.

uppseendevackande att vi annu inte har en bild pa den, hur den kan anses vara hemligare an Kashalot, Piranha och X-ray forstar jag inte eller har vi bara otur och den star under en presenning i en bortglomd hangar i kaliningrad

Britterna kallar den för amfibieubåten. Den har ungefär samma prestanda och ser ut och har samma egenskaper som den ovan beskrivna miniubåten med följande undantag: Den har larvband som är tillverkade i ett ickemetalliskt material.

Ubåten kan sannolikt uppträda med eller utan bandaggregat

Enstaka exemplar av denna miniubåt är försedda med larvband

Om det ar samma farkosttyp dar en farkost modifierats med band eller tom. att banden kan tas bort/sattas pa vid behov sa kanske man far fokusera pa farkosten och mindre pa banden (nu gor ni val det men jag har jagat larvfotter i en manad)?

EDIT: nu missade jag Rickards tva senaste inlagg om just detta som var aningen mer detaljerade...

EDIT2: forsoker inte pusha for en sovjet-ubat utan tog fasta pa referatet fran boken att den var sovjetisk.

[JHAN]

Thule3 Ja//Thule
http://www.deepstorm.ru/DeepStorm.files ... s/list.htm

Jag hakar pa Thule har med en till bild, en eller ett par av denna gynnare har uppenbarligen inte varit polkagrisfargade
Om man jobbar lite med lanken sa ar den listad under de andra "spetznaz-farkosterna", Triton, Serena, Piranha etc. och inte under ubatar.

A600.jpg (119.32 KiB) Visad 692 gånger

[Rickard]

Bilden nedan en Sovjetisk typ av miniubåt som byggdes i 9 exemplar i Sevastopol, och tillfördes samtliga flottor.

Texten i din länk är tyvärr inte läsbar, men denna har vi diskuterat förut.

http://russianships.info/eng/submarines ... _splts.htm

Det verkar vara en obemannad enhet som användes för ubåtsjaktsträning.

Enligt denna länk nyttjades ett exemplar (kanske det på din bild) senare till skrovtester inför byggande av ubåt projekt 971, en 110 meter lång atomubåt.

https://translate.google.se/translate?h ... rev=search

Har du någon form av information på att detta var en "miniubåt" som på något sätt är relevant utifrån det vi diskuterar här?

Om man jobbar lite med lanken sa ar den listad under de andra "spetznaz-farkosterna", Triton, Serena, Piranha etc. och inte under ubatar.

Nja, den står bland specialfarkoster, tillsammans med dels förvisso Triton och Sirena, men även tillsammans med allsköns dykarklockor, räddningsenheter och alla möjliga andra "konstiga" saker.

JHAN, är din bild på samma typ av enhet eller är det något annat?

[JHAN]

Rickard,
(Svenska Dagbladet, 1987-11-22: Artikel av Lars Christiansson och Roger Magnergård beskriver ovan bok av Moore / Compton-Hall:)

Lagger in din bild igen, det ar verkligen slaende likheter mellan denna beskrivning och 3GST9.

(van av ordning skall val patala att bilderna inte ar fran 82)

Lite fran internet om 3GST9

THE MARITALIA 3GST9
diver lockout submersibles is a specialty of the Italian firm MARITALIA. has the capability of cruising for 24 hours at eight knots to a design depth of 2,000 feet. It can carry a diver lockout crew of two plus a pilot, co-pilot, and a scientific party of three. With an operating radius of 80 miles it offers an improved capability, for a manned submersible. It is a submersible that, once launched, can be operated from a shore base, thus avoiding at-sea launch.A unique MARITALIA 3GST9 feature is a closed-cycle diesel main
propulsion system. An additional, and again unique, feature is the pressure hull that is constructed of toroidal tubes (doughnuts formed of steel tubing). The individual toroids can serve as storage vessels for various gases, gas mixtures, and waste gas products from the diesel engine. There are accommodations for a crew of two and a scientific party of three. Payload capacity is 300Q pounds. A large viewing port located in the bow is available for both the crew and scientific party.

file:///C:/Users/adam/Downloads/eScholarship%20UC%20item%2009v8w4d2.pdf

Tror det ar av 3GST9.

Specification
Length: 9.7m (31ft)
Beam: 1.9m (6.3ft)
Height: 1.9m (6.3ft)
Displacement: 17.7 tons
Operating depth: 60m (190ft)
Maximum depth: 110m (360ft)
Lock-out depth for divers: 37m (120ft)
Endurance: 60nm at 5kts
Complement: 2 crew and 4 passengers

Rickards bild

1-3gst9-1.JPG (39.65 KiB) Visad 686 gånger

En bild av periskopet (kan vara annan farkost men samma tillverkare och iogonfallande tunt)

EDIT: rickard, sag till om jag rorde ihop det lite for mycket med specifikationen och periskopet for dom kanske inte var korrekta?

[JHAN]

Rickard
JHAN, är din bild på samma typ av enhet eller är det något annat?

Bra fraga
Jag tyckte att den "dockan" eller vad man nu kan kalla det som loper ovanpa skrovet sag likadan ut som pa den polkagrisfargade.

EDIT: eftersom den utan torn ingar i samma bildserie som de polkagrisfargade med torn gissade jag att just den kanske saknade tornet?

Jag lyckas inte heller fa lanken lasbar och man kan inte klippa och klistra texten, det skulle vara kul att lasa vad som star.

EDIT: Da har vi klarat ut det, i lanken i Rickards inlagg,
http://russianships.info/eng/submarines ... _splts.htm

Azerbaijan: 1 unit
S-600. After decommissioning was established as a monument

Det blir lite lurigt nar russianships.info aldrig har bilder och man sedan ser en bild pa nagot spannande men i detta fall sa ar det nog ganska klart att bilden pa A-600 i mitt tidigare inlagg ar detta monument i Azerbadjan?