Minkar, sillar och andra ubåtar
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
@JohnT
Det påverkar egentligen inte frågan om de olika alternativen, se scenario 1. Nu blir det hypotetiskt. Om vi börjar med att göra antagandet att ingen svensk regering vill avslöja västubåtar i svenska vatten. För en S-regering skulle det innebära att man behövde offentligt konfrontera den icke offentliga delen av svensk säkerhetspolitik och för en borgerlig regering så faller det på sin egen orimlighet. Vad gäller sovjetiska, eller WP-ubåtar så torde en borgerlig regering inte ha några större problem med att avslöja dem. Den svenska regeringen under Olof Palme valde faktiskt 1983 att just utpeka Sovjetunionen. Frågan är då om den svenska regeringen skulle kunna ha utpekat en stat eller grupp av stater och låtit bli att utpeka även en annan. Svaret på det borde rimligen bli ja. För det första så fanns det redan en beredskap hos svenska folket att ta till sig ett sådant budskap, varifrån faran kom var för de flesta avgjort. Vilken reaktion skulle man kunnat räkna med från sovjetiskt håll. Om det var så att sovjetunionen kände till att även västubåtar använde svenskt inre vatten som övningsområde så skulle man ändå haft svårt att kommunicera ett sådant budskap, risken är att det hade uppfattats som klassisk sovjetisk whataboutism.
Trots detta går det naturligtvis inte att utesluta att regeringen fick sådan information som skulle kunnat leda till utpekande men valde att vara tyst. Då får man ställa sig frågan stämmer detta med bilden i övrigt vid denna tid, dvs 80-tal, eller utgjorde ubåtskränkningarna ett särskilt område där extra försiktighet var nödvändig? Försiktighet från regeringen skulle kunna vara påkallad på grund av;
1) Påtryckningar från Sovjet
2) Risken att röja egen eller vänligt sinnad makts kapacitet
3) En vilja att verksamheten skulle fortgå, egen eller vänligt sinnad makts
Hade svaret varit påtryckningar från sovjet så bör detta kommit fram under de år vi inte haft en s-regering efter sovjetunionens upplösning.
Är det därmed punkterna 2 eller 3 som varit styrande så kan man fråga sig varför det 25 år senare inte kommit fram några dokument eller tydliga utsagor som beskriver hur regeringen undertryckt information. Hade det rört de senare punkterna så är det inte helt orimligt att informationen strypts redan hos CM eller ÖB.
Hur som helst så blir det hela väldigt spekulativt. Vi vet att det var en begränsad mängd personer som hade tillgång till huvuddelen av informationen, huvudsakligen Marina Analysgruppen. Vi vet också att Försvaret var dåligt förberedd på uppdraget att systematiskt insamla, dokumentera och analysera insamlat material. Vidare så fanns det både inom Försvaret och i samhället i stort en uppfattning om att WP med kort förvarning kunde komma att angripa väst. Detta sammantaget riskerar att skapa ett utrymme för grupptänk.
Jag tvivlar inte en sekund på att sovjet och andra wp-länder regelbundet kränkte svenskt territorialvatten. Jag tvivlar inte heller på att västmakter från tid till annan tog sig eller gavs rätten att navigera på svenskt territorialvatten. Jag ser det också som självklart att sovjet dolt agerade i omedelbar närhet till fasta installationer och andra vid krigsfall viktiga områden. Denna övertygelse innebär dock inte att jag kan använda den övertygelsen som en sanning. Varje svar på vad som hände under ytan måste utgå från det material som finns i regeringens och Försvarsmaktens arkiv, inte genom att räkna upp vilka farkoster som möjligen skulle kunna stämma in på ganska schematiska beskrivningar.
Det påverkar egentligen inte frågan om de olika alternativen, se scenario 1. Nu blir det hypotetiskt. Om vi börjar med att göra antagandet att ingen svensk regering vill avslöja västubåtar i svenska vatten. För en S-regering skulle det innebära att man behövde offentligt konfrontera den icke offentliga delen av svensk säkerhetspolitik och för en borgerlig regering så faller det på sin egen orimlighet. Vad gäller sovjetiska, eller WP-ubåtar så torde en borgerlig regering inte ha några större problem med att avslöja dem. Den svenska regeringen under Olof Palme valde faktiskt 1983 att just utpeka Sovjetunionen. Frågan är då om den svenska regeringen skulle kunna ha utpekat en stat eller grupp av stater och låtit bli att utpeka även en annan. Svaret på det borde rimligen bli ja. För det första så fanns det redan en beredskap hos svenska folket att ta till sig ett sådant budskap, varifrån faran kom var för de flesta avgjort. Vilken reaktion skulle man kunnat räkna med från sovjetiskt håll. Om det var så att sovjetunionen kände till att även västubåtar använde svenskt inre vatten som övningsområde så skulle man ändå haft svårt att kommunicera ett sådant budskap, risken är att det hade uppfattats som klassisk sovjetisk whataboutism.
Trots detta går det naturligtvis inte att utesluta att regeringen fick sådan information som skulle kunnat leda till utpekande men valde att vara tyst. Då får man ställa sig frågan stämmer detta med bilden i övrigt vid denna tid, dvs 80-tal, eller utgjorde ubåtskränkningarna ett särskilt område där extra försiktighet var nödvändig? Försiktighet från regeringen skulle kunna vara påkallad på grund av;
1) Påtryckningar från Sovjet
2) Risken att röja egen eller vänligt sinnad makts kapacitet
3) En vilja att verksamheten skulle fortgå, egen eller vänligt sinnad makts
Hade svaret varit påtryckningar från sovjet så bör detta kommit fram under de år vi inte haft en s-regering efter sovjetunionens upplösning.
Är det därmed punkterna 2 eller 3 som varit styrande så kan man fråga sig varför det 25 år senare inte kommit fram några dokument eller tydliga utsagor som beskriver hur regeringen undertryckt information. Hade det rört de senare punkterna så är det inte helt orimligt att informationen strypts redan hos CM eller ÖB.
Hur som helst så blir det hela väldigt spekulativt. Vi vet att det var en begränsad mängd personer som hade tillgång till huvuddelen av informationen, huvudsakligen Marina Analysgruppen. Vi vet också att Försvaret var dåligt förberedd på uppdraget att systematiskt insamla, dokumentera och analysera insamlat material. Vidare så fanns det både inom Försvaret och i samhället i stort en uppfattning om att WP med kort förvarning kunde komma att angripa väst. Detta sammantaget riskerar att skapa ett utrymme för grupptänk.
Jag tvivlar inte en sekund på att sovjet och andra wp-länder regelbundet kränkte svenskt territorialvatten. Jag tvivlar inte heller på att västmakter från tid till annan tog sig eller gavs rätten att navigera på svenskt territorialvatten. Jag ser det också som självklart att sovjet dolt agerade i omedelbar närhet till fasta installationer och andra vid krigsfall viktiga områden. Denna övertygelse innebär dock inte att jag kan använda den övertygelsen som en sanning. Varje svar på vad som hände under ytan måste utgå från det material som finns i regeringens och Försvarsmaktens arkiv, inte genom att räkna upp vilka farkoster som möjligen skulle kunna stämma in på ganska schematiska beskrivningar.
Cum Deo et Victricibus Armis
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Jag skall försöka sammanfatta Bandspåren i ett par inlägg, börjar med spåren och därefter DSRV, ROV och transporter av dessa och lite stickspår här och var.
Om jag lyckats förstå detta rätt så har bandspår/bottenspår observerats vid,
Hårsfjärden82
Muskö 83
EDIT: och Thules Tjuvholmssundet83
Älvsnabben83
Östergarn84
Klintehamn86
Kappelhamnsviken87
Den information som finns i öppna källor är sporadisk at best, har ni mer än nedan, peta gärna in det i ett inlägg. Jag har såklart snott friskt från tidigare inlägg helt utan att skämmas.
Jag har identifierat kölavtryck/bottenavtryck från ubåt, dubbelspår-breda band, dubbelspår-tunna band, enkelspår, samt någon typ av skenande undervattens-noshörning i Kappelhamnsviken87.
Det är ganska enkelt att se skillnad på spåren och att det fanns spår torde det inte råda någon tvekan om, de som hävdar något annat har antingen inte studerat materialet tillräckligt ingående eller vill inte se det av någon anledning.
Bild från Probos, plats okänd Bild Probos, plats okänd Kappelhamnsviken87 Kappelhamnsviken87 Plats okänd
Om jag lyckats förstå detta rätt så har bandspår/bottenspår observerats vid,
Hårsfjärden82
Muskö 83
EDIT: och Thules Tjuvholmssundet83
Älvsnabben83
Östergarn84
Klintehamn86
Kappelhamnsviken87
Den information som finns i öppna källor är sporadisk at best, har ni mer än nedan, peta gärna in det i ett inlägg. Jag har såklart snott friskt från tidigare inlägg helt utan att skämmas.
Jag har identifierat kölavtryck/bottenavtryck från ubåt, dubbelspår-breda band, dubbelspår-tunna band, enkelspår, samt någon typ av skenande undervattens-noshörning i Kappelhamnsviken87.
Det är ganska enkelt att se skillnad på spåren och att det fanns spår torde det inte råda någon tvekan om, de som hävdar något annat har antingen inte studerat materialet tillräckligt ingående eller vill inte se det av någon anledning.
Bild från Probos, plats okänd Bild Probos, plats okänd Kappelhamnsviken87 Kappelhamnsviken87 Plats okänd
Senast redigerad av 1 JHAN, redigerad totalt 28 gånger.
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Instämmer till fullo med Metarens inlägg. Det vore närmast tjänstefel " dessutom anser jag om inte västmakterna höll koll på vad Sovjet sysslade med
i våra vatten //Thule
i våra vatten //Thule
Senast redigerad av 1 Thule3, redigerad totalt 28 gånger.
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
kölspår från ubåt oxelösund88
Från Rickard, Muskö83
Tunander under ytan, Hårsfjärden82
kölspår, plats okänd
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Muskö83, teckning nedan,
Denna teckning tycker jag är intressant för en av tolkningarna var att en miniubåt fällde ut bandaggregaten och kröp framåt och det här var ganska tidigt i debatten. Jag tycker det verkar uppenbart att det är en DSRV + ROV för spåren kommer tillbaka och det verkar vara en helt idiotisk manöver om det varit en miniubåt på larvfötter.
Kan något som detta ha legat till grunden för hela miniubåt-på-larvfötter spåret?
Man pratar om en bandgående miniubåt som kan fälla in aggregaten som ej är metall och har batteri – riktigt detaljerad beskrivning, var kommer den ifrån utan att teckningar eller bilder finns tillgängliga undrar jag, personen som beskriver den så detaljerat borde ju kunna göra en teckning ur minnet?
Nu förefaller en ganska vanlig design av sovjetiska DSRV ha varit två parallella kölar eller en stor platt köl för att stå på havsbotten. Ett foto ur fel vinkel ser ut som ett bandaggregat.
Just det här blir jag inte klok på för Tunander, Carl Bildt, SOU 2001 mfl. Lägger liksom in så där i förbifarten att denna farkost finns.
Min uppfattning är att den borde vi haft på bild vid det här laget för vi har bilder på precis allt, EDIT:Kashalot, X-Ray, modified India, Triton2, Piranha osv. Vad skulle vara mer hemligt än dom?
-jag gör bedömingen att en bandgående sovjetisk miniubåt inte fanns (iallafall tills jag får se en bild på den)
Någon NATO kandidat hittar jag inte heller skall väl tilläggas, NR-1 hade ett noshjul och ger följaktligen inte ifrån bandspår vare sig enkel eller dubbel. (lite djupt vatten här för tyngdpunkten har legat på att hitta Sovjetiska kandidater).
Argus Muskö83 Typ 1 ubåtsbeskrivning (snott från Rickard) NR-1 Förslag på konceptet vid den här tiden,
Denna teckning tycker jag är intressant för en av tolkningarna var att en miniubåt fällde ut bandaggregaten och kröp framåt och det här var ganska tidigt i debatten. Jag tycker det verkar uppenbart att det är en DSRV + ROV för spåren kommer tillbaka och det verkar vara en helt idiotisk manöver om det varit en miniubåt på larvfötter.
Kan något som detta ha legat till grunden för hela miniubåt-på-larvfötter spåret?
Man pratar om en bandgående miniubåt som kan fälla in aggregaten som ej är metall och har batteri – riktigt detaljerad beskrivning, var kommer den ifrån utan att teckningar eller bilder finns tillgängliga undrar jag, personen som beskriver den så detaljerat borde ju kunna göra en teckning ur minnet?
Nu förefaller en ganska vanlig design av sovjetiska DSRV ha varit två parallella kölar eller en stor platt köl för att stå på havsbotten. Ett foto ur fel vinkel ser ut som ett bandaggregat.
Just det här blir jag inte klok på för Tunander, Carl Bildt, SOU 2001 mfl. Lägger liksom in så där i förbifarten att denna farkost finns.
Min uppfattning är att den borde vi haft på bild vid det här laget för vi har bilder på precis allt, EDIT:Kashalot, X-Ray, modified India, Triton2, Piranha osv. Vad skulle vara mer hemligt än dom?
-jag gör bedömingen att en bandgående sovjetisk miniubåt inte fanns (iallafall tills jag får se en bild på den)
Någon NATO kandidat hittar jag inte heller skall väl tilläggas, NR-1 hade ett noshjul och ger följaktligen inte ifrån bandspår vare sig enkel eller dubbel. (lite djupt vatten här för tyngdpunkten har legat på att hitta Sovjetiska kandidater).
Argus Muskö83 Typ 1 ubåtsbeskrivning (snott från Rickard) NR-1 Förslag på konceptet vid den här tiden,
Senast redigerad av 1 JHAN, redigerad totalt 28 gånger.
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Metaren:
Jag återkommer gärna lite senare med kommentarer kring ditt inlägg och de olika tänkbara fall du redovisar.
Jag tycker det är väldigt intressanta frågeställningar du tar upp och det vore väl värt att diskutera dessa i lugn och ro.
Thule3:
Jag har aldrig gjort någon jämförelse mellan dessa i någon form av navigationssynpunkt, jag påpekade det orimliga i att åka runt med stora bullrande atomubåtar om man skall spionera i en grund skärgård.
Det var du själv som talade om hur bra Whiskey-ubåtar var på att navigera i skärgårdar och jag ställde frågan till dig gällande vilka skärgårdar detta var?
JohnT:
Då återstår bara frågan om det finns någon som helst anledning att tro att detta har hänt?
Men som sagt, om någon kan visa någon typ av källa på att det någonsin misstänkts vara atomdrivna kränkare så vore det givetvis intressant, annars är detta ytterligare bara en av hundratals greppa-halmstrå-diskussioner av ubåtstyper.
Vad anser du vara ett cirkelresonemang?
Jag förstår dels ärligt inte vad du inte ser som hypotetiskt eller vad det är du hoppas kunna dra för slutsatser av detta. Resonemanget, hårdraget eller ej, var hypotetiskt då spåren ju inte var lika.
Sedan igen, vi vet inte vad som skulle hänt om man hittat bandspår som faktiskt gick att knyta till viss farkost. Det enda vi vet är att granskningsgruppen skrev en kommentar gällande ett givet nuläge 1987:
Främmande ubåtar sågs ofta, men man visste inte vilka. Ubåtsljud hördes, men man visste inte från vad vilka ubåtar. Bandspår hittades, men visste inte från vad och de liknande inte heller de från Hårsfjärden.
Det är ju i denna kontext som kommentaren är skriven att OM det hittats likadana spår som i från 1982 så skulle det inte kunna räknas som belägg. Spåren från Hårsfjärden var ju fortfarande inte identifierade och jag tror man skall tolka deras hårda resonemang att OM man hittat likadana spår inte var ett säkert belägg tillsammans med övrig osäkerhet. Men det vet jag förstås inte.
BIFOGAT finns efterfrågad artikel från DN augusti 1989:
Hej Metaren, först: välkommen till forumet samt tack för långt och välskrivet inlägg. Det är jätteroligt om fler är med i diskussionen.Metaren skrev:Hej, är inte problemet med hela den här tråden att den försöker svara på två olika frågor. Vad som skedde och om vi idag kan veta vad som skedde?
Jag återkommer gärna lite senare med kommentarer kring ditt inlägg och de olika tänkbara fall du redovisar.
En snabb kommentar kring detta. Jag har i nutid ställt frågan till f d överbefälhavare Bengt Gustafsson om han någonsin fått instruktioner från svensk regering att dölja någon form av bevis i ubåtsfrågan och fått en tydlig dementi på detta.Metaren skrev: Är det därmed punkterna 2 eller 3 som varit styrande så kan man fråga sig varför det 25 år senare inte kommit fram några dokument eller tydliga utsagor som beskriver hur regeringen undertryckt information. Hade det rört de senare punkterna så är det inte helt orimligt att informationen strypts redan hos CM eller ÖB.
Jag tycker det är väldigt intressanta frågeställningar du tar upp och det vore väl värt att diskutera dessa i lugn och ro.
Thule3:
Hej Thule, det är jättebra att du försöker förstå konceptet med källor. Det är dock så att man bara kan begära källor på uppgifter någon har skrivit, inte något som man själv hittar på så att säga.Thule3 skrev:Visa källan till att en 69 meter lång ubåt är mer svårnavigerad än en 76 meter lång ?
Jag har aldrig gjort någon jämförelse mellan dessa i någon form av navigationssynpunkt, jag påpekade det orimliga i att åka runt med stora bullrande atomubåtar om man skall spionera i en grund skärgård.
Det var du själv som talade om hur bra Whiskey-ubåtar var på att navigera i skärgårdar och jag ställde frågan till dig gällande vilka skärgårdar detta var?
JohnT:
Uttalanden är från Dagens Nyheter augusti 1989. Genant nog har jag inte det enskilda datumet med på min fotokopia av artikeln, men jag bifogar artikeln i sig.JohnT skrev:Det vore intresant att få se källan till ovanstående uttalande.Rickard Rickard » 15 jun 2015, 06:06 skrev: Chefen för svensk underrättelsetjänst Ulf Samuelsson uttalar år 1989 att det sannolikt inte varit någon konventionell främmande ubåt på inre vatten sedan 1983.
Även fast jag inte förstår varför du talar om mig i tredje person så är det absolut min personliga bedömning. Detta utifrån att det under hela 80-talet och i alla texter/utredningar/o.s.v. diskuterades primärt kränkningar från just miniubåtar och att det aldrig någonstans - mig veterligen - har överhuvudtaget nämnts intrång med atomubåtar i svensk skärgård.JohnT skrev:Rickard fortsätter texten med:Men det är alltså Rickard personliga bedömning att det bara pratas om miniubåtar, inget som är sagt av Ulf SamuelssonRickard Rickard » 15 jun 2015, 06:06 skrev: Alltså får vi antaga att allt vi diskuterar i denna fråga gällande ubåtsobservationer på inre vatten inklusive de "kända" incidenterna handlar om just miniubåtar.
Lång uthållighet finns nämnt i t ex 1995-utredningen med hjälp av luftoberoende framdrivningsmaskineri. Har du något exempel på detta där det på något sätt kan knytas till atomdrivna ubåtar?JohnT skrev:Från försvarets sida har det ju pratats ganska mycket om just kränkningar med farkoster med lång uthållighet och icke konventionellt maskineri.
Jo, det är klart att det inte varit bra att bomba en atomubåt.JohnT skrev:Jag uppfattar I alla fall det som ett mycket stort problem för svensk ubåtsjakt att försöka skada en ubåt med kärnreaktor så den skulle komma upp till ytan när risken för ett Chernobyl på svenskt vatten var stor.
Då återstår bara frågan om det finns någon som helst anledning att tro att detta har hänt?
Det är klart att det finns många platser en 70 meter lång ubåt kan uppträda på, men hela frågan handlar ju om att man från Försvarets sida konstaterar att kränkaren använt miniubåtar på grund av att de uppträtt på sådana platser och djup där konventionella ubåtar inte kunnat agera.JohnT skrev:Men som jag tidigare har sagt när nonsensargumentet om grunda skärgårdar kommer upp:
Men som sagt, om någon kan visa någon typ av källa på att det någonsin misstänkts vara atomdrivna kränkare så vore det givetvis intressant, annars är detta ytterligare bara en av hundratals greppa-halmstrå-diskussioner av ubåtstyper.
Rickard skrev:Jag måste i sig säga att jag inte egentligen är med på betydelsen av detta,
Fast det är ju din egen slutsats att regeringen inte ville peka ut något land. ÖB har själv skrivit att han inte ville peka ut något land och att han informerat samtliga partiledare i december 1987 att några bevis för nationsutpekande inte fanns.JohnT skrev:Det handlar om grunden för hur man kan tolka regeringsmaktens problemformulering.
Regeringsmakten vill inte peka ut ett visst land, och hur gör man då för att få försvaret att hålla tyst?
Rickard skrev: Du har ju helt rätt i att vi inte har tillgång till originalrapporten utan enbart bedömningarna, men av dessa (och från andra källor, t ex SOU 2001:85) framgår i stort att:
* Vissa ubåtsformer observeras väldigt ofta, men man vet inte vilka ubåtstyper det är.
* Ubåtsljud har spelats in, men man vet inte från vilken ubåtstyp det kommer ifrån.
* Olika bandspår har hittats, men man vet inte från vilken/vilka undervattensfarkoster som gjort avtrycken och de är inte heller lika de som hittades 1982.
Nu är jag inte med vad du hoppas på här, men att det inte fanns några bevis i 1987-rapporten är ju belagt exempelvis genom SOU 2001:85, sid 197-210. Det står både i själva rapporten och exempelvis Bengt Gustafsson betonar i sin bok "Sanningen finns i betraktarens ögon" att han INTE ville ha ett offentligt utpekande och att inga klara bevis fanns.JohnT skrev:Detta är ju ett cirkelresonemang.
Om jag och försvaret hävdar att regeringen väljer att definiera ordet bevis på ett sådant sätt att det inte kan tillämpas på den fakta som försvarsmakten presenterade.
Och du sedan använder en annan del av samma politiskt tillsatta regeringsmakt till att "påvisa" att det inte fanns några bevis.
Vad anser du vara ett cirkelresonemang?
Jo, precis som ÖB själv alltså.JohnT skrev:Regeringsmakten valde att inte uppfatta det som fanns som tillräckligt bra för att vara bevis.
Det kan jag tyvärr inte svara på, men visst är det tråkigt att inte mer dokument finns tillgängliga i sin helhet.JohnT skrev:Men likt förbannat är detaljerna i försvarets egna underlag fortfarande hemligstämplat, och då har jag svårt att fatta varför de skulle varit
så dåliga 1987 men att de inte kunde frisläppas i nutid?
Rickard skrev: Jag menar att man inte nödvändigtvis kan dra slutsatsen att några bandspår aldrig skulle kunna användas som "säkra" bevis. Om, hypotetiskt, man hade hittat bandspår med vissa specifika mått och kunde visa på att dessa var exakt lika som bandgående farkost X från nation Y hade tillgång till, ja då kanske det hade "räckt", det vet vi ju så att säga inte.
Men det hypotetiska gäller ju att man INTE hittat några likadana bandspår. De var ju inte lika de man hittat 1982 och som man i sig inte visste vilken farkost de kom ifrån heller.JohnT skrev:Ja, det låter ju rimligt, men nu utgår vi ju utifrån följande text:
(min understrykning)Och även om spåren 1987 skulle vara lika eller nästan lika de som avsattes 1982 är det inget belägg för att samma inkräktare varit framme. Kunskapen om bredden torde vara känd för främmande underrättelsetjänster.
Jag ser fortfarande inget hypotetiskt i den texten, och jag kan inte ärligt förstå hur du orkar lägger så många ord på att förneka det självklara.
Jag förstår dels ärligt inte vad du inte ser som hypotetiskt eller vad det är du hoppas kunna dra för slutsatser av detta. Resonemanget, hårdraget eller ej, var hypotetiskt då spåren ju inte var lika.
Sedan igen, vi vet inte vad som skulle hänt om man hittat bandspår som faktiskt gick att knyta till viss farkost. Det enda vi vet är att granskningsgruppen skrev en kommentar gällande ett givet nuläge 1987:
Främmande ubåtar sågs ofta, men man visste inte vilka. Ubåtsljud hördes, men man visste inte från vad vilka ubåtar. Bandspår hittades, men visste inte från vad och de liknande inte heller de från Hårsfjärden.
Det är ju i denna kontext som kommentaren är skriven att OM det hittats likadana spår som i från 1982 så skulle det inte kunna räknas som belägg. Spåren från Hårsfjärden var ju fortfarande inte identifierade och jag tror man skall tolka deras hårda resonemang att OM man hittat likadana spår inte var ett säkert belägg tillsammans med övrig osäkerhet. Men det vet jag förstås inte.
Från SOU 2001:s beskrivning (sid 199) av ÖB-rapporten 1987 framgår att man ansåg att det var en miniubåt som var försedd med bandaggregat.JohnT skrev: ÖB 1987 skriver något i stil med att man tidigare hade ansett att miniubåten hade band.
Jag tolkar det som försvaret redan 1987 hade lämnat den tanken.
BIFOGAT finns efterfrågad artikel från DN augusti 1989:
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
då ska vi inte slösa tid på detta, alltså.Metaren skrev:@JohnT
Varje svar på vad som hände under ytan måste utgå från det material som finns i regeringens och Försvarsmaktens arkiv, inte genom att räkna upp vilka farkoster som möjligen skulle kunna stämma in på ganska schematiska beskrivningar.
Utan leva i en from förhoppning att någon regering så småningom väljer att offentliggöra dokumenten.
Mvh
/John
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
@JohnT
Nja, det är ett sätt att se det. Ett alternativt sätt att se det är att försöka sammanföra de kunskaper som tvivelsutan finns och försöka skapa en bild av det. Det förutsätter dock att man inte försöker skapa kunskap där det inte finns utan är öppen och ärlig med vad som inte kan bevisas.
Vad vet vi?
Under en lång följd av år rapporterade både allmänhet, civilt yrkesfolk och försvarets personal om företeelser som kan associeras med främmande undervattensverksamhet. Under samma period genomförde försvaret ett antal antiubåtsoperationer. Det har inte i offentliga sammanhang, efter 1983 års protestnot, från svensk sida kommit fram uppgifter som kan ge klarhet i vad som skedde. Från sovjetunionens fall till idag har ett antal svenska officerare, politiker och civila tjänstemän uttalat sig. Även nyckelpersoner i väst har uttalat sig om ubåtsoperationer i svenska vatten. Från rysk sida finns uttalanden från personer som är mycket svåra att bedöma utifrån position och kunskap.
Frågan om farkoster som upptagit en stor del av tråden dras med ett stort problem. Då vi inte vet något om hur en inkräktare agerat taktiskt kan vi heller inte veta vilka krav som ska ställas på en lämplig farkost. Har inkräktaren uppehållit sig i undervattensläge under längre sammanhängande tid så krävs en torr farkost med viss uthållighet, detta innebär också att den måste vara av inte obetydlig storlek. Har uppdragen varit korta eller det varit möjligt att komma upp i ytläge och till och med på land så skapas andra förutsättningar. Självklart kan det vara en kombination av tekniker och därmed olika farkoster. Dock ska vi inte glömma att flera av ubåtsjakterna har bedrivits i områden med begränsad möjlighet att navigera större fartyg.
Det blir på ett sätt meningslöst att fortsätta diskussionen med målet att nå en sanning väl medvetna om att ett antal avgörande bitar saknas. Däremot kan det vara meningsfullt att försöka skapa en bild av vad vi vet. Dessutom är diskussionen viktig så att inte någon får möjlighet att som sanning torgföra en bild som inte har stöd i de fakta som finns.
Nja, det är ett sätt att se det. Ett alternativt sätt att se det är att försöka sammanföra de kunskaper som tvivelsutan finns och försöka skapa en bild av det. Det förutsätter dock att man inte försöker skapa kunskap där det inte finns utan är öppen och ärlig med vad som inte kan bevisas.
Vad vet vi?
Under en lång följd av år rapporterade både allmänhet, civilt yrkesfolk och försvarets personal om företeelser som kan associeras med främmande undervattensverksamhet. Under samma period genomförde försvaret ett antal antiubåtsoperationer. Det har inte i offentliga sammanhang, efter 1983 års protestnot, från svensk sida kommit fram uppgifter som kan ge klarhet i vad som skedde. Från sovjetunionens fall till idag har ett antal svenska officerare, politiker och civila tjänstemän uttalat sig. Även nyckelpersoner i väst har uttalat sig om ubåtsoperationer i svenska vatten. Från rysk sida finns uttalanden från personer som är mycket svåra att bedöma utifrån position och kunskap.
Frågan om farkoster som upptagit en stor del av tråden dras med ett stort problem. Då vi inte vet något om hur en inkräktare agerat taktiskt kan vi heller inte veta vilka krav som ska ställas på en lämplig farkost. Har inkräktaren uppehållit sig i undervattensläge under längre sammanhängande tid så krävs en torr farkost med viss uthållighet, detta innebär också att den måste vara av inte obetydlig storlek. Har uppdragen varit korta eller det varit möjligt att komma upp i ytläge och till och med på land så skapas andra förutsättningar. Självklart kan det vara en kombination av tekniker och därmed olika farkoster. Dock ska vi inte glömma att flera av ubåtsjakterna har bedrivits i områden med begränsad möjlighet att navigera större fartyg.
Det blir på ett sätt meningslöst att fortsätta diskussionen med målet att nå en sanning väl medvetna om att ett antal avgörande bitar saknas. Däremot kan det vara meningsfullt att försöka skapa en bild av vad vi vet. Dessutom är diskussionen viktig så att inte någon får möjlighet att som sanning torgföra en bild som inte har stöd i de fakta som finns.
Cum Deo et Victricibus Armis
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Att Sovjetiska dykare hade special dräkter med uppvärmning för att öka aktions tid, det var bara ett rykte enligt Rickard, att man fortsatte och utveckla Piranja och byggde sex olika versioner, det var bara ett rykte, för den var ju skrotad. Han vet to.m hur man navigerar ubåtar, och deras prestanda//Thule
Senast redigerad av 1 Thule3, redigerad totalt 29 gånger.
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Vilka kandidater till bottenspåren har vi?
När det gäller DSRV och ROV har jag trålat mest ryska militärforum och cyberneticzoo i ett par veckor och enligt tidigare inlägg verkar den gemensamma nämnaren vara avsaknad av larvfötter, vi har alltså ingen miniubåt eller DSRV på larvfötter, däremot drösvis med farkoster på medar eller större köl/kölar.
Bandspåren bör då komma från ROV eller arbetsrobot/maskiner,
Nedan är de kandidater jag lyckats hitta, fyll gärna på om ni har fler kandidater.
(Nu har jag glömt vem det var som svarade mig med en bild på RUM i ett tidigare inlägg som jag kallade för best..)
Sovjetiska CRAB har jag inte brytt mig om att inkludera, den är för klen.
Vi kan se ett par karakteristiska olikheter mellan NATO och Sovjet konstruktion, NATO har bredare mellan larvfötterna och smalare band medan Sovjet har bredare band och mindre utrymme mellan dom.
Engelska Sea Dog, operativ vid den här tiden Amerikanska RUM, operativ vid den här tiden Sovjetiska MTK-200, operativ vid den här tiden och fanns i stort antal Sovjetiskt arbetsfordon, forefaller vara submersible, fran BG text. Sovjetiskt arbetsfordon, operativt vid den här tiden.
När det gäller DSRV och ROV har jag trålat mest ryska militärforum och cyberneticzoo i ett par veckor och enligt tidigare inlägg verkar den gemensamma nämnaren vara avsaknad av larvfötter, vi har alltså ingen miniubåt eller DSRV på larvfötter, däremot drösvis med farkoster på medar eller större köl/kölar.
Bandspåren bör då komma från ROV eller arbetsrobot/maskiner,
Nedan är de kandidater jag lyckats hitta, fyll gärna på om ni har fler kandidater.
(Nu har jag glömt vem det var som svarade mig med en bild på RUM i ett tidigare inlägg som jag kallade för best..)
Sovjetiska CRAB har jag inte brytt mig om att inkludera, den är för klen.
Vi kan se ett par karakteristiska olikheter mellan NATO och Sovjet konstruktion, NATO har bredare mellan larvfötterna och smalare band medan Sovjet har bredare band och mindre utrymme mellan dom.
Engelska Sea Dog, operativ vid den här tiden Amerikanska RUM, operativ vid den här tiden Sovjetiska MTK-200, operativ vid den här tiden och fanns i stort antal Sovjetiskt arbetsfordon, forefaller vara submersible, fran BG text. Sovjetiskt arbetsfordon, operativt vid den här tiden.
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Jag skall inte säga att du ljuger för jag tror inte du gör alla dessa fel medvetet, men hur som helst, när har jag skrivit att detta var ett "rykte"?Thule3 skrev:Att Sovjetiska dykare hade special dräkter med uppvärmning för att öka aktion tid, det var bara ett rykte enligt Rickard,
Däremot har jag säkerligen bett dig om någon form av källhänvisning till allehanda påståenden, även detta, men som aldrig kommit.
Här visar du en bild på en dräkt, har du en hänvisning var man kan kolla vad det är för något?
När har jag skrivit det? Däremot har jag säkert efterfrågat en källa på detta som så mycket annat. Här visar du en skärmdump där det verkar stå att en ubåt lanserats år 2004. Är det detta du menar?Thule3 skrev:att man fortsatte och utveckla Piranja och byggde sex olika versioner, det var bara ett rykte.
Har du någon närmare källa så att man kan se vad det handlar om?
Är det så att du faktiskt inte läser några inlägg alls? Detta är ett diskussionsforum, vilket betyder att man diskuterar saker. Till exempel kan man skriva att man inte anser valfritt tokigt förslag vara relevant om man antingen direkt eller på förfrågan ger en motivering.Thule3 skrev:Men han vet ju to.m hur man navigerar ubåtar, och deras prestanda i Östersjön endast genom att betrakta bilder, eller är det kanske bara ett rykte" ?
Detta förhållande verkar vara till stora delar svårhanterligt för dig och jag tror att det ligger bakom många missförstånd som sker här.
Det blir tyvärr bara mer och mer obegripligt förvirrat hur du skriver.Thule3 skrev:Lägger Tunander" nåt olämpligt i ditt morgon kaffe Rickard ?
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Du sitter väl inte och hetsar upp dig Rickard ? Ta det bara lugnt ordnar det sig ska du se !
JHAN , banden på sista fordonet liknar banden jag skissade till marinen 1983.
//Thule
JHAN , banden på sista fordonet liknar banden jag skissade till marinen 1983.
//Thule
- Bilagor
-
- bandsp.jpg (218.96 KiB) Visad 386 gånger
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Vilka värdeladdade ord du använder Rickard, truimfatoriska, osannolika, trånga skärgårdar , svårnavigerade m.m.
Har inte professorn visat dig bilderna från museet i Kronstadt ? Som grädde på moset" så har man en annorlunda lite Piranja i glasmontern"
//Thule
https://fotki.yandex.ru/next/users/foto ... iew/629728
Har inte professorn visat dig bilderna från museet i Kronstadt ? Som grädde på moset" så har man en annorlunda lite Piranja i glasmontern"
//Thule
https://fotki.yandex.ru/next/users/foto ... iew/629728
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Det är faktiskt en smula sorgligt att se hur det kan spåra ut så fullständigt för någon.Thule3 skrev:Du sitter väl inte och hetsar upp dig Rickard ? Ta det bara lugnt ordnar det sig ska du se !
Hur som helst så efterfrågade jag alltså källhänvisningar för dina senaste påståenden?
Så i stor lycka lägger du äntligen fram belägg för att det fortsatte utvecklats Piranha och till och med har byggts sex nya versioner av denna miniubåt.Thule3 skrev:det var bara ett rykte enligt Rickard, att man fortsatte och utveckla Piranja och byggde sex olika versioner, det var bara ett rykte, för den var ju skrotad.
På bilden du lade upp finns först lite generell information om just Piranha/865 och sedan följande text som du gissningsvis tror är själva beviset:
"Den första klassen, Sankt Peterburg, lanserades av Admiraly Shipyards i Oktober 2004. exportversionen av denna båt kallas Amur klassen. Det finns sex olika versioner baserade på förskjutning."
Det tog säkerligen mindre än fem minuter att kontrollera hur mycket som var sant här.
Ubåtsklassen Sankt Peterburg lanserades mycket riktigt i oktober 2004 och sjösattes sedan 2010.
Sankt Peterburg
Men det är ju ingen Pirahna, det är Lada-klass, en 72 meter lång attackubåt med 35 personers besättning.
https://en.wikipedia.org/wiki/Lada-class_submarine
Exportversionen av denna kallas precis som det står i din text för "Amur".
https://en.wikipedia.org/wiki/Amur-class_submarine
Så igen presenteras direkt felaktig information här som sanningar. Förutom det genanta i hur du triumfatoriskt lägger fram detta, är det verkligen så att du inte ens googlar på det du lägger upp och läser första länken?
Om du bara skulle utföra mest basala faktagranskning skulle sådant här inte behöva hända gång på gång.
Senast redigerad av 1 Rickard, redigerad totalt 29 gånger.
Re: Minkar, sillar och andra ubåtar
Nedan lank visar ett tidigt system for att lokalisera amerikanska avlyssningsslingor i Ostersjon,
Modifierad Whiskey och en liten slap-tank med en olycklig dykare i.
Det verkar val inte ha varit helt lyckat men visar att Sovjet hade ett system att styra en UV farkost fran ubat. Man kan ju gissa att kistan slapats till och fran operationsomradet innan dykaren dog?
Den skulle ge ett ganska intressant kolavtryck om den intog bottenlage och kunna misstas for en miniubat tex?
Jag inkluderar den som potentiell transport-ubat, nagra tankar kring denna?
http://militaryrussia.ru/blog/topic-705.html
Modifierad Whiskey och en liten slap-tank med en olycklig dykare i.
Det verkar val inte ha varit helt lyckat men visar att Sovjet hade ett system att styra en UV farkost fran ubat. Man kan ju gissa att kistan slapats till och fran operationsomradet innan dykaren dog?
Den skulle ge ett ganska intressant kolavtryck om den intog bottenlage och kunna misstas for en miniubat tex?
Jag inkluderar den som potentiell transport-ubat, nagra tankar kring denna?
http://militaryrussia.ru/blog/topic-705.html