Trots att Guillous Arnromaner och filmer blivit oerhört uppmärksammade, lästa och sedda är det en sak som förvånar mig. Nämligen att Guillou använder beteckningen "Folkungaätten" såsom varande i bruk under 1100- och 1200-talen, och att ingen, som jag har sett, påpekat att detta är fel.
I själva verket är det ju så, som alla någorlunda kunniga i historia vet, att någon folkungaätt aldrig har funnits. Dvs. det har aldrig funnits någon kungaätt som i samtid kallats Folkungaätten. Långt senare uppkom bruket att kalla den ätt som härstammar från Birger Jarl "Folkungaätten". Men detta är grovt ohistoriskt och ett rent misstag. Den grupp som verkligen kallades folkungar var i själva verket fiender till Birger Jarl, och besegrades av honom 1251 vid Herrevadsbro. Det var en stormannagruppering, och inte ätt, såvitt vi vet.
Ändå sägs i Guillous romaner såväl Birger Jarl som hans förfäder på 1100-talet, inklusive den fiktive Arn Magnusson, tillhöra Folkungaätten. Att Birger Jarl stred mot folkungar vid Herrevadsbro löser Guillou genom göra det till två olika fraktioner av Folkungaätten som strider mot varandra.
Som skönlitterär författare har förstås Guillou rätt att ta sig friheter med historien. Vad jag tycker är konstigt är jag aldrig sett varken någon historiker eller någon annan påpeka i medierna detta historiskt felaktiga bruk av begreppet "Folkungaätten", trots den enorma uppmärksamhet som böckerna och filmerna om Arn fått, med TV-program, Arntursim mm. mm.
Märkligt!
Guillous folkungaätt
-
Jurgen Wullenwever
- Medlem
- Inlägg: 1216
- Blev medlem: 12 november 2006, 00:46
- Ort: Närke
Re: Guillous folkungaätt
Det verkar finnas många trådar om folkungar här, som kanske förtydligar saken. Dock tyckte jag att Bo Theutenberg i sin bok Folkungar och korsriddare nämnde att det fanns en teori enligt vilken folkungarna var en annan gren av Bjälbo-ätten, och att benämningen i efterhand hade utvidgats så att den kommit att innefatta även Birger jarls gren.
Re: Guillous folkungaätt
Enligt Dick Harrison (i Jarlens sekel, Ordfront, 2002, s. 175 ff. ) så finns det inga bevis för att medlemmarna av den kungaätt som utgår från Birger Jarl någonsin kallades folkungar i sin samtid. Istället bygger det hela på en missuppfattning av 1600-talshistorikern Johannes Messenius. Han hade sett i en klosteruppteckning från 1400-talets Varnhem, som kan ha varit otillförlitlig, att flera äldre medlemmar av ätten, före BIrger Jarl, hette Folke, och eftersom "folkung" betyder "ättling till Folke" så drog Messenius slutsatsen att denna ätt var detsamma som folkungarna, och sedan dess har vi fått dras med beteckningen "Folkungaätten".
Det är iofs. möjligt, rentav troiigt, att folkungarnas upphovsman var en möjlig släkting till Birger Jarl: Folke Jarl, ty enligt Uppsalaannalerna resp. Gråbrödraannalerna stupade Folke i slaget vid Gestilren 1210 tillsammans med "multi de fulcungis" resp. "nobiles de folkongis". Men det kan inte bara ha varit ättlingar till Folke Jarl som kallades folkungar, eftersom kung Knut Långe och hans son Holmger tillhörde denna gruppering, samtidigt som de tillhörde en gren av Erikska ätten. Det tycks alltså ha varit en gruppering som möjligen från början utgjordes av släktingar till Folke Jarl men som också kom att innehålla folk från andra ätter.
Och som sagt: det finns inga bevis för att beteckningen före 1600-talet använts om Birger Jarls gren av ätten.
Här upprepar Harrison resonemanget från "Jarlens sekel", med efterföljande debattinlägg...
Det är iofs. möjligt, rentav troiigt, att folkungarnas upphovsman var en möjlig släkting till Birger Jarl: Folke Jarl, ty enligt Uppsalaannalerna resp. Gråbrödraannalerna stupade Folke i slaget vid Gestilren 1210 tillsammans med "multi de fulcungis" resp. "nobiles de folkongis". Men det kan inte bara ha varit ättlingar till Folke Jarl som kallades folkungar, eftersom kung Knut Långe och hans son Holmger tillhörde denna gruppering, samtidigt som de tillhörde en gren av Erikska ätten. Det tycks alltså ha varit en gruppering som möjligen från början utgjordes av släktingar till Folke Jarl men som också kom att innehålla folk från andra ätter.
Och som sagt: det finns inga bevis för att beteckningen före 1600-talet använts om Birger Jarls gren av ätten.
Här upprepar Harrison resonemanget från "Jarlens sekel", med efterföljande debattinlägg...