Grenadjärer

[Örjan]

När infördes grenadjärer i den svenska armén?

Jag vet att nordisk familjebok (vars artikel har kopierats till svenska wikipedia) påstår att Sverige var först med grenadjärer och att detta skulle ha skett så tidigt som 1634. Men även kineser, spanjorer, österrikare och engelsmän ska ha haft tidiga belägg på soldater som kastar handgranater i sina arméer. Grenadjärer i egentlig mening introducerades dock först 1667 i Frankrike och spred sig sedan snabbt till resten av Europa.

De uppgifter som jag har lyckats samla in anger följande årtal för införandet av grenadjärer i dessa länders arméer:

Österrike: 1670
Danmark: 1676 (en grenadjärsstyrka sattes upp redan 1675 under belägringen av Wismar)
Brandenburg: 1676
England: 1678
Spanien: 1685
Savojen: 1685

Till detta kan läggas till att jag har sett illustrationer som föreställer bajerska grenadjärer från 1680-talet.

Det äldsta belägg som jag känner till på svenska grenadjärer är att Dalregementet 1694 tilldelades grenadjärsmössor av okänt utseende. Men vid den tiden borde Sverige ha haft grenadjärer sedan åtskilliga år tillbaka.

[Ben]

Ur Kungl. Svea Livgardes historia, bd IV (s. 150):

Grenadjärinstitutionen ledde sitt ursprung från Frankrike och infördes där redan på 1660-talet, varefter övriga länder på kontinenten följde exemplet. Till en början uttogs endast ett mindre antal musketerare per kompani till grenadjärer, men de sammanfördes snart till vanligen ett kompani per regemente eller fältbataljon. I Sverige infördes institutionen först 1684. Vid Livgardet till fot var antalet 10 vid de båda stora kompanierna och 8 vid de övriga eller tillsammans vid regementet 100 grenadjärer, vilka vid behov torde kunnat sammanföras bataljons- eller regementsvis. Vid övriga infanteriregementen uttogs i början 6 man (1 rote) per kompani till grenadjärer.

[Örjan]

Tack för det Ben!

Så trots Nordisk familjeboks stolta påstående...

De förste grenadjärerna lära ha uppsatts af svenske generalen Lars Kagg vid försvaret af Regensburg 1634 genom uttagande af frivilliga ur infanteriet.

... var Sverige relativt sen med att införa grenadjärer i sin armé.

Det där om livgardet väcker dock ytterligare frågor. Jag räknade till 12 livgardes-kompanier men vid krigsutbrottet 1700 bestod de väl av 18 kompanier? Hur såg grenadjärorganisationen ut då och när fick gardesgrenadjärerna egna kompanier?

Det finns nämligen en motsägelse i min litteratur som har förbryllat mig. Lars-Eric Höglunds bok om karolinska uniformer innehåller en uppgift om att när livgardet utökades till 24 kompanier år 1703 var tre av dess 18 fanor (utdelade 1702) grenadjärfanor med brinnande granater i hörnen, men att dessa i samband med omorganisationen tilldelades vanliga livgardeskompanier medan grenadjärerna blev utan. Enligt Bertil Wennerholm ska dock livgardets grenadjärkompanier inte ha haft fanor överhuvudtaget och som argument för detta anför han frånvaro av belägg för sådana samt en illustration över slaget vid Düna som visar en grenadjärbataljon utan fanor. Det verkar inte som om han är bekant med Höglunds uppgift och om grenadjärerna inte hade egna kompanier 1701 och/eller livgardet led av en tillfällig brist på fanor till följd av en nyligen genomförd omorganisation så faller även hans andra argument. Det enda av Wennerholms argumentation som då åtestår är isåfall frånvaron av belägg på en kompletterande fanutdelning under perioden fram till Poltava.

[Ben]

För att fortsätta citatet ur nämnda bok:

Antalet gardesgrenadjärer ökades vid krigsutbrottet 1700 till 200 eller ett stort kompanis styrka. Vid gardets omorganisation hösten samma år sammanfördes och utökades grenadjärerna till 3 kompanier om 100 man vartdera. Enligt 1701 års infanterireglemente fanns vid de övriga infanteriregementena 12 grenadjärer per kompani eller tillsammans vid regementet 96, vilka åtminstone enligt senare bestämmelser vid behov sammanfördes till ett kompani. Den allmänna europeiska standarden var sålunda även hos oss uppnådd vid eller kort efter krigsutbrottet. Större grenadjärförband blev även organiserade. I Sverige sammanfördes gardets 3 grenadjärkompanier 1701 till en grenadjärbataljon, vilken utökades till 6 kompanier 1703.

Om gardets utökning (s. 367)

Under gardets förläggning i Revinge (slutet augusti, början september 1700 - min anm.) erhöll generalmajor Posse Karl XII:s order, att regementet skulle omdelas från 12 kompanier à 150 man till 18 kompanier à 100 man med kompanistabernas styrka bibehållen.
...
Samtidigt utvecklades ytterligare grenadjärinstitutionen, vars värde visat sig vid landstigningen på Själland. Utöver de förut befintliga 200 grenadjärerna uttogos ytterligare 100 man till grenadjärer. Dessa 300 fördelades icke såsom tidigare på kompanierna utan sammanfördes i 3 grenadjärkompanier.

[Ben]

Om fanorna (s. 418):

Även ett mindre antal av manskapet överflyttades från de gamla till de nya kompanierna. Till fänrik vid kapten Anckarhielms kompani utnämndes den 8 januari 1703 förre löjtnanten i fransk tjänst Carl Wagner. De nya kompanierna hade fått sin utrustning i Sverige och erhöllo de för grenadjärkompanierna utförda fanorna, 'eftersom vid grenadjärkompanierna inga fanor brukas.'

Citat om att inga fanor brukas anges vara hämtat från ett kungligt brev till Krigskollegium av den 29/10 1701, vilket är tryckt i Gahm-Persson IV, s. 1292 f.

P.S. Det kan tilläggas att det som behandlas är Maydells ankomst till huvudarmén och de tre nya kompaniernas mönstring den 29 november 1702.

[Örjan]

Så om jag förstår det rätt syftar citatet "eftersom vid grenadjärkompanierna inga fanor brukas" på tidpunkten 29/10 1701 även om det sammanhang som citatet återges i ger intrycket att det även gällde för tiden fram till 29 november 1702.

De tre nya kompanier som nämns, är det dessa som hämtades från Jämtlands regemente, Tyska livregementet och Svenska livregementet? Och innebär det då att livgardet gick från 18 kompanier till 21 och att grenadjärkompanierna aldrig fick använda de fanor som delades ut 1702?

[Ben]

Så om jag förstår det rätt syftar citatet "eftersom vid grenadjärkompanierna inga fanor brukas" på tidpunkten 29/10 1701 även om det sammanhang som citatet återges i ger intrycket att det även gällde för tiden fram till 29 november 1702.

De tre nya kompanier som nämns, är det dessa som hämtades från Jämtlands regemente, Tyska livregementet och Svenska livregementet? Och innebär det då att livgardet gick från 18 kompanier till 21 och att grenadjärkompanierna aldrig fick använda de fanor som delades ut 1702?

A. Ja, det måste rimligen tolkas så. Jag förmodar att författarens konklusion är att uppgiften var giltig även därefter.

B. Ansvarig för värvningarna till gardet var sedan slutet av 1701 överstelöjtnanten Åke Rålamb. I hans instruktion av den 29 oktober 1701 stadgades att han skulle värva 450 man (senare höjd till 500 förutom underofficerare eller volontärer, spel och trosspojkar). I verkligheten lyckades R. bara åstadkomma 14 underofficerare, 285 gemena och 51 trosspojkar. Dessa, minus avgången under resan, var det ena tillskottet. Det andra tillskottet var tre kompanier hämtade från Svenska Livregementet till fot, Tyska dito samt Drottningens dito. Ordern om detta avgick också den 29 oktober.

Detta räckte dock inte för att fylla ut luckorna, så kungen lät i samband med dessa förstärkningars ankomst också ta folk från två tremänningsregementen (Hammarhielms bataljon och Ekeblads dito).

Efter allt detta bestod gardet av 21 bataljoner (1 grenadjärbataljon om 3 kompanier och 3 bataljoner om 6 kompanier). Kungen ville dock göra grenadjärbataljonen starkare och Rosenstiernas kompani fördes dit. Som ersättning togs bland tremänningarna ut folk till ett nytt kompani.

[Örjan]

Det ser ut som om jag måste låna den där boken.

Men en till fråga som jag kom att tänka på: När slutade man att ha grenadjärer i de svenska regementena? Och då menar jag institutionen att ha utvalda elitsoldater vid varje infanteriregemente. Inte meningslösa hedersbetygelser till vanliga indelta regementen såsom när östgötarna blev livgrenadjärer 1791 (nedlagda 1997).

[Tomas C]

Jag har tittat igenom en generalmönsterrulla för Kemi kompani i Österbottens infanteriregemente 1719 efter dödsmarschen över fjället från Norge.
Väldigt många av soldaterna är enligt rullan utrustade med en s.k. GranadierTaska. Efter vad jag läst mig till ska detta vara en speciell väska för grenadjärer, avsedd för förvaring av handgranater med tillbehör.

Fråga: Kan man utgå från att alla dessa soldater med GranadierTaska var grenadjärer? Eller kan andra typer av soldater ha haft något som kallades så? Finns det något annat i utrustningen som kännetecknar en grenadjär?

Jag är fundersam eftersom så många soldater i så fall skulle ha varit grenadjärer. Bland 107 soldater nämns GranadierTaska hos 41. De kan ha i realiteten ha varit fler eftersom inget nämns om utrustningen för många av de soldater som försvann på fjället (närmare ett 40-tal).
Enligt vad jag läst var tydligen grenadjärerna inte speciellt många i ett kompani. Om det inte handlade om speciella grenadjärkompanier. Kan Kemi kompani ha varit ett sådant?

[lampros]

Varför hade grenadjärkompanierna inga fanor?

Det kanske är underförstått, men: var det inte så att man sammanförde grenadjärer till kompanier främst av underhållsmässiga skäl? Sedan, vid slagfältet, fördelades grenadjärerna på skyttekompanierna. Dvs taktiskt agerade inte grenadjärerna i grenadjärkompanier.

Eller?

[Örjan]

Varför hade grenadjärkompanierna inga fanor?

Det kanske är underförstått, men: var det inte så att man sammanförde grenadjärer till kompanier främst av underhållsmässiga skäl? Sedan, vid slagfältet, fördelades grenadjärerna på skyttekompanierna. Dvs taktiskt agerade inte grenadjärerna i grenadjärkompanier.

Eller?

Svaret på din fråga kommer sisådär ett halvår efter att du har ställt den, men bättre sent än aldrig

Jag har aldrig stött på en förklaring till varför grenadjärkompanier saknade fanor. Men troligen har detta att göra med att fanans främsta syfte var att soldaterna skulle svära sin trohetsed till den. Grenadjärerna var dock utvalt manskap från de vanliga kompanierna och hade därför redan svurit en faned. Därmed behövde man inte heller tillverka nya fanor, som faktiskt var förvånansvärt dyra. Den rådande trenden vid denna tid var också att de olika länderna minskade antalet fanor som delades ut till regementen. Fast när grenadjärförbanden miste kopplingen till sina moderregementen fick de efterhand egna fanor.

Officerare behövde för övrigt inte svära någon faned och det är förmodligen orsaken till varför Karl XII:s drabantkår inte hade något standar.

[Örjan]

Jag har tittat igenom en generalmönsterrulla för Kemi kompani i Österbottens infanteriregemente 1719 efter dödsmarschen över fjället från Norge.
Väldigt många av soldaterna är enligt rullan utrustade med en s.k. GranadierTaska. Efter vad jag läst mig till ska detta vara en speciell väska för grenadjärer, avsedd för förvaring av handgranater med tillbehör.

Fråga: Kan man utgå från att alla dessa soldater med GranadierTaska var grenadjärer? Eller kan andra typer av soldater ha haft något som kallades så? Finns det något annat i utrustningen som kännetecknar en grenadjär?

Jag är fundersam eftersom så många soldater i så fall skulle ha varit grenadjärer. Bland 107 soldater nämns GranadierTaska hos 41. De kan ha i realiteten ha varit fler eftersom inget nämns om utrustningen för många av de soldater som försvann på fjället (närmare ett 40-tal).
Enligt vad jag läst var tydligen grenadjärerna inte speciellt många i ett kompani. Om det inte handlade om speciella grenadjärkompanier. Kan Kemi kompani ha varit ett sådant?

Jag skulle tro att existensen av en granatväska är ett bevis på att soldaten var en grenadjär. Till skillnad från grenadjärmössan var granatväskan något som alla grenadjärer hade och som därmed skilde dem från vanliga musketerare. Även långt efter att man slutat använda handgranter tilldelades grenadjärer (förkrympta) granatväskor. Grenadjärmössor var däremot en ovanlig syn i både den svenska och den franska armén eftersom de flesta grenadjärer i dessa arméer bar trekantiga hattar.

Angående antalet grenadjärer per kompani så var det vanligt under krigstid att de indelta regementena koncentrerade sina grenadjärer i ett enda kompani. De värvade förbanden hade sina grenadjärer samlade i egna kompanier även i fredstid.

[Tomas C]

Jag skulle tro att existensen av en granatväska är ett bevis på att soldaten var en grenadjär. Till skillnad från grenadjärmössan var granatväskan något som alla grenadjärer hade och som därmed skilde dem från vanliga musketerare. Även långt efter att man slutat använda handgranter tilldelades grenadjärer (förkrympta) granatväskor. Grenadjärmössor var däremot en ovanlig syn i både den svenska och den franska armén eftersom de flesta grenadjärer i dessa arméer bar trekantiga hattar.

Angående antalet grenadjärer per kompani så var det vanligt under krigstid att de indelta regementena koncentrerade sina grenadjärer i ett enda kompani. De värvade förbanden hade sina grenadjärer samlade i egna kompanier även i fredstid.

Har sen sist kollat än mer i generalmönsterrullorna för 1719 och 1720, för Österbottens regemente som helhet, och det visar sig då att samtliga korpraler och gemena har eller ska ha grenadjärväskor. I GMR 1720 upptas i rullans extrakt 335 grenadjärtaskor på 331 närvarande soldater. Däremot är det ingen soldat som har patronväska, vilket en soldat kanske borde ha. Jag mejlade med en intendent på Armémuseum som trodde att det som kallas för grenadjärtaska möjligen användes för att ha patroner i. Att en soldat hade grenadjärtaska skulle alltså inte ha varit något tecken på att det handlade om en grenadjär. I regementet fanns även fyra s.k. luntbetäckare per kompani. Möjligen var denna persedel något som utmärkte en grenadjär?