Schröderheim. Vem var arbetsgivaren?

[oilc]

Anna Charlotta von Stapelmohr (1754-1791) , gift med Elis Schröderheim och berömd för sin kvickhet, salong och sexliv under den gustavianska epoken, ska finnas avbildad i hovdräkt och nämns i sin wikipedia-artikel som hovdam. Hos vem? Jag har inte intrycket att hon faktiskt var hovdam; hon kan ha burit dräkten endast som tecken på att hon blivit "presenterad" vid hovet. Var för övrigt Schröderheim adlig?

Kan någon bekräfta att hon var hovdam, och i så fall hos vem?

Tack på förhand.

[Ben]

Hon var själv adlig redan som ogift(fadern adlad 1756). Schröderheim adlades f.ö. 1759 för faderns förtjänster.

[oilc]

Hon var själv adlig redan som ogift(fadern adlad 1756). Schröderheim adlades f.ö. 1759 för faderns förtjänster.

Tack. Känner du till om hon var hovdam, och i så fall hos vem? Förutom i artikeln antyds det bara i det faktum att hon avbildats i hovdräkt, men en sådan fick alla kvinnor som blivit presenterade vid hovet bära.

[Pewi]

Jag tror inte att hon hade någon formell position vid hovet utan bara var introducerad, jag har kollat i ett par hovkalendrar från åren kring 1790 och hon finns inte med i någon av dem. Detta gällde iofs även Elis själv, han besatt höga poster inom förvaltningen men saknade hovtitlar. Däremot var han engagerad vid Kongl. Maj:ts orden som härold.

Schröderheims adlande är f.ö. intressant som exempel på hur man ofta gjorde. Hans pappa var biskop och som sådan kunde han inte adlas, det ansågs vara för världsligt för en kyrkans man (biskopar hade dock liksom professorer värdighet och rang lika med adelsman, även om det inte hade någon formell betydelse). För att belöna biskopar började man därför adla deras barn, det finns en hel hoper av ätter som har sitt ursprung i biskopsbarn.

[oilc]

Jag tror inte att hon hade någon formell position vid hovet utan bara var introducerad, jag har kollat i ett par hovkalendrar från åren kring 1790 och hon finns inte med i någon av dem. Detta gällde iofs även Elis själv, han besatt höga poster inom förvaltningen men saknade hovtitlar. Däremot var han engagerad vid Kongl. Maj:ts orden som härold.

Schröderheims adlande är f.ö. intressant som exempel på hur man ofta gjorde. Hans pappa var biskop och som sådan kunde han inte adlas, det ansågs vara för världsligt för en kyrkans man (biskopar hade dock liksom professorer värdighet och rang lika med adelsman, även om det inte hade någon formell betydelse). För att belöna biskopar började man därför adla deras barn, det finns en hel hoper av ätter som har sitt ursprung i biskopsbarn.

Om hon var hovdam var hon det troligen före sitt giftermål (1776). Det verkar inte troligt att hon var hovdam med tanke på att hon då inte skulle ha någon tid att vara det centrum för huvudstadens sällskapsliv som hon var, men det vore bra att veta säkert.

Ja, det var intressant. Tack för informationen!

[Pewi]

Hovdamer var oftast (alltid?) gifta och liksom sina manliga motsvarigheter tjänstgjorde de i skift om ett par veckor eller månader i taget. Däremellan var de tjänstefria och kunde ägna sig åt annat.

Hovfröknar däremot var av naturliga skäl ogifta, men även de bör ha tjänstgjort endast periodvis. Jag är osäker på om hovfröknar finns med i hovkalendrarna så tidigt, de från 1770-talet ser inte riktigt ut som de senare, de hittar inte riktigt formen förrän på 1790-talet. Finns de inte med så kan man förmodligen hitta information om utnämnande i Slottsarkivet. Där kan ev. också finnas info om vilka som blivit introducerade vid hovet och när detta skedde.

Hursomhelst så finns det flera exempel på att man som hovtjänsteman/kvinna ändå hade gott om tid att driva både gods, författarskap och salonger mellan varven.

[oilc]

Hovdamer var oftast (alltid?) gifta och liksom sina manliga motsvarigheter tjänstgjorde de i skift om ett par veckor eller månader i taget. Däremellan var de tjänstefria och kunde ägna sig åt annat.

Hovfröknar däremot var av naturliga skäl ogifta, men även de bör ha tjänstgjort endast periodvis. Jag är osäker på om hovfröknar finns med i hovkalendrarna så tidigt, de från 1770-talet ser inte riktigt ut som de senare, de hittar inte riktigt formen förrän på 1790-talet. Finns de inte med så kan man förmodligen hitta information om utnämnande i Slottsarkivet. Där kan ev. också finnas info om vilka som blivit introducerade vid hovet och när detta skedde.

Hursomhelst så finns det flera exempel på att man som hovtjänsteman/kvinna ändå hade gott om tid att driva både gods, författarskap och salonger mellan varven.

Aha, jag är rädd att jag blandade ihop fröknar och damer Jag är bara lite petig ibland och vill gärna fastställa en enskild fråga så exakt som möjligt, men ibland är det förstås svårt att kunna veta exakt. Hur som helst, tack för alla matnyttig information!