Svenska språket lite österut
En rätt så gammal diskussion, men jag tycks ha arkivkväll...
Ett ord från finskan i västra (egentliga) Finland jag stött på och inte förstått till en början. Suuli. Egentligen från en skadeanmälan till försäkringsbolaget där jag jobbar. Den skadade skulle backa in släpvagnen i nämnda suuli varvid olycksfallet hände...
Efter lite efterforskningar: Skjul. Dvs förråd eller lider. Det går åt båda hållen med andra ord.
Ett ord från finskan i västra (egentliga) Finland jag stött på och inte förstått till en början. Suuli. Egentligen från en skadeanmälan till försäkringsbolaget där jag jobbar. Den skadade skulle backa in släpvagnen i nämnda suuli varvid olycksfallet hände...
Efter lite efterforskningar: Skjul. Dvs förråd eller lider. Det går åt båda hållen med andra ord.
Re: Svenska språket lite österut
Exempel på påstått finskt inflytande som jag brukar ifrågasätta:Kvaen-Jukk skrev:Det är en missuppfattning att alla finlandismer skulle komma från finskan. I själva verket har det finska språket påverkats av medeltidssvenskan och tagit in massor av ord och uttryck ur densamma. I finlandssvenska lever också många gamla ord och uttryck kvar från den medeltida svenskan som kanske delvis också bevarats på grund av växelverkan med finskan.
Ett helt kapitel för sig är de genuina folkmålen som ännu talas av många främst på landsbygden i Österbotten (också av undertecknad). Dessa kan man gott jämföra med gutniska, dalmål, bonnska och jämtska. I praktiken är många österbottningar flerspråkiga och växlar språk och språkkod efter omgivning; folkmål, finlandssvenskt riksspråk (dvs den omtalande finlandssvenskan), sverigessvenskt riksspråk och finska.
1) Det utbredda bruket av fara i betydelser för att förflytta sig: fara hem för "åka/gå hem", fara ut för "gå ut", fara ti butiken för "gå till affären" och fara på leffa för att "gå på bio".
Här finns en påstådd analogi till verbet mennä (eng. 'go') på finska, men i själva verket motsvarar fara också lähteä (eng. 'leave') och käydä (eng. 'go to'). Vad jag sett av isländskt språkbruk har verbet fara en mycket utbredd användning, át minstunni på bekostand av "åka/förflytta sig". Fara har ett ganska utbrett bruk också i arkaiserande österbottniska och nyländska dialekter, från vilka bruket säkerligen är lånat. T.ex. fara jedan/jan/shan i betydelsen fara hädan 'gå bort'.
2) Söka i betydelsen 'fetch', motsvarar finskans hakea och påstås vara påverkad av detta semantiska fält.
Men hur är det riktigt med den saken? Vilken betydelse är äldst? Rikssvenska söka i betydelsen 'leta' motsvaras av engelskans look for. Betydelsen av seek 'ansöka' 'efterspörja' etc., som är en exakt genetisk släkting till söka ligger så att säga ett steg närmare 'fetch'.
Söka används helt på samma sätt som i Helsingfors också i de arkaiserande nyländska dialekterna, från vilka bruket är lånat: 'look for' men också 'seek' och 'fetch' (Kvaen-Jukk får tala för österbottniskan här, mitt intryck är att ti hämt är gångbart i Österbotten).
Dessutom råkar det sig så skojigt att det finska ordet ovan, hakea, är ett urgermanskt låneord från samma original varifrån söka och engelskans seek har uppkommit: *sāke-ia-. Det kan således bära (en tredje) oberoende urgammal vittnesbörd om vad söka ursprungligen betytt.
Hur är det nu då: vad betydde egentligen fara och söka i fornsvenskan?
Senast redigerad av 1 Jouppe, redigerad totalt 11 gånger.
- Kvaen-Jukk
- Medlem
- Inlägg: 110
- Blev medlem: 3 april 2002, 16:44
- Ort: Österbotten
Re: Svenska språket lite österut
Vi använder, hör och häpna, också verbet fara då vi hämtar något i norra Österbotten: ti fa ett (att fara efter). Verbet hämta förekommer inte i mitt modersmål. Däremot används hämta, helt riktigt, i de sydligare dialekterna.Jouppe skrev: Söka används helt på samma sätt som i Helsingfors också i de arkaiserande nyländska dialekterna, från vilka bruket är lånat: 'look for' men också 'seek' och 'fetch' (Kvaen-Jukk får tala för österbottniskan här, mitt intryck är att ti hämt är gångbart i Österbotten).
Söker ett eller leitar gör vi då vi letar.
Re: Svenska språket lite österut
http://www.youtube.com/watch?v=S1WqC9Z7Lhk
För den som tvivlar på östsvenskans särskiljning bjuder jag på lite lokal-tv från Malax och Sundom
För den som tvivlar på östsvenskans särskiljning bjuder jag på lite lokal-tv från Malax och Sundom
- Kvaen-Jukk
- Medlem
- Inlägg: 110
- Blev medlem: 3 april 2002, 16:44
- Ort: Österbotten
Re: Svenska språket lite österut
Kul textning.Giancarlo skrev:http://www.youtube.com/watch?v=S1WqC9Z7Lhk
För den som tvivlar på östsvenskans särskiljning bjuder jag på lite lokal-tv från Malax och Sundom
Men stackarn! Han stammar ju av ansträngning då han försöker prata standardsvenska. Jag avskyr dessa lokal-tv-kanaler i Österbotten där folk inte vågar tala sitt modersmål, d.v.s. rent landsmål. T.ex. Wör-TV tar nog priset, rentav äckligt att lyssna på. Jag fattar liksom inte poängen. Ingen av deras tittare talar ett sådant förvrängt språk som de anstränger sig med. Alla tittare skulle ändå förstå om de pratade äkta landsmål.
Re: Svenska språket lite österut
Finns den där lokal-tv:n på riktigt... ?
Jag är inte österbottning (jag är "gumi", dvs sydlänning), men tillochmed jag hör att det är österbottningar som talar sk. högsvenska. Riktig österbottnisk dialekt är nåt helt annat - jag skulle antagligen inte förstå hälften...
Jag är inte österbottning (jag är "gumi", dvs sydlänning), men tillochmed jag hör att det är österbottningar som talar sk. högsvenska. Riktig österbottnisk dialekt är nåt helt annat - jag skulle antagligen inte förstå hälften...
Re: Svenska språket lite österut
Det finns en länk om dialektprov från de olika finlandssvenska bygderna:
http://www.sls.fi/Sparatalet/lyssna.htm
Översiktskartan har ännu färre orter utmärkta än databasen. För en full meny lönar det sig att använda fönstret med "välj" eller att öppna landskapskartorna genom linkarna skrivna i rött.
http://www.sls.fi/Sparatalet/lyssna.htm
Översiktskartan har ännu färre orter utmärkta än databasen. För en full meny lönar det sig att använda fönstret med "välj" eller att öppna landskapskartorna genom linkarna skrivna i rött.
-
- Medlem
- Inlägg: 1216
- Blev medlem: 12 november 2006, 00:46
- Ort: Närke
Re: Svenska språket lite österut
I skrifter om nutida svenska fonetik nämns ibland den geografiska fördelningen av sje-ljud, tje-ljud och rs-ljud, på så vis att ljuden fördelas sålunda:
Finlandssvenska sj=ɕ tj=cɕ rs=rs/rʂ
Nordsvenska sj=ʂ tj=ɕ/cɕ rs=ʂ
Centralsvenska sj=x (initialt och starktonigt medialt) sj=ʂ (finalt och svagtonigt medialt) tj=ɕ rs=ʂ/s
Sydsvenska sj=x tj=ɕ/cɕ rs=ʀs
Gäller det någorlunda fortfarande för finlandssvenskan, eller har centralsvenskt bruk börjat nästla sig in, och skiljer det sig på olika platser ?
Finlandssvenska sj=ɕ tj=cɕ rs=rs/rʂ
Nordsvenska sj=ʂ tj=ɕ/cɕ rs=ʂ
Centralsvenska sj=x (initialt och starktonigt medialt) sj=ʂ (finalt och svagtonigt medialt) tj=ɕ rs=ʂ/s
Sydsvenska sj=x tj=ɕ/cɕ rs=ʀs
Gäller det någorlunda fortfarande för finlandssvenskan, eller har centralsvenskt bruk börjat nästla sig in, och skiljer det sig på olika platser ?
Re: Svenska språket lite österut
Finlandssvenska (bl.a. huvudstadsregionen) sj=ʃ tj=tʃ rs=rs/rʂJurgen Wullenwever skrev: Finlandssvenska sj=ɕ tj=cɕ rs=rs/rʂ
Gäller det någorlunda fortfarande för finlandssvenskan, eller har centralsvenskt bruk börjat nästla sig in, och skiljer det sig på olika platser ?
Märk väl nordligaste Österbotten skj=stʃ-/sts-
Nota bene: Enligt dialektbeskrivningar jag minns skall finlandssvenska dialekter sakna "supradentaler", alltså assimilation av /r/ i följande dentala konsonant. Verkligheten är mer komplicerad. Detta sakernas förhållande gäller visst nog i många dialekter men till exempel i Helsingforsspråken assimileras /r/ till en supradental då ljudet följs av tonande /d/, /l/ eller /n/. Skilt uttal gäller alltid tonlösa /t/ och företrädesvis tonlösa /s/ även om också assimilerade av det senare förekommer. Jag vill minnas att också t.x. södra Österbotten och Åland har supradentaler men jag är inte speciellt kunnig i de målen.
-
- Medlem
- Inlägg: 1216
- Blev medlem: 12 november 2006, 00:46
- Ort: Närke
Re: Svenska språket lite österut
Ja, det jag undrade rörde mindre dialekterna och mer ditt eget uttal. De officiella svenska beskrivningarna är tydligen felaktiga i det här fallet, som så många andra gånger.
-
- Ny medlem
- Inlägg: 14
- Blev medlem: 4 april 2007, 12:52
- Ort: Sverige
Re: Svenska språket lite österut
Språkförsvaret anordnar en seminarieserie i höst - det tredje seminariet handlar om finlandssvenskan.
”Försvinner svenskan i Finland?” – 26/11 2009 - seminarium om finlandssvenskan och åländskan.
Svenska har talats i Finland sedan tidig medeltid och var dessutom administrativt huvudspråk till tidigt 1900-tal. Men hur står det egentligen till med svenskan idag? Andelen finländare med svenska som modersmål fortsätter att sjunka. Riskerar den att försvinna? Vad görs och vad bör göras för att stärka svenskan i Finland? Och vilket ansvar har vi i Sverige?
Inledare: Andrea Reuter, filmvetare och projektledare på Svenska Filminstitutet; Björn Sundell, utredningsansvarig på tankesmedjan Magma; Reinhold Enqvist, författare; och Anders Eriksson, lagtingsledamot och ordförande för partiet Ålands Framtid. Möteslokal: Fabiansalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm - tid: 18.00 – 20.30. Inträde 50 kr.
Det första seminariet den 19/9 handlar om svenskans ställning i EU och det andra den 21/10 om den nordiska språkgemenskapen - se vidare Språkförsvarets webbplats - http://www.sprakforsvaret.se/sf/
”Försvinner svenskan i Finland?” – 26/11 2009 - seminarium om finlandssvenskan och åländskan.
Svenska har talats i Finland sedan tidig medeltid och var dessutom administrativt huvudspråk till tidigt 1900-tal. Men hur står det egentligen till med svenskan idag? Andelen finländare med svenska som modersmål fortsätter att sjunka. Riskerar den att försvinna? Vad görs och vad bör göras för att stärka svenskan i Finland? Och vilket ansvar har vi i Sverige?
Inledare: Andrea Reuter, filmvetare och projektledare på Svenska Filminstitutet; Björn Sundell, utredningsansvarig på tankesmedjan Magma; Reinhold Enqvist, författare; och Anders Eriksson, lagtingsledamot och ordförande för partiet Ålands Framtid. Möteslokal: Fabiansalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm - tid: 18.00 – 20.30. Inträde 50 kr.
Det första seminariet den 19/9 handlar om svenskans ställning i EU och det andra den 21/10 om den nordiska språkgemenskapen - se vidare Språkförsvarets webbplats - http://www.sprakforsvaret.se/sf/
Re: Svenska språket lite österut
Ett praktiskt exempel såsom omväxling.
Om man i Finland har ett gott förhållande till en annan person (gärna med en aning högre position) säger man stundom att man är "tjomis" med personen ifråga. Tjomis uttalas med korta vokaler och bokstaven o som ett kort å. I tidningen Åland fanns skrivsättet "tjommis" vilket ledde tankarna till "tjomme" (man, typ, människa) som ju används i Sverige men knappast i Finland.
Kan någon komma på etymologin till "tjomis" vore det jättekul.
Om man i Finland har ett gott förhållande till en annan person (gärna med en aning högre position) säger man stundom att man är "tjomis" med personen ifråga. Tjomis uttalas med korta vokaler och bokstaven o som ett kort å. I tidningen Åland fanns skrivsättet "tjommis" vilket ledde tankarna till "tjomme" (man, typ, människa) som ju används i Sverige men knappast i Finland.
Kan någon komma på etymologin till "tjomis" vore det jättekul.
-
- Medlem
- Inlägg: 64
- Blev medlem: 3 november 2009, 05:14
Re: Svenska språket lite österut
Ordet skulle kanske kunna ha samma ursprung som norskans tjommi(s) och kjåmmi(s), vilka enligt Svenska Akademiens ordbok sannolikt härstammar från engelskans chummy. chummy är i sin tur en avledning av chum, som enligt Svenska Akademiens ordbok »sannol[ikt är en] kortform i studentslang för chamber-fellow». Den härledningen ifrågasätts dock av Oxford English Dictionary:
A well-known conjecture is that it was a familiar abbreviation of chamber-fellow, chamber-mate, or the like. But no historical proof or connecting link has been found.
-
- Ny medlem
- Inlägg: 14
- Blev medlem: 4 april 2007, 12:52
- Ort: Sverige
Re: Svenska språket lite österut
Norstedts etymologiska ordbok har samma föklaring, d.v.s. ett inlån av engelskans "chum". Min första reaktion var dock att det var ett ord hämtat från romani, som ex. "kille" och "tjej".
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 13820
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Svenska språket lite österut
Är det släkt med svenska "tjomme"?